Social och känslomässig smitta

Maj 2013

 

Känslor och beteenden smittar oss människor emellan, det har forskningen kommit fram till. Då blir den naturliga frågan: vad har du smittats av? Graviditet, skilsmässa, sjukfrånvaro, bidragsberoende, arbetslöshet, självmord, fetma – eller kanske lycka?


Vi påverkar alltså varandra, så vi ändrar vårt sätt att agera eller reagera. Social smitta definieras enligt Nationalencyklopedin som ”Känslomässig påverkan inom en grupp, så att de attityder och värderingar som några har smittar av sig på andra personer utan att dessa närmare reflekterar över varför de byter uppfattning och inställning.”


– De sociala nätverken påverkar oss på flera sätt – de ger oss information, men de påverkar oss även genom normer och beteenden, säger Peter Nilsson, nationalekonom vid Uppsala universitet i en artikel i tidskriften Forskning och Framsteg. Nilsson har själv undersökt hur graviditet smittar på jobbet. Har man en arbetskamrat som fått barn blir snart fler kolleger gravida.


Vem vi umgås med, vilka sociala sammanhang vi befinner oss i och vilka nätverk vi har spelar alltså stor roll för vad vi tycker är normalt och vettigt. Vad kan detta leda till i praktiken? Här följer några exempel:

 

-Om alla mina grannar och vänner är arbetslösa är upplevelsen av att vara arbetslös mindre problematiskt än om jag bor i ett bostadsområde med liten arbetslöshet.

 

-Om alla mina vänner och arbetskamrater ägnar sig åt fysisk träning på fritiden, är sannolikheten större att jag själv kommer att göra det.

 

-Om min familj, släkt och vänner ofta äter snabbmat, är sannolikheten större att jag själv tycker det är helt OK.

 

-Om min omgivning är mycket noga med att laga maten själv och handla ekologiska råvaror, är det förmodligen detta jag upplever som en vettig inställning.

 

-Om flera av mina jämnåriga tar livet av sig, ökar risken för att jag också väljer denna utväg om livet blir jobbigt.
 

Bra att fråga mig själv - idealliv

 

 

Välj dina vänner!

 

Ovanstående bör rimligen få konsekvenser, om vi själva vill vara kaptener på vår egen skuta i livet. Vilket liv vill du leva? Vilka av dina vänner lever redan så? Vilka gör det inte? Sådana frågor kan vara bra att ställa sig, om man inte tycker det är OK att man lever någon annans liv istället för sitt eget.

 

Att just leva någon annans liv och inte sitt eget, är nämligen det man ångrar mest på dödsbädden. Det skriver den australiensiska sjuksköterskan Bronnie Ware i sin bok The Top Five Regrets of the Dying. Hon är sjuksköterska på ett hospice och har talat med många i livets slutskede.

 

Vanligast är att man ångrar att man försökt vara andra till lags och låtit sig styras av andras förväntningar istället för att uppfylla sina egna drömmar. Bonnie är förvånad över att så många önskar att de tillåtit sig vara mer glada. De har varit ängsliga för förändringar och för att sticka ut. De förstod inte förrän det var för sent att glädje är ett val man gör.

 

Tidsfaktorn är viktig när det gäller social smitta, säger Peter Hedström, som är professor i sociologi vid Nuffield college i Oxford. Hur många timmar är du på jobbet, om du har något? Troligen ganska många. Vad smittas du med där? Graviditet? Skilsmässa? Lycka? Stress? Sjukfrånvaro?


Om du inte är anställd: var tillbringar du din mesta tid? Tillsammans med vilka? Vad smittar de dig med? Glädje? Fetma? Bidragsberoende? Fysisk aktivitet?

 

Det är främst sådana beteenden som syns och märks, som vi smittar varandra med. Peter menar att skattebrott knappast smittar. Fast å andra sidan smittar ju lagbrott i vissa grupper. Det har vi ju sett tydligt på senare tid.

 

 

Vem bollar du idéer med?

 

 

Medier och självmordssmitta

 

Självmord bland tonåringar smittar, ett tonårssjälvmord kan utlösa fler självmord. Det skriver Lars Johansson vid Umeå universitet sin doktorsavhandling. Att medierna har en viktig roll i den sociala smittspridningen visar en granskning av artiklar om självmord som WHO har gjort.

Informationsprojektet IKOS - vars syfte är att sprida kunskap om självskadebeteende - återger granskningen och skriver att resultatet av ”mediernas rapportering av självmord kan leda till imitation av självmordsbeteenden. Risken är högst de närmaste tre dagarna efter rapporteringen, för att avta i efter två veckor. Om rapporteringen får hög spridning och exponeras mycket (förstasidor, löpsedlar, mittuppslag) ökar risken.”

 

Eftersom social smitta är ett förhållandevis nytt forskningsområde, finns det all anledning för medierna och oss andra att reflektera över hur vi påverkar vår omgivning och vilket ansvar vi har. Både för vår omgivning och för oss själva.

 

Känslor smittar!

 

Vad smittar du din omgivning med?

 

 

Margareta Ivarsson

31 maj 2013

 

 


18/10 - 7/11: Sydgeorgien
Läs här

12/10: Hallands Ridsportförbund Talang
Läs här

1-5 oktober: jobb i Finland
Läs här

19/9: storytelling i Halmstad
Läs här

15 september: projekt i Skåne
Läs här


Läs alla nyheter »

Bevaka nyheter på margaretaivarsson.se med RSS
Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies