Positiv psykologi - vetenskapen om lycka

oktober 2008

 

Positiv psykologi är ett nytt och snabbt växande vetenskapligt område som studerar positiva medvetandetillstånd såsom lycka och subjektivt välbefinnande. Eller the science of wellbeing and happiness som området kallas på engelska. Forskningen fokuserar på framgångsfaktorer istället för det som hittills varit vanligast inom psykologin, nämligen problem. Ämnesområdet lanserades i slutet av 1990-talet av två professorer och det finns all anledning att studera positiv psykologi för att bli lycklig.

Lyckliga människor lever i genomsnitt sju till tio år längre än andra. De delar av hjärnan som är aktiva när vi tänker oss positiva framtidsscenarier är desamma som tonas ner vid depression, något som stämmer med att depression hänger ihop med pessimism. Så följ med in i den positiva psykologins värld!


Martin Seligman och Mihaly Csikszentmihalyi


Martin Seligman är amerikan och sedan 1970 verksam vid University of Pennsylvania. Han har tidigare utvecklat teorin om inlärd hjälplöshet, ett tillstånd karakteriserat av passivitet, nedstämdhet och oförmåga att se sammanhang. Detta tillstånd orsakas av erfarenheten att men inte själv har kontroll över sin livssituation och sitt välmående. Kort sagt en pessimistisk stil. Man anser att det inte spelar någon roll vad man gör, man kan ändå inte påverka sin situation Man har lärt sig att bli hjälplös.

 

Mihaly Csikszentmihalyi (uttalas "cheeks sent me high", namnet betyder St. Michael från Csik, en stad i Transsylvanien) är professor i psykologi vid Claremont Graduate University och mannen bakom teorin om flow, välkänd inte minst inom idrottspsykologin. Flow uppstår när allting fungerar som bäst, när en persons hela skicklighet tas i anspråk för att hon ska lyckas med en uppgift. Medvetandet är fullt av upplevelser och personen är samtidigt helt engagerad i det hon gör.


Begreppet flow lanserades av Mihaly Csikszentmihalyi i början av 1990-talet och han har skrivit ett flertal böcker i ämnet. Han har forskat kring vad det är som gör oss lyckliga, hur vi Vattendroppe på höstlövegentligen tillbringar vår tid och hur vi upplever våra aktiviteter.


Den positiva psykologins historia


För att förstå sammanhanget för den positiva psykologin, behöver vi göra en historisk tillbakablick på definitioner och botemedel av psykisk sjukdom.

I samband med industrialismens genombrott förändrades förutsättningarna för familjelivet radikalt. Arbetet flyttade bort från hemmet och det blev svårt att ta hand om psykiskt sjuka släktingar.

 

Bondesamhällets storfamilj blev till kärnfamilj vid urbaniseringen och i det borgerliga livet över det lilla middagsbordet i stadsvåningen, hade en schizofren kusin eller en manisk moster inte samma självklara plats längre. De som hade råd började i stället betala för en plats på sjukhusen…Mentalsjukhusen hade växt upp som svampar ur jorden i Europa under 1800-talet. I Sverige fyrdubblades antalet inlagda mentalpatienter under den här perioden, i Tyskland nära nog tiodubblades de, skriver Ingrid Carlberg i sin nyutkomna bok Pillret.


Situationen på mentalsjukhusen var kaotisk och försatte psykiatrin i vanrykte. Människor med lättare psykiska problem vågade knappast närma sig en psykiater, stämpla släkten med en ärftlig sinnessjukdom och kanske bli indragna i den skrikande okontrollerade hopen bakom murarna. 


För dessa patienter, inte sällan frustrerade och instängda kvinnor i den alltmer välmående medelklassen, var prefixet "psyk" en skräck. Deras symtom behövde bemötas med nya, mildare formuleringar, som till exempel "problem med nerverna" skriver Carlberg. Nya sjukdomar växte därför fram som passade denna stora och mer välbärgade kundgrupp bättre.  Tre månaders kurortsvistelse var till exempel en ordination som förde respekt med sig också i en socialt högtstående bekantskapskrets. 

 

Läkarna på mentalsjukhusen kände sig ofta maktlösa. De experimenterade med olika lugnande droger för att slippa använda spännbälten på de våldsammaste patienterna. Så av en händelse upptäckte en armeläkare att ett kemiskt preparat (en variant av de nya antihistaminerna) kunde lugna patienter i chocktillstånd. Det var startskottet för utvecklingen av olika kemiska preparat som botemedel mot psykisk sjukdom.

 

Efter andra världskriget drog myndigheterna i USA upp riktlinjer för hur psykologin skulle arbeta för att bidra till tillväxt och minskat lidande:

1. Kurera psykisk sjukdom

2. Göra livet mer produktivt och tillfredställande för den vanliga människan

3. Identifiera särskilt begåvade barn (IQ-test)

Lav på höstträd
Utvecklingen gick dock mot att fokus blev att hjälpa krigsveteraner och genom detta växte
psykoterapin fram som hjälp för olika emotionella störningar.


Psykologer tog emot även icke-militärer med diverse problem och snart var psykologernas huvudsakliga arbetsfält psykoterapi.


Det enda av de tre fokusområden som blev kvar var att kurera psykisk sjukdom

I början av 1960-talet bröt Valium igenom på bred front. Det sägs att över tvåhundrafemtio miljoner människor i världen provade Valium under de storsäljande åren tills de antidepressiva läkemedlet Prozac (i Sverige Fontex) övertog tronen.

 

När ny medicin för att bota psykiskt sjuka fanns tillgänglig, ökade antalet olika sjukdomstillstånd i Diagnostical and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) den Amerikanska Psykiatriska Föreningens katalogisering av psykiska sjukdomstillstånd och störningar.


När den svenska handboken om DSM-III kom från tryckeriet 1984 var det en av de första översättningarna i världen. Sedan dess har det kommit ut fler och i nuläget är det en 900 sidor tjock katalogisering av psykiska sjukdomstillstånd och störningar.

 

Det som drev Seligman och Csikszentmihalyi var att psykologin grundligt dittills endast fokuserat på sjukdomstillstånd och försummat livets positiva sida. För var hundrade artikel om nedstämdhet finns det en om lycka. 

Eftersom kunskapen om hur vi bygger upp lycka hittills varit sporadisk, till skillnad från kunskapen om hur vi lindrar depression, var syftet helt enkelt att korrigera obalansen inom psykologin. De ville balansera upp teorin om inlärd hjälplöshet med teorin om inlärd optimism och menar att det finns en tydlig koppling mellan den ökade utbredningen av depression och övertron på genvägar till lycka: 

 

TV, droger, shopping, sex utan kärlek, åskådarsporter och choklad, bara för att nämna några exempel. Vad skulle hända om hela mitt liv bestod av enkla njutningar där jag aldrig behövde använda min styrka och aldrig möta utmaningar? Ett sådant liv orsakar depression. Styrkorna och de goda egenskaperna kanske förtorkar under ett liv där man bara har tagit genvägar i stället för att välja ett liv som är uppfyllt av att sträva efter tillfredsställelse skriver Segliman i sin bok Verklig Lycka.


Vad är positiv psykologi?


Ormbunke Människan har genom alla tider försökt finna lycka. Positiv psykologi har avslöjat att hemligheten med att vara lycklig inte baseras på pengar, materiella ägodelar, skönhet eller intelligens.

Istället för att ställa frågor som: Vad är det som inte fungerar? Vad är problemet? Hur kan man lösa det? ställer man frågor som: Vad fungerar? Vad är rätt? Vilka styrkor kan byggas vidare på?


Positiv psykologi innebär alltså att skifta fokus från problem till möjligheter utan att för den skull bortse från problemen. Eller som svensken Bosse Angelöw uttrycker det: 80% möjlighetsfokus och 20% problemfokus. Det handlar om att förebygga problemen innan behovet av behandling uppstår och att stärka individen och ge henne verktyg att använda sin inneboende kraft på ett positivt sätt. Det som på engelska kallas empowerment.


Martin Seligman uttrycker det såhär: Jag kom fram till att om man lär tioåriga barn förmågan till optimistiskt tänkande reducerar man deras depressionsmängd till hälften när de genomgår puberteten… De framsteg som har gjorts i förhindrandet av psykiska sjukdomar består i att känna igen och fostra en uppsättning styrkor, kompetenser och goda egenskaper hos unga som exempelvis framtidstro, hopp, mellanmänskliga förmågor, mod, kapacitet för flow, tro och arbetsmoral. Utövandet av dessa styrkor ger en buffert mot prövningar som utsätter människor för risk för psykiska sjukdomar. (Ur Verklig lycka)

 

Forskning visar att mer lycka leder till högre produktivitet och högre inkomst. Lyckliga människor står ut med smärta bättre och vidtar försiktighetsåtgärder vad det gäller hälsa och säkerhet. Positiva känslor tar också bort negativa känslor. Det är viktigt att kunna hitta varaktiga och allmängiltiga orsaker till bra händelser och tillfälliga och specifika orsaker till olyckliga.

Att lära sig känna igen och sedan kämpa emot pessimistiska tankar är en väldokumenterad metod för att bygga upp optimism. Detta känner alla idrottsmän och kvinnor till. Genom att effektivt bestrida övertygelserna som kommer efter en motgång, kan man förändra sin reaktion från nedstämdhet och uppgivenhet till att bli på bra humör igen. Det är själva grunden i den positiva psykologin. Vilka tankevanor har du själv?


Tillfredsställelse bättre än nöjen


Porlande vatten Enligt Seligman är det tillfredsställelse man ska sikta på, inte nöjen. Tillfredsställelse är varaktigare än nöjen, innefattar en hel del tänkande och tolkning, man vänjer sig inte vid dem så lätt och de är underbyggda av våra styrkor och goda egenskaper. 


Exempel på tillfredsställelse är aktiviteter som vi tycker om att göra, sysselsätter oss helt och fullt och vi går helt upp i dem: att njuta av en trevlig konversation, bestiga berg, läsa en bra bok eller dansa till exempel. Våra kunskaper matchar utmaningen och vi är i kontakt med våra styrkor.


Nöjen är njutningar har med kroppens sinnesorgan att göra, det som filosofer kallar råa känslor: extas, rysningar, orgasm, njutning, uppsluppenhet, livsglädje och tröst. De är kortvariga och de innefattar väldigt lite tänkande. Snabbt repeterande njutningar av samma slag fungerar inte, många har till och med en negativ efterklang. En ond cirkel av begär kan uppstå. Tillfredsställelse producerar flow men det krävs förmåga och ansträngning. Njutningarna kräver inget arbete.


Seligman menar att vi alla har tillgång till ett antal styrkor, han kallar dem signaturstyrkor. Signaturstyrkor är de hållbara och naturliga vägarna till tillfredsställelse.


Var kan man studera positiv psykologi?


Positiv psykologi har sitt ursprung vid University of Pennsylvania. År 1999 kom ämnet till Harvard University, där kursen i positiv psykologi snabbt blev det mest populära i det anrika universitets historia.

Tal Ben-Shahar är den Harvardpsykolog som sedan 2004 är lärare i ämnet. På frågan om varför positiv psykologi blivit så populärt svarar han – studenterna vill hellre bli lyckliga än rika.


I Sverige kan man vårterminen 2009 läsa en introduktionskurs till ämnet vid Högskolan i Skövde. Sedan höstterminen 2008 kan man vid samma lärosäte utbilda sig till psykologisk coach där positiv psykologi ingår som ett delämne. Kursen i positiv psykologi vid Högskolan i Skövde beskrivs såhär på deras webbplats: den ger en introduktion till detta nya och snabbt växande område, dess centrala teorier, teoretiker och empiriska resultat såväl som deras praktiska tillämpningar…


Man studerar lycka, subjektivt välbefinnande, människans styrkor och dygder samt positiva tillstånd i medvetandet. Praktiska tillämpningar inom positiv psykologi syftar till att öka livets subjektiva kvalitet, livs tillfredsställelse och de främjar utveckling och förverkligande. Resultat och metoder inom den positiv psykologi kan användas för att förstärka positiv mental hälsa och Björkstam i hösttidförebygga negativa medvetandetillstånd.

 

Veta mer?



Texten bygger på följande källor:

Verklig lycka - en grundbok i positiv psykologi av Martin Seligman

Pillret av Ingrid Carlberg

Flow och idrott av Mihaly Csikszentmihalyi och Susan A. Jackson

”Någon måste ta hand om friska människors vilsenhet” Psykologexamensuppsats av Anne Grefberg, Stockholms Universitet 2007

Högskolan i Skövde: kurs i positiv psykologi

Mihaly Csikszentmihalyi

Positive Psychology Center

Authentic Happiness (Martin Seligman) där du bland annat kan göra ett test för att identifiera dina styrkor: VIA Signature Strengths Questionnaire

The science of happiness, en TV-serie i sex delar från BBC 2006

Margareta Ivarsson

Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies