Har du blivit fet? Skyll på Göran Persson

mars 2007

De senaste tjugo åren har dubbelt så många svenskar blivit feta. Inom en snar framtid är en miljon svenskar feta! Om vi även räknar med alla överviktiga, är varannan svensk man överviktig eller fet och en tredjedel av kvinnorna. Med tanke på vad vi vet att detta medför ur hälsorisksynpunkt, finns det fog för att tala om en annalkande kris inom sjukvården: fler hjärtinfarkter, fler med så kallad åldersdiabetes – även barn, fler med vissa cancerdiagnoser.

Hur ska vi finansiera alla dialysmaskiner till dessa diabetiker? På vilken sal ska vi lägga alla med hjärtinfarkt? Och hur ska vi ta hand om alla cancerpatienter? Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) kan fetma i dag liknas vid en folkhälsosjukdom. Den största anledningen till fetman är förändrad livsstil.

Hittills har debatten mest handlat om att vi alla faktiskt vet hur vi borde bete oss. Fokus har varit på individen. Problemet är att det inte hjälper med kunskap, har det visat sig. Under lång tid har vi informerats om att vi ska äta rätt och röra på oss. Folk gör ändå fel val, när det kommer till kritan.

 

Globalt perspektiv

 

Nu ska vi inte tro att vi har problem i Sverige. Här ser det faktiskt bra ut, när vi jämför med fetmaepedimin i andra länder. Nu tänker säkert alla på USA, där 66% av alla vuxna är överviktigadricka och en tredjedel feta. Sanningen är att fetmaepedimin grasserar i hela världen, även i de fattiga länderna. Idag dör fler människor av övernäring än av svält.

Värst är det på öarna i Söderhavet: i ministaten Nauru är 80% av alla invånare feta. Därefter kommer Tonga och Samoa där 60% är feta.

Varför då? När man undersöker det närmare, finns det ett par saker som direkt kan kopplas till detta: deras kulturella arv och attityder såsom att det har varit förknippat med hög status att vara lite rund, samt TV och bilar i kombination med läsk, skräpmat och mindre fysiskt ansträngande arbete.

WHO:s expertkonferens klassade 1997 fetma som en kronisk sjukdom

 

Politikernas ansvar

 

Tänk om det inte är så enkelt som att lägga ansvaret på individerna. Tänk om det till stor del är politikernas ansvar!


För en sådär tjugo år sedan, alltså ungefär samtidigt som fetmaepedimin började ta fart i Sverige, jobbade jag som idrottslärare i den kommunala skolan. Vad hände på den tiden? Jo hela idrottsundervisningen monterades ner. Det var viktigare att alla skulle få högskolebehörighet efter gymnasiet.

På den gymnasieskola jag jobbade, medförde detta, plus dålig schemaläggning, att vissa årskurser inte hade någon idrott alls under ett helt år! Samtidigt kommunaliserades skolorna och det övergripande statliga ansvaret släpptes. Om nu någon händelsevis inte kommer ihåg vem som var skolminister vid den här tiden, ska jag hjälpa till: Göran Persson, som sedan blev statsminister.

Alla idrottslärare engagerade sig hårt i debatten, men tyvärr utan resultat. Nu vill jag inte hävda att Göran Persson ensam bär skulden till den ökade fetman, men han får exemplifiera vad som händer, när politiker fattar beslut utan att förstå hela bilden.


Det var kunskapssamhället som hägrade och det kanske man kan förstå, ur ett socialdemokratiskt perspektiv. Nu skulle alla ha samma möjlighet både i skolan och på arbetsmarknaden. Problemet är bara att alla faktiskt inte har samma förutsättningar, oavsett vad man får för skolutbildning och information.

 

Det här visar forskningen

 

  • Natur och friluftsintresse, liksom matvanor och andra vanor när det gäller livsstil grundläggs tidigt. Därför är det viktigt att ge barnen positiva upplevelser redan från början.

  • I trädgårdar och parker slappnar kroppen av. Pulsen blir jämnare och blodtrycket normaliseras. Trädgårdar och parker är viktiga friskfaktorer, men antalet besök i dem minskar drastiskt, när de ligger en bit bort. Redan vid 300 meters avstånd är risken stor att man skjuter upp den nödvändiga pausen. Då ökar risken även för utbrändhet!

  • Utspridda städer, så kallade"urban sprawls", till exempel Atlanta, som är bilberoende har en befolkning som rör sig för lite och i snitt åldras fyra år snabbare än de som bor i en tätare stad, som Seattle.

  • Människans kropp är inställd på halvsvält. Det engelska uttrycket "thrifty genes" syftar på de gener människan har inom energiomsättningen. De är anpassade till periodMelonerer av svält och gör att varje kalori tas till vara utan slöseri (thrifty = sparsam).

  • Stora hungersnöder i världen beror mer på demokratiskt underskott än brist på mat.

  • Att vara överviktig och fysiskt aktiv ar bättre än att vara normalviktig och fysiskt inaktiv

  • Konsumtion av socker dämpar stress. Ur kroppens synpunkt är konsumtion av sött därför en rationell åtgärd för att bemöta stressen. Hungersignaler frisätts vid stress

  • Hjärnan vill ha kolhydrater för att fungera optimalt

  • Ångestreaktioner kopplade till mattvång är mycket ovanligt i Frankrike. Troligen beroende på att kulturmönstret kring ätandet har en avgörande betydelse för matberoende och ångest kring mat.

  • Ständiga bantningskurer påverkar psyket och minnesförmågan på ett negativt sätt. Även kvinnor som planerar att gå på diet, utan att genomföra dietkuren, presterar sämre i mentala tester. Sämst presterar de som misslyckas i sin bantning.

  • Ju mer vi rör på oss desto mindre behöver vi fundera på vad vi äter, eftersom vår aptitreglering blir tydligare.

  • Om man ökar priset på livsmedel 10% i ett land som Sverige, minskar försäljningen med 5%

  • Fetma har lika stora negativa effekter på hälsan som om man skulle åldras 20 år

  • Är man fet som barn är risken stor att man förblir fet hela livet

  • Konsumtionen av läsk har mer än tredubblats i Sverige sedan 1980

  • Färdiglagad snabbmat är ofta mer energiintensiv och artificiellt sötad

  • De som åker kollektivt rör sig mer än bilister

  • Stora portioner och förpackningar gör att vi äter mer

  • Idag subventionerar EU dålig mat. Hälften av EU:s budget går till jordbruksstöd, vilket skapat en jättelik överproduktion av till exempel mejerifetter. EU betalar varje år 18 miljarder kronor för att hålla uppe produktionen inom mejerisektorn på en nivå som ligger 20% över efterfrågan. Resultatet: ett jättelikt smörberg som säljs till subventionerade priser till livsmedelsindustrin för produktion av kakor och glass.

  • Ett annat exempel är bidraget till skolmjölken som är högre ju fetare mjölken är. När det gäller frukt och grönsaker, leder dagens jordbruksstöd till att priserna hålls uppe på en konstlat hög nivå. Istället för att sänka priserna köper EU upp överskottet, det mesta förstörs. År 2004 köpte EU in 200 000 ton frukt och grönsaker på detta sätt.

  • Singapore är förmodligen det enda land i världen som förmått vända fetmautvecklingen

 

macka med getost och jordgubbe

Politiska åtgärder


För ungefär ett år sedan skrev jag artikeln Livsstilssjuka och bensinmacksjunkies,
om det personliga ansvarstagandet vid fetma med en tillhörande förändringsstrategisk verktygslåda - metoder och tekniker för kost- och motionsförändringar.

 

Nedan presenteras därför endast olika åtgärder som kräver politiska beslut. Sådant som vi medborgare faktiskt inte kan påverka själva, men som förmodligen kommer att vara helt avgörande för huruvida vårt samhälle ska klara påfrestningen som fetmaepedimin innebär:

 

  • Säkra och tillgängliga platser för barn att leka på, för vuxna att gå, jogga eller cykla på

  • BOT-avdrag för att fixa till vår risiga kropp, där bland annat tekniker för beteendeförändringar såsom kognitiv beteendeterapi ska ingå. Det skulle även skapa 20 000 nya jobb. Skatteutskottet avslog tyvärr år 2004 en motion om detta.

  • Göra medlemskap på gym och andra föreningar för idrott helt avdragsgilla

  • Ta tillbaka makten över den fysiska samhällsplaneringen från exploatörerna

  • Kräva att skolmaten lagas på ett kvalitetssäkrat sätt, att miljön är fräsch och välstädad, att man inte behöver stressa med maten, att det finns plats för alla, att ljudvolymen är normal och tydliga riktlinjer för näringsinnehåll och kvalitet. Genom att ändra skollagen skulle man kunna utjämna de stora kvalitetsskillnader som finns idag.

  • Tillmötesgå Svenska Tandläkarförbundet krav på att skolorna blir läsk och godisfria zoner

  • Kräva tydligare märkning av nyttiga/onyttiga produkter t ex trafikljussystem vilken mat som är onyttig inte bara vad som är nyttigt

  • Förbud mot jätteförpackningar av läsk och godis

  • Införa vandrande skolbussar

  • Genomföra omfattande förändringar vad gäller skolornas inriktning, Exempel på koncept att lära sig av är: Bunkeflomodellen, Hälsofrämjande skola och Trim and fit -ett mycket omfattande program i Singapore

  • Ändra EU:s regler för jordbruksstöd. Det handlar inte om att införa skatter och subventioner på en fri marknad, utan att föra förändringar i dagens skatte- och subventionssystem, ett system som idag manipulerar oss att bli feta. Livsmedelspriserna är inte naturliga utan resultat av politiska beslut.

  • Sänka momsen på frukt och grönsaker, lägga en generell skatt på fett och socker eller lägga punktskatter på vissa onyttiga livsmedel, exempelvis skatt på så kallade energitäta produkter som marknadsförs hårt och har hög vinstmarginal: chips, godis, glass

  • Kräva av läkarna att fysisk aktivitet på recept används i första hand och medicin i andra, om förutsättningarna finns att välja

 

Danmark har redan år 2003 upprättat nationell handlingsplan mot fetman.
Vad sker i Sverige?

 

Veta mer?

 

Texten bygger på följande böcker: Ormen i paradiset, Vägen till hälsa, Mat för hjärnan och Livsviktigt. Mer om dem finns att läsa här.

Förändringsstrategisk verktygslåda - metoder och tekniker för kost- och motionsförändringar

Artikeln Livsstilssjuka och bensinmacksjunkies

Margareta Ivarsson

Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies