Om Naturen

 

Naturen består av mark, vatten, luft och flamskyddsmedel. Den används som underlag för parkeringshus, kärnkraftverk och samhällen. Oanvänd natur kallas grönområde eller impediment.

Ur naturen får vi mat, massaved och restprodukter. I de hål som då uppstår, lägger man till exempel gamla järnsängar, plastflaskor, potatisskal och bildäck. Det kallas naturens kretslopp.

Crested Caracara

I och på marken finns djur, växter och maskiner. Djur är en sorts mycket komplicerade kemiska föreningar som i vissa fall fortfarande har kvar rörelseförmågan.

En del djur kan flyga. Är de små, behöver man inte bry sig om vad de heter. Man sprayar bara på dem.

Är de större, kallas de fåglar. Mot dem finns ännu inget effektivt spraymedel. Fåglar förekommer främst i motorer på jetplan, tjockoljebälten och på TV som statister i filmerna om fågelvirus.

Det gröna i naturen kallas växter. Till växterna hör bland annat julgransmossa, pelargon och algblomning. Stora växter kallas träd. Av dem får man grillkol, plywood och dagstidningar.

Står det mer än fem träd på en liten yta, kallas det skog. Där kan man gå vilse. I skogen finns även varg och björn. De är lömska djur, som överfaller försvarslösa jägare och små barn.

Mark kallas det som naturen står på. I marken finns olja och gas som kommit dit från läckande cisterner, ledningar och motorer. Oljan pumpas upp ibland och hälls tillbaka i cisternerna. Det kallas naturens kretslopp det också. Fast nu är oljan snart slut, så då kommer alla som sprungit kretsloppet i mål.

I marken sticker växterna ner ena ändan och suger upp vatten. Det vatten växterna inte kommer åt, kallas för grundvatten. Grundvatten är en DDT-lösning, utblandad med lite annat smått och gott. grönt vatten

Vatten är ofta löddrande och grönt. Vatten i form av regn innehåller salter och svavelsyra, som är naturliga tillsatser i luften.

Dessa ämnen underlättar också nedbrytningen av kyrkor och bilar och håller pH-värdet i sjövatten på en sådan nivå, att fiskarna som finns där inte blir aggressiva.

En annan tillsats i sjövattnet är fosfor. Det är en helt ofarlig kemikalie som hjälper den slöa naturen. Sjöar som annars skulle ha behövt tusen år för att växa igen, klarar det nu betydligt fortare. Det kallas strukturrationalisering.

Margareta Ivarsson

Mars 2006

Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies