Ledarskap - en riktig konst!

 

 april 2010

 

Dansare har en förmåga att  tåla och ta till sig kritik som ges av tränare och kollegor framför spegeln i  en träningsstudio. Samma sak gäller för idrottare. Men när det gäller ledarskap verkar många tro att man kan läsa sig till det genom att studera teoretiskt ledarskap på högskolan. Mängder av företag och offentliga organisationer verkar dessutom tro att man kan "utbilda" sina chefer genom omfattande utbildningsprogram. Men allvarligt talat - är det verkligen någon som tror att Helena Jonsson blir bättre på att träffa tavlan i skidskyttet genom att läsa skytteböcker?!

 

Årets vintersportsäsong är just avslutad och vi är många som fascinerats av Charlotte Kalla, Anja Pärsson, Björn Ferry och skidstafettlagen i Vancouver. De var bäst när det gällde, presterade OS-medaljer med hela världens ögon riktade mot sig. Och det är en enorm träningsmängd de utsatt sig för på vägen dit; dubbla träningspass dag ut och dag in. Ibland så hårda pass att vi vanliga motionärer inte kan fatta det. För att inte tala om all kritik de måste tåla, särskilt från sina tränare men även från media. Fast ofta är de sina egna värsta kritiker och den mentala träningen är lika viktig som den fysiska. Men det finns yrkesgrupper som tränar lika hårt och utsätts för lika hård kritik, dansarna till exempel.

 

 

Dansare och idrottare tränar stenhårt - ofta framför spegeln

 

Dans är en konstart men också ett yrke som recenseras i pressen efter varje föreställning. Både idrottare och dansare måste öva tekniken om och om igen tills de får den fysiska färdigheten att utföra rörelsen på ett korrekt sätt. De måste öva, öva, öDansare som tränar framför spegelnva. De måste lägga timmar på träning innan rörelsen går i önskad riktning. 

 

Och när de väl kommer ut på scenen eller tävlingsbanan under lite mer komplexa och stressiga förhållanden är det inte säkert att de presterar så bra som de gjorde på träning.

 

Se bara på skidskyttet. Det är en sak att behålla fokus på träning men en helt annan sak när man känner pressen från alla runtomkring.  Man behöver i dessa lägen en sorts psykologisk underbyggnad som gör att man med framgång automatiskt kan göra det man vet är rätt och  som man framgångsrikt övat på många gånger tidigare. 

 

Dansare måste dessutom se sig själva i en spegel och de utsätts för den ena korrigeringen efter den andra. De utsätts för en konstant ström av bedömningar och förslag vilket skulle driva de flesta människor till vansinne.

 

Men dansare måste lära sig vikten av att ta det positiva -  till och med ur det som verkar mycket negativt - för att lära sig se sig själva som andra ser dem. Det är dansarens förmåga att först tåla och sedan ta till sig förslagen och korrigeringarna som till sist avgör hur föreställningen kommer att bli.

 

 

Ledare läser böcker och går på kurs

 

När det gäller ledarskap verkar många tro att man kan läsa sig till det genom att studera teoretiskt ledarskap på högskolan eller gå en omfattande ledarskapsutbildning. Mängder av företag och offentliga organisationer verkar dessutom tro att man kan "utbilda" sina chefer genom omfattande utbildningsprogram. Inte minst syns detta i all ledarskapsutbildning som upphandlas genom offentlig upphandling dessa dagar.

 

Men allvarligt talat - är det verkligen någon som tror att Helena Jonsson blir bättre på att träffa tavlan i skidskyttet genom att läsa skytteböcker?!

 

Det ligger en stor fara i att vi skickar folk på kurs och tror att de blir bättre ledare. Ledarskap är egentligen precis som idrott och dans: visst kan du börja med att läsa böcker och gå på kurs för att få en intellektuell kännedom, men att bara lära sig så mycket förbättrar inte ditt agerande i praktiken. Istället måste du förflytta dig till nästa nivå: du måste öva tekniken om och om igen tills du får den fysiska färdigheten att utföra ledarskap på ett korrekt sätt. Du måste öva, öva, öva!

 

De flesta ledare öppnar sig inte alls för analys och kritik på samma sätt som dansare och idrottare. Men ledare på alla nivåer utsätts för en intensiv utvärdering och bedömning av andra och skulle ha mycket att vinna på att ha samma inställning till sina framträdanden som dansare och idrottare.

 

Sedan har vi nästa hake: det är många som både vill vinna OS och vara bra ledare, men få är beredda att göra det som krävs. De är ganska begåvade men gör inte jobbet. Det är ganska sorgligt. Att kunna göra jobbet är naturligtvis också en talang!

 

Den effektivaste ledarskapsutbildningen måste omfatta lärande både på ett kognitivt plan och på ett mellanmänskligt och personligt plan. När det gäller ledarskap behövs dessutom en tydlig koppling till ledarens mognad, självkänsla och äkthet. Den är till stor del en produkt av självreflektion och självkritik. Och då menar jag inte det självdestruktiva grubbelSkidskytte som många ledare ägnar sig åt, utan att lära sig be om kritik, tacksamt ta emot den vad den än innehåller och sedan gå hem och reflektera kring vad man ska lära sig av den.

 

Nästa gång övar man sig på ledarskap genom att medvetet göra något annat än senast i sitt beteende, tonfall eller fysiska rörelsemönster. Sedan ber man om ny kritik.

 

Vi förmedlar viktiga fysiska budskap till andra, även bortom gester och kroppsspråk. Så funkar det för idrottare, så funkar det för dansare och så funkar det även för ledare. Men de sistnämnda verkar sällan vara medvetna om det.

 

Ledarskapstränare - en ny och viktig yrkesgrupp

 

Det är dags för en ny yrkesgrupp att göra entré: ledarskapstränarna! Inte coacher som alltför ofta saknar ledarskapserfarenhet själva, inte mentorer som aldrig är på plats när det är skarpt läge, utan ledarskapstränare som själva har varit anställda som chefer och som dessutom kan mycket om kroppsspråk (kommunikation) och positiv psykologi.

 

Ledare, precis som dansare och idrottare behöver hjälp med att få den fysiska färdigheten att utföra sina rörelser på ett korrekt sätt. 55% av all kommunikation sker nämligen genom kroppsspråk. 38% genom tonfall och sätt medan endast 7% sker genom orden. Vilken coach eller mentor ser de 93 procenten när de oftast träffar sin adept  i en lugn vrå långt ifrån skarpt läge?

 

Övningen måste ske på ett specifikt och välkonstruerat sätt och här har ledare mycket att lära av dansare och idrottare. Dansare övar framför speglar där de i omedelbart ser vad som blir bra eller dåligt. Samma sak gäller för dem som håller på med till exempel dressyr i ridsporten. Dessutom är feedbacken rak och tydlig från både tränare och kollegor gällande vad man gjorde bra och mindre bra.

 

Ledarskap handlar om att använda sin kropp!

 

Ledarskap är förkroppsligande, dvs. ledare använder och begränsas av sina fysiska kroppar. Tal är också en fysisk handling, liksom gester, att ändra ställning, använda ansiktsuttryck och röra sig från en plats till en annan. Sättet en ledare använder sig av och rör sin kropp är en stor del av det budskap som förmedlas. Kroppen avslöjar vem man är!

 

Rörelser och gester är det äldsta språket människan känner till. Det handlar alltså inte om vad man säger eller vad man skriver och ger ut som organisationspolicy. Det är vad man gör 150 gånger om dagen som har störst betydelse. Medvetet eller omedvetet tittar alla på vad ledaren gör ellNegativt kroppsspråker inte gör, hur han eller hon reagerar. Om ledaren är osäker, arg, frustrerad eller oengagerad så går det oftast att utläsa direkt.

 

Jag träffar ofta ledare som verkligen inte har den blekaste aning om vilka signaler de sänder till omvärlden. Värst av allt är att jag dessvärre upplever att alltför få visar en äkta vilja av att lära sig.

 

Många verkar ha valt ledarrollen för att de vill stå i rampljuset och/eller bli bekräftade själva. Men visst finns det fantastiska undantag - oj vilken energi och glädje de ger till sin personal!

 

Chefen är den viktigaste arbetsmiljöfaktorn

 

-Men varför är du så hård mot ledarna? kanske nu vän av ordning tänker. Därför att all forskning om hälsa på arbetsplatsen nu visar att chefen/ledaren är den viktigaste arbetsmiljöfaktorn! Vi har passerat det stadium när den fysiska arbetsmiljön var så dålig att den var viktigast. Inte för att den inte är viktig idag, utan för att de flesta arbetsplatser nu har en hyfsat vettig sådan. Dessutom verkar människan kunna stå ut med ganska mycket på arbetsplatsen om man tycker chefen är bra. Är chefen inte bra, kan man t ex få hjärtproblem. Och inte nog med det: hjärtproblmenen kan vara kvar i 10 år efter att du lämnade arbetsplatsen med den dåliga chefen!

 

Ledare som utmärker sig positivt är helt och fullt närvarande i situationen, de kan känna av vad som sker runt dem och improvisera under pågående arbete. De är också bra på att följa de varierande rytmerna i samspelet människor emellan och är medvetna av betydelsen av bilder och symboler för att förmedla känslor. De har fokus och passion är kreativa och spontana, har egen disciplin och har utvecklat metoder och strategier för att lära sig de färdigheter som är viktiga. Allt detta enligt författarna Robert och Janet Denhardt i boken Konsten att leda.

 

 

Vad ledarskap och konst har gemensamt

 

De flesta av oss har svårt att definiera bra ledarskap men vi känner igen det när vi ser det och saknar det när det inte finns. "Bra ledarskap liksom konst påverkar oss. Det stimulerar vårt sinne och våra känslor och får oss att leva upp. Bra ledarskap stimulerar och aktiverar oss. Får oss att må bättre" enligt Denhardts och de fortsätter: "Endast ledarskap som berör våra känslor och överensstämmer med våra värderingar kommer att uppta all vår energi... Styrning handlar om rationella processer, ledarskap handlar om intuitiva processer. Styrning verkar i en värld av regler och föreskrifter, medan ledarskap verkar i en värld av öppenhet och förändring". Är det därför jag hör så många företagare och andra som vid sina kontakter med Länsstyrelsen blir så irriterade? Beror det på dåligt ledarskap och för stark inriktning på styrning?

 

Att knyta an till medarbetarna med huvudet eller med hjärtat?

 

Denhardts lista över personlighetsdrag hos en bra ledare innehåller egenskaper som ärlighet, starka kommunikationsfärdigheter, trovärdighet, intellekt, inlevelse. "Det handlar om perspektiv, intuition, rytm, timing och om att utveckla en känsla för situationen."Tillsammans är vi starka

 

Dansare måste skaffa sig sina färdigheter genom en kombination av undervisning, övning och psykologisk disciplin. Det är mer ovanligt att tala om ledarskap som en färdighetsbaserad disciplin, men det är precis vad det är, enligt Denhardts.

 

Vissa färdigheter verkar medfödda för en del människor medan andra måste utvecklas genom inlärning och reflektion och ibland helt enkelt komma med tid och erfarenhet. Ledaren behöver kunna knyta an till medarbetarna på ett personligt plan och väcka en känslomässig respons så att de blir engagerade och aktiva.

 

En chef som ger order och kontrollerar är kanske vad ledarskap en gång var men inte längre är. De flesta människor idag vill inte bli tillsagda vad de ska göra utan de vill vara delaktiga.

 

Enkelt uttryckt finns det två sätt att relatera till andra: med huvudet eller med hjärtat. Båda är viktiga. Symboler och metaforer är den känslomässiga världens valuta. Jag behöver kunna hålla kontakten med min personal på ett personligt plan. Annars förlorar jag dem. Konstnärer knyter delvis an genom att skapa bilder, symboler och metaforer som riktar sig till en annan intelligens än intellektets. De använder sig av ett språk med stark känslomässig kraft, ett språk som kan fånga människors hjärtan, själar och sinnen. Ledarens förmåga att knyta an känslomässigt till människor bygger delvis på samma grund.  

 

Bildbaserade ord Innehållsbaserade
svett arbete
klippa pålitlig
dröm idé
lyssna reflektera
söt angenäm
väg alternativ
odla producera
resa strävan

 

Källa: Images in words (i boken Konsten att leda).

 

Bildbaserade ord framkallar ofta upplevelser via våra sinnen, medan innehållsbaserade ord tilltalar lyssnarens logik och intellekt. En lärdom för ledaren är att fylla sitt språk med mer bildbaserat och mindre idébaserat innehåll. Vi betraktar världen genom en personlig lins men om vi inte inser det och om vi misslyckas med att korrigera suddigheten i linsen kommer vi inte att kunna se världen på ett riktigt sätt eller som andra ser den. Om man ska vara ledare och reagera fullt ut på andra måste man känna till varför ens egna känslor fungerar som de gör. Allt ledaren gör måste bidra till helheten. Varje presentation, varje enskilt samtal, varje e-postmeddelande måste vara förenlig både med organisationens vision och aktivt leda mot genomförandet av den.

 

 

Träna på att improvisera

 

Mycket av det ledare ägnar sig åt är improviserat beteende.  Man svarar i telefon och ställs inför oväntade problem, man reagerar spontant på nya idéer, man engagerar sig i oförberedda korridorsamtal. Improvisation är en absolut nödvändig ledarskapsfärdighet för att kunna knyta an känslomässigt till och stimulera andra. Improvisation kräver att vi använder alla våra förmågor samtidigt - den analytiska, rumsliga, känslomässiga, erfarenhetsmässiga och fysiska - för att skapa det intellektet inte kan.  

 

Att bli en skicklig och säker improvisatör - inom både ledarskapet och musiken - gör det möjligt för oss att vara mer effektiva, mer kreativa och mer "närvarande" än vad som annars vore möjligt.  Denhardts skriver att de bästa ledarna gör ovanliga saker, besöker nya platser, läser saker de inte brukar läsa och talar med människor de inte talat med förut.

Man lär sig att improvisera genom att improvisera.Jazz Jam

 

På samma sätt som man inte kan komma i fysisk form genom att titta på när andra tränar, kan man bara lära sig improvisera genom att öva, öva och öva. Kreativitet är ett resultat av god planering, förberedelse och mycket övning.  Jazzföreställningar är t ex inte enbart improviserade.

 

Att improvisera på grund av bristande kompetens eller förberedelse är inte ledarskap.  Det är att försöka dölja sin oförmåga. Eftersom ledarskapsimprovisationen ofta avslöjar ens "sanna jag" är det dessutom ganska korkat.

 

Sammanfattningsvis anser Denhardts att ledare måste utveckla en tydlig förståelse för sitt personliga rörelsemönster och hur den stilen samverkar med medarbetarnas. Ledarens tal måste beröra andra människor.

 

Ledare måste ha ett gediget förråd med personliga tillgångar inklusive självkännedom, tydlighet och engagemang - och förmågan att skratta åt sig själv. Det är viktigt för ledaren att självförtroende balanseras av ödmjukhet och respekt för andra.

 

Kändisskap och odugliga ledare

 

Vi lever i en tid av "kändisskap" vilket gör att många ledare ibland saknar balans och perspektiv. Vissa ledare upprepar invant beteende om och om igen oberoende av förändringar i sig själv och de människor de arbetar med.  Denna väg kräver minst mental energi men leder ofta till ineffektivitet och leda hos medarbetarna.  "Ledare" som slår in på denna linje upplevs som stelbenta, reserverade och till och med odugliga av sin personal. De stimulerar inte andra, betraktas inte som ledare och personalen följer dem inte.

 

Om ledare istället reagerar kreativt, spontant och med ett stort mått välvilja gentemot de människor och situationer de ställs inför, betraktas de istället som kompetenta, engagerade, omtänksamma och flexibla. 

 

 

Ledare som stimulerar

 

Om man gör det till en vana att vara fullständigt närvarande i varje samtal kommer människor att reagera på ett känslomässigt positivt sätt. Att göra något man tycker om, tro på det man gör och brinna för det är lika viktigt för ledare som för dansare och idrottare. Det smittar också av sig. En ledares passion är något andra ser och känner av. Den energi och entusiasm en ledare uppvisar kan vara en stimulerande kraft och det är vad ledarskap handlar om!

 

 

Veta mer?

 

Konsten att leda av Robert B. och Janet V. Denhardt.

 

Artiklarna:

 

Sökes: en bra chef och glädje på jobbet

 

Positiv psykologi 

 

Kommunikation

 

Kreativitet - framtidens konkurrensmedel

 

 

 

 

Margareta Ivarsson
5 april 2010

 

 

 


18/10 - 7/11: Sydgeorgien
Läs här

12/10: Hallands Ridsportförbund Talang
Läs här

1-5 oktober: jobb i Finland
Läs här

19/9: storytelling i Halmstad
Läs här

15 september: projekt i Skåne
Läs här


Läs alla nyheter »

Bevaka nyheter på margaretaivarsson.se med RSS
Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies