Projektstrategier för 2000-talet

mars 2005

Det har skrivits mängder om projekt och projektledning. Varför då välja att skriva just om detta ämne? Jo, det har hänt något. Något mycket betydelsefullt, men det har skett ganska långsamt och tämligen obemärkt. Som det ofta är med paradigmskiften.

 

Projekt är inget nytt. Formen har använts för att arbeta med avgränsade och tidsbestämda utvecklingsprojekt sedan uråldriga tider. Främst har det varit byggprojekt. Titta bara på Kinesiska muren och pyramiderna i Egypten!

 

Men detta traditionella sätt att leda genom planering, styrning och avvikelsekontroll passar allt sämre med det process- och utvecklingsarbete som krävs av våra organisationer idag. Framförallt fungerar inte dessa gamla sätt att leda projektet i en värld med hög komplexitetsnivå.

 

Det krävs ett nytt sätt att tänka, för att lösa de problem som orsakats av det gamla sättet att tänka, lär Einstein ha sagt. Så sant, så sant.

 

Utvecklings- och driftsorganisaitoner

 

Idag används projekt ofta för att driva utvecklings- och förändringsprocesser. En central fråga är då hur en utvecklingsorganisation förhåller sig till en traditionell driftsorganisation:

 

Utvecklingsorganisation

Driftsorganisation

unik

vardaglig

nyskapande

repetitiv

osäker

förutsägbar

innovativ

effektiv

kvalitet

kvantitet

kostsam

billig

Figur 1. Efter en tabell ur boken Projektarbete
i teori och praktik
av Svensson /von Otter

 

Projektstrategier

 

Den dagliga verksamheten styrs av regler och traditioner som är svåra att förändra. En utvecklingsorganisation syftar till att organiserat och fokuserat påverka en trögrörlig verksamhet. Vill man nå syftet, måste organisationen, metoderna och tankarna skilja sig från det traditionella. Det krävs alltså olika strategier:

 

 

Planerings
strategi

Aktiverings
strategi

Nätverks
strategi

styrning

uppifrån

underifrån

horisontell

drivkraft

formellt ansvar

engagemang

gemensamma intressen

metodik

färdiga lösningar

egna lösningar

kompletterande lösningar

ansats

sluten

öppen

fokuserad-öppen

arena

varierande

lokal utveckling

varierande lokal eller regional

ledning

byråkratisk

eldsjäl

samordnare

tids-
perspektiv

varierande, ofta kort

kort eller medellångt

varierande, ofta långsiktigt

teori

rationalistiska

aktiveringsteorier;
socialpsykologiska teorier

systemteorier, nätverksteori

Figur 2. Efter en tabell ur boken Projektarbete
i teori och praktik
av Svensson /von Otter

 

Ett planeringsprojekt karaktäriseras av teknisk säkerhet, låg komplexitet, litet beroende mellan delarna, stabila förutsättningar och begränsad samverkan. De medverkande i projektet kan alltså köra på som de brukar göra i sin driftsorganisation, bara de stämmer av ibland.

 

Ju längre man förflyttar sig åt höger i ovanstående figur, ju mer komplexitet blir det. Beroendet mellan ingående delar och människor ökar, liksom risken för stora förändringar under resans gång. Förutsättningarna för tät samverkan och kollektiv utveckling ökar också. Komplexiteten och osäkerhetsfaktorn är de väsentligaste faktorerna att ta hänsyn till.

 

Planeringsstrategin fokuserar på det som är möjligt att styra och kontrollera, medan de andra strategierna har fokus på att stödja utvecklingsprocessen och det som är önskvärt att uppnå.

 

Utvärdering

 

Utvärderingen av ett projekt kan följaktligen inte heller se likadan ut i ett planeringsprojekt som i ett nätverksprojekt. Planeringsprojektet bygger ju på att det finns en rätt lösning. Så enkelt är det inte om man till exempel vill mäta hur ett samverkansprojekt fungerar.

 

Utvärderingar av projekt kan grovt delas in i två kategorier – summativa och formativa. 

 

Den summativa är den traditionella utvärderingen som genomförs efter projektets slut och som syftar till att kontrollera, summera och bedöma det.

 

Formativ utvärdering genomförs under tiden projektet pågår och syftar till att stödja, forma och förändra det. Den formativa utvärderingen passar därmed bra för att stimulera lärande och processutveckling.

 

 

Summativ

Formativ

Varför?

Kunskap att bedöma

Kunskap att förändra

För vem?

Projektägare, finansiärer

Projektgrupp, deltagare

Av vem?

Extern

Närstående

När?

Sällan, efteråt

Ofta, under tiden

Vad?

Resultat och effekter

Praktik och process

Figur 3. Av Mats Holmquist Högskolan i Halmstad.

 

Man skulle också kunna beskriva det såhär:

 

projektutvärdering

Figur 4. I ovanstående figur hänvisas till processprojektet Lust H.

 

Det är en spännande tid vi lever i förändringarna är snabba. Ju snabbare förändringar - desto viktigare att känna sig själv. Sina drivkrafter, sina starka sidor, sin vilja och sin lust.

 

Centrering och fokusering är nyckelorden. Centrering - att bottna i sig själv. Fokusering - att ha ett mål i sitt liv. En riktning, eller värderingar som man vill följa. Det gäller dig själv. Och det gäller din arbetsgrupp.

 

Läs mer

 

Läs mer om projekt i följande böcker:

 

 

Organisering av projekt
av Lars Marmgren och Mats Ragnarsson.

 

Projektarbete - teori och praktik
med sagan om diamanten som sprängdes av
Lennart Svensson och Casten von Otter.

 

Lycka till!

Margareta Ivarsson
mars 2005

Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies