Paradigmskiften och tankerevolutioner

 

Den här artikeln är tagen från boken Vilken framtid vill du ha Svensson?
skriven av Margareta Ivarsson.

 

Det kritiska massan

potatis © Brita Wanngård

Ken Keyes jr berättar i The Hundreth Monkey om en art japanska apor, som hade observerats i det fria under en 30-års period. Vetenskapsmännen försåg aporna på en viss ö med sötpotatis, som de lagt i sanden. Aporna gillade smaken av potatisen, men tyckte att sanden de fick i sig på köpet var obehaglig.

 

En ung apa kom då på den lysande idén att man kunde tvätta potatisen i en bäck och lärde sin mor hur man gjorde. Endast vuxna apor som tog efter sina barn, lärde sig denna förbättring, de andra fortsatte att äta sandig potatis.

 

Ett visst antal apor, låt oss säga 99 stycken, hade lärt sig att tvätta potatis. När den hundrade apan lärde sig att tvätta sin potatis hände något intressant, tvättningen spred sig som en löpeld och på kvällen tvättade nästan alla aporna potatis.

 

Mer överraskande var att lärdomen verkade hoppa över vattnet, kolonier av andra apor på andra öar började också tvätta potatis. Det verkade alltså som om det behövdes en ökad medvetenhet hos ett visst antal individer, den så kallade kritiska massan, för att idén skulle sprida sig.

 

Vissa hävdar att berättelsen är en vandringsmyt, men oavsett vad man tycker, kan man ändå använda den som en enkel illustration till hur ett mönster har brutits och något annat trätt i dess ställe. Aporna har ändrat sitt sätt att agera utifrån givna ramar.

 

Olika fokus

 

Alla människor sätter inte heller samma saker i fokus. En liten tänkvärd historia är denna:

 

En man kom körande i sin bil och svängde in till en bensinstation för att fylla tanken. Biträdet som hjälpte honom blev väldigt nyfiken, för i baksätet på bilen satt två pingviner.
- Jag ser att du har två pingviner i baksätet, vad ska du göra med dem?
- Jag vet inte riktigt, svarade bilföraren.
- Borde du inte ta dem till Zoo?, sa biträdet.
- Jo, det var en bra idé, sa bilföraren och körde iväg.

 

Nägra dagar senare kommer samme bilförare tillbaka till bensinstationen i samma ärende. Biträdet noterar att pingvinerna sitter i baksätet igen. Enda skillnaden är att de nu har solglasögon på sig. Biträdet kan inte hålla sig, utan frågar:


- Skulle du inte ta pingvinerna till Zoo?
- Jo, det gjorde jag och de tyckte att det var jätteroligt, så i dag skall jag ta dem till stranden!

 

Historiskt trendbrott

 

medelpunkt © Brita WanngårdEtt omskakande trendbrott stod den inte helt okände astronomen Nicolaus Copernicus för. Det var han som fick omvärlden att inse att det är solen och inte jorden, som är universums medelpunkt. Han levde 1473 till 1543 och enligt den världsbild som var allmänt accepterad under medeltiden låg jorden i universums centrum.

 

Copernicus' teorier bekämpades hårt av religiösa skäl, både av protestanter och katoliker. Detta medförde att genombrottet för den nya världsbilden blev en långsam process, som på sina håll pågick långt in på 1700-talet.

 

Resultatet av processen medförde ett paradigmskifte, det vill säga ett byte av ställningstagande. Från att ett visst mönster, en viss tradition varit gällande, bytte man uppfattning och fokus.

 

Ursprungligen användes ordet paradigm för att beskriva det mönster som styr vetenskapligt tänkande. Alltså en för forskarna gemensam teoretisk struktur och ett gemensamt sätt att uppfatta verkligheten på. Helt enkelt gemensamma regler och uttryck för hur omvärlden skulle tolkas.

 

Paradigm definierar gränser och talar om hur man ska uppföra sig innanför gränserna för att vara framgångsrik.

 

Copernikus paradigmskifte var därför revolutionerande, eftersom det ställde allt det vedertagna på ända och det används ofta som ett av de mest klassiska exemplen på paradigmskifte.

 

Paradigmskifte inom idrotten

 

Ett annat exempel på hur enskilda människor kan skapa smärre revolutioner är Jan Boklöv, vår fantastiske backhoppare som mot alla odds avancerade till den absoluta världseliten genom att införa en ny hoppstil - V-stilen.

 

Han fick ömsom ris och ömsom ros för sitt tilltag, men stildomarna gav honom inledningsvis bara ris. Man sa att stilen var ful, inte estetiskt tilltalande och så kunde man ju bara inte hoppa! Att han ändå lyckades vinna berodde på att han hoppade längre än alla andra och detta faktum kunde man ju inte bortse ifrån, det är ju liksom vitsen med backhoppning.

 

Dagens backhoppare använder nästan alla V-stilen och därför kan domarna inte hålla nere poängen längre. Även de har fått anpassa sig till de nya referensramarna. Man skulle kunna kalla det ett paradigmskifte i backhoppningsvärlden!

 

Banbrytande världsbild

 

Men det finns flera som har fått känna på hur det är att driva nya tankegångar. Den italienska Galileo Galilei (1564-1642) var övertygad om den copernicanska lärans sanning. Han diskuterade därför med stor inlevelse den rådande (gamla) världsbilden och råkade in konflikt med teologer och konservativa naturforskare.

 

bungyjump © Brita WanngårdNär man framför nya tankegångar reagerar omgivningen ofta med rädsla för det nya, en känsla av att tappa kontrollen.

 

Så även i fallet med Galilei och i hans fall var det kyrkan och företrädarna för vissa universitet som kände sig hotade. Det gick så långt att han 1633 ställdes inför inkvisitionens domstol.

 

Inkvisitionen var en speciellt upprättad kyrklig domstol, som hade uppdraget att återföra de som handlade i strid med kyrkans lära till den "rätta vägen". Han dömdes till livstids fängelse och tvingades avsvära sig all tro på den copernicanska läran.

 

Denna rättegång är en av de mest dramatiska och omdebatterade händelserna i naturvetenskapens historia. Det hade nog varit en stor tröst förhonom då, om han vetat att han idag räknas som en av banbrytarna för den moderna naturvetenskapen. Det kostar på att vara nytänkare...

 

Tankerevolutioner

 

Enligt vetenskapshistorikern Thomas Kühn utvecklas inte vetenskapen kontinuerligt utan ibland avbryts den av revolutioner, då ett paradigm ersätts av ett annat.

 

Ett paradigmskifte inleds när det finns tillräckligt många observationer som inte kan förklaras med de "vanliga" förklaringsmodellerna. När man inte längre kan lösa nya problem med gamla tankar. Det avslutande stadiet innebär att det nya paradigmet accepteras tills nya upptäcker eller erfarenheter visar på ytterligare något nytt.

 

Vi genomgår just nu mänsklighetens största paradigmskifte: skiftet från industrisamhället till informationssamhället och med dagens kommunikationshastighet tar det inga tvåhundra år för paradigmskiftet att slå igenom, även om det förvisso inte sker över en natt.

 

När telefonen introducerades, var det inte många som trodde på dess framtid. Järnvägarna skulle aldrig slå igenom eftersom vagnarna skulle tömmas på luft av den höga farten. Bilen var inget annat än en illaluktande, smutsig och dyr droska.

 

filter © Förlaget Futurum och Brita WanngårdI dag vet vi bättre. Datorerna kommer liksom bilen att förändra människors, företags och organisationers liv. Material- och bioteknik kommer att göra detsamma, även om vi just nu har svårt att riktigt förstå vad det innebär.

 

Det är helt naturligt att vi känner oss osäkra och ännu hårdare hävdar industriparadigmets principer. De är ju våra välkända referensramar, allt annat är nytt, osäkert och medför en känsla av att inte ha kontroll.

 

Vi människor "väljer" vilken information vi tar till oss. Utan struktur och referensramar flyter den nya informationen bara förbi oss.

 

Vi har alltså "filter" som reglerar vad vi ser, vad vi hör, vad vi säger och vad vi gör.

 

Denna skyddsmekanism är utmärkt och nödvändig i tider av stabilitet, men farlig och gammalmodig i förändringstider. Detta är anledningen till att inte alla människor uppfattat vad som håller på att hända, eller ens förstått vad som redan HAR hänt.

 

Vad är det då som skiljer det gamla från det nya paradigmet?

Den gamla tanken

Den nya tanken

industrisamhället

informations/upplevelsesamhället

industriell revolution

ekologisk revolution

stabilitet

föränderlighet

nationalekonomi

världsekonomi

hierarkier

nätverk

personalintensiv industri

högteknologisk industri

manligt ledarskap

kvinnligt ledarskap

tillväxt=ekonomisk

tillväxt=mänsklig

analys av delar

helhetssyn

logisk/rationell

kreativ/fantasirik

position och makt

professionellt anseende

exploatering av naturresurser

ekologisk hållbarhet

kortsiktigt tänkande

långsiktigt tänkande

institutionell hjälp

självhjälp

skola

livslångt lärande

intelligens

social kompetens

medvetet beräknande

intuitiv

representativ demokrati

direkt demokrati

antingen eller

både och

linjär/kontinuerlig

icke-linjär/språng

större är bättre

mindre är bättre

materiellt välstånd

personlig utveckling

massproduktion

kvalitet

energikälla: fossila bränslen

energikälla: hjärnan

att veta vad

att veta hur

förutsägbarhet

kaos

västerlandet

österlandet

trygghet

ansvar

kunskap

visdom

enhetlighet

mångfald

rovdrift

kretslopp

minsta delen: partikeln

minsta delen: energi


Ovanstående är bara några exempel på vad det nya kan komma att innebära. Riktigt hur det kommer att utvecklas är det ingen som vet, men att vi är mitt i förändringen står utom allt tvivel. Det som gör det hela så komplicerat är att personer från olika paradigm egentligen inte kan tala med varandra, eftersom de använder samma ord men menar olika saker...

 

Många har fallit för att de inte förstått kraften av förändringarna. Vi kan ta Facit, Honecker och Haningehem som exempel. Facit hade de bästa räknemaskinerna, Honecker den bästa öststaten. Haningehem nyrenoverade bostäder. De var inte sämre än andra - men de missade det nya. Miniräknarna, informationsrevolutionen, ny bostadsfinansiering och lågkonjunktur.

 

Illustrationer av Brita Wanngård.

Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies