Sökes: en bra chef och glädje på jobbet

oktober 2007

Jag är ute på många olika arbetsplatser och träffar många olika människor. Trots att det skett stora förändringar på arbetsmarknaden under senare år, där nyckelorden kommit att bli förändring, decentralisering, flexibilitet och nätverk, är verksamheterna fortfarande i mångt och mycket organiserade utifrån principen att chefen tänker och de anställda utför det chefen har tänkt.


Konsekvensen blir att cheferna är frustrerade över att medarbetarna inte tar ansvar och medarbetarna är frustrerade över att de inte får feedback på vad de gör. Vi har därför mycket att lära oss. I alla fall om vi vill ha en bra chef och kul på jobbet!

 

Det är inte lite vi förväntar oss på arbetsplatserna: delaktighet, jämställdhet, uppmärksamhet, samarbete, teamanda och samförstånd. Det sistnämnda kräver diskussioner och konsensus, möten och mötesplatser. Denna ökade komplexitet gör det allt svårare för en ensam ledare att fatta korrekta beslut som berör organisationen. Och det ställs allt större krav på ledarens kommunikationsförmåga.


Som om det inte vore nog med detta, har ett ökande antal medarbetare dessutom mage att förvänta sig att få ha kul på jobbet! :-)

 

Chefer gör saker rätt men gör inte rätt saker

 

Hindren för bra möten handlar om disciplin, om prioriteringar och struktur. Detta är faktorer som chefer vanligen har inflytande över. Varför lyckas man då inte hantera sin egen dagordning? Jo, det svenska arbetslivet har en tradition av förhållandevis liten betoning på strategiskt tänkande och planering. Chefer karaktäriseras snarare av handlingskraft än av förmåga till reflektion Ett vanligt sätt att tackla nya situationer och problem är att ”verkställa”. Sågar

 

Forskning visar att drygt 70 procent av cheferna föredrar det aktiva handlandet framför reflekterande observation. Vad betyder detta? Jo, att de är bra på att göra saker rätt, men de gör inte nödvändigtvis rätt saker. De är goda problemlösare, men inte nödvändigtvis av de rätta problemen. 


För att lösa rätt problem, måste personalen involveras, det är ju de som vet hur saker och ting funkar i vardagen och man måste avsätta tid. Mycket tid. Man behöver använda sig av strategier, metoder och spelregler som leder mot målet och man behöver framförallt veta vilket/vilka målen är!

 

Bra teamwork kan vara svårt att uppnå men är inte särskilt komplicerat. Det som krävs är mod och uthållighet. Man behöver inte vara överens, utan helt enkelt bara bestämma sig för att bidra för gruppens bästa. Det som däremot krävs är spelregler. Exempel på spelregler är

 

-Lyssna för att förstå, undvik att värdera

-Låt andra tala till punkt

-Var nyfiken och försök ta andras perspektiv

-Respektera överenskomna tider

-Ha mobiltelefonerna avstängda

 

 

Det är viktigt att tydliggöra det som är mest avgörande för verksamheten:

 

1. Vad är syftet med företaget/verksamheten? (”affärsidén”)

2. Gå igenom vilka resultat/mål som måste uppnås för att förverkliga affärsidén.

3. Identifiera vilka arbetsinsatser (= nyckelbeteenden) som måste göras av medarbetarna

    för att nå de resultat/ mål som formulerades under steg 2. 

4. Uppmuntra alla nyckelbeteenden och ge positiv feedback direkt när de utförs


Då hamnar fokus på att göra rätt saker istället för att göra saker rätt!

 

Systematiskt arbetsglädjearbete

 

Bosse Angelöw har myntat begreppet systematiskt arbetsglädjearbete – att medvetet och systematiskt utveckla strategier för att stärka arbetsglädjen hos chefer och medarbetare.  Enligt honom är arbetsglädjen den mest centrala förutsättningen för att uppnå olika organisatoriska framgångar. Och när jag frågar personal jag möter, oavsett om det är inom näringsliv, offentlig- eller ideell sektor, är det just arbetsglädje och uppmuntran de vill ha.

Angelöw menar att vi ska ställa oss frågorna:

 

- Vad händer med dig - t.ex. dina arbetsinsatser, din hälsa, ditt välbefinnande, 

   dina relationer, när du upplever hög arbetsglädje? 

- Vad händer på en arbetsplats som präglas av stor arbetsglädje? 

- Hur kan vi skapa fler sådana arbetssituationer så att vi kan uppleva ännu mer

   arbetsglädje?

 

 

Systematiskt arbetsglädjearbete på Postcenter Väster i Växjö 2000-2003 resulterade i att arbetsplatsen ökade sin produktivitet med 23 %. Korttidssjukfrånvaron sjönk med 58 %.  Besparingarna i form av minskad övertid, ökad produktivitet och lägre korttidssjukfrånvaro har beräknats till cirka 3,3 miljoner kronor. Varje satsad krona har gett ungefär sex kronor tillbaka.

 

Det är av yttersta vikt att ledningen prioriterar arbetsglädjen, att chefen blir en förebild för arbetsglädjen och tar initiativ till att prata om och visa på arbetsglädjens centrala roll. Handlingar är kraftfullare än ord! Ingen medarbetare vill ha en chef som bara snackar, men aldrig i handling visar att han/hon menar det som sägs. Det agerandet är fullständigt kontraproduktivt. Personalen vill ha ett stödjande och uppmuntrande ledarskap, ett ledarskap som uppmärksammar framgångar.

 

Forskningen visar att personer som inte får gensvar på om man gör ett bra jobb upplever en högre arbetsbelastning och kan därför drabbas av stress och ohälsa. Olika studier bekräftar även uppskattningens avgörande betydelse för människors arbetsglädje, hälsa och välbefinnande.  I ett uppskattningsorienterat klimat säger man "fint" eller "bra" lite oftare,  ger belöningar och uppmuntran efter genomförda insatser osv. När gav du uppskattning till någon annan på arbetsplatsen senast? 

 

Medarbetare behöver beröm!

 

Vi behöver bli guldkornsletare och möjlighetsletare. Det innebär att till 80 procent rikta uppmärksamheten mot framgångar, möjligheter och styrkor och till 20 procent mot svagheter, risker och problem. Arbetsglädjen bör på varje arbetsplatsmöte vara den första och inledande punkten. 

 

MusslaFör att medarbetarna ska kunna prestera sitt bästa, behöver chefer alltså ge relevant återkoppling om medarbetarnas arbetsinsatser, med andra ord: klart och tydligt informera dem om vad vi vill att de ska ägna sig åt och därefter se till att det är just de aktiviteterna som leder till positiva konsekvenser, som uppmuntras.

Det är i dessa sammanhang man mer och mer kommit att tala om kommunikativt ledarskap.

Dialogen, kommunikationen och att bygga relationer är viktiga kännetecken för framgångsrika ledare. Tyvärr finns det chefer som tycker att medarbetarna varken behöver eller bör uppmuntras.

De får ju betalt för det. Det är en missuppfattning, som kan kosta mycket ifråga om både personalens hälsa och produktivitet. 

För att kunna förbättra sitt ledarskap krävs att man reflekterar över det. I boken Chefen som kunde tala med medarbetare, uppmanas chefer och ledare att ställa sig frågor som:

 

-I vilken utsträckning berömmer och uppmuntrar du dina medarbetare för deras arbetsinsatser? 

-Hur mycket av din positiva uppmärksamhet ägnar du verksamhetens nyckelbeteenden? 

-Vilka av dina medarbetare får mest respektive minst uppmuntran och beröm?

 

En bra tumregel är att ge varje medarbetare fyra gånger mer beröm än kritik.

 


De två verksamma faktorerna i den konstruktiva feedbacken är att berätta vad medarbetaren gör som behöver förbättras och diskutera hur förbättring kan komma till stånd. När man tillsammans beslutat om hur förändringen ska ske, behöver chefen följa upp hur det går. Det bästa sättet att påverka medarbetarnas arbetsvilja, glädje och arbetsprestationer är att utöva ledarskap via verbal, positiv förstärkning. Lagarbete

 

När man träffas ansikte mot ansikte ökar sannolikheten för påverkan. Det nya forskningsområde som kallas social neurovetenskap, har upptäckt att vår hjärna är sällskaplig. Med detta avses att det uppstår en tät koppling hjärna till hjärna så snart vi interagerar med en annan människa.

Detta gör att vi kan påverka hjärnan - och därmed kroppen - hos alla som vi har att göra med, precis som de kan påverka oss!

 

Medvetet närvarande

 

Grunden för all god kommunikation är konsten att lyssna på och bekräfta sina medarbetare. Att lyssna fordrar alltså mer av oss än att höra, men det är inte samma sak som att hålla med. Man kan tycka att det som andra säger är uppåt väggarna, men ändå lyssna aktivt och förmedla att man respekterar dem. Alla människor förtjänar respekt, även om inte deras handlingar alltid gör det. Detta är något jag märker att många har svårt för. Det klassiska: man blandar ihop sak och person.

En annan sak som jag ofta ser på våra arbetsplatser är oförmågan att hålla kvar uppmärksamheten på den vi pratar med. Det är många som håller på med flera saker samtidigt och därmed minskar sin förmåga till full uppmärksamhet; det plingar till när ett SMS når vår mobiltelefon, det plingar till när det kommer ett mail i inboxen, någon går förbi rummets glasdörrar och vi tittar till på vem som går förbi, osv. Självupptagenhet och fixering vid egna intressen får vårt synfält att krympa ytterligare, så att vi blir sämre på att lägga märke till vad andra människor känner och behöver.


När vi lyssnar intensivt, med odelad uppmärksamhet, ser våra hjärnors sociala nätverk till att vi kommer på samma våglängd. Detta sker helt automatiskt, men inte om vi är splittrade. Då missar vi viktiga detaljer - i synnerhet av känslomässig art. När vi är stressade eller försjunkna i egna tankar, registrerar vi inte glittret i någons ögon, skymten av ett leende eller ett varmt tonfall. Ju mer pressade vi är, desto sämre blir vi på att känna empati.  När vi fokuserar på oss själva krymper världen, medan våra problem antar enorma proportioner.

 

Det kan göras hur många förändringar som helst men om det inte sker en motsvarande mental omställning hos människor som berörs kommer inte något att vara annorlunda när dammet lagt sig. 

William Bridges 


När vi fokuserar på andra vidgas vår horisont. Våra egna problem verkar mindre, och vi ökar vår förmåga till kontakt - och aktiv medkänsla. Att avsiktligt ägna någon mer uppmärksamhet kan vara bästa sättet att stimulera uppkomsten av djup kontakt. Vi kan alla underlätta den genom att medvetet vara mer uppmärksamma och detta är något vi kan träna upp.


Tänk vilken skillnad det skulle bli på våra arbetsplatser om vi kunde vara lite mer medvetet närvarande!


Förmågan att lyssna kännetecknar de bästa cheferna och ledarna. De tar sig inte bara tid att lyssna och vara lyhörda för den andra personens känslor; de ställer också frågor för att bättre förstå.
Andra personer är "borta", helt omedvetna om ledtrådar som till exempel visar att ett samtal håller på att ta slut.  Orsaken är oftast bristande inlärning.

 

Fördelen med ett glatt ansikte

 

Den senaste forskningen har också visat att hjärnan föredrar glada ansikten och känner igen dem mycket lättare och snabbare än ansikten med negativa uttryck - en effekt som kallas "fördelen med ett glatt ansikte". Så se för sjutton till att du ser dig i spegeln ibland, så du vet vad du sänder för signaler till din omgivning! Vår hjärna är nämligen förinställd på vänlighet. När människor ser en vänlig handling känner de vanligen en impuls att själva göra något för andra.

Glad


Så istället för att omedvetet förpesta arbetsplatsen med sura miner, kan du medvetet välja att sända positiva signaler. Och eftersom känslor smittar, får du då positiva signaler tillbaka!
Kan det bli bättre?

Även om vi kan sluta prata kan vi inte sluta skicka signaler om vad vi känner.


Vi kan alltså inte låta bli att kommunicera när det gäller känslor,
trots att jag ofta hör medarbetare som säger -Kom inte här och snacka om känslor, DET HÄR HANDLAR BARA OM FAKTA! Ackompanjerat av ett tonfall som påminner om vulkanutbrott…


Våra nervbanor överför dessutom den minsta skiftning i sinnesstämning till ansiktsmusklerna och gör att våra känslor blir omedelbart synliga. Detta sker automatiskt och omedvetet, och om vi vill hålla tillbaka känslorna kräver detta därför en medveten ansträngning och lyckas sällan helt och hållet.

 

Våra ansiktsuttryck  framkallar också de känslor vi visar upp inom oss. Vi kan därför väcka vilken känsla som helst genom att avsiktligt ställa in ansiktsmusklerna på denna känsla. Vi kan alltså reagera precis som vi vill, även på oönskad emotionell smitta som ilska. I stället för att översvämmas av känslor från någon som är förbannad, kan vi hålla oss lugna och beslutsamt behålla den sinnesstämning vi vill ha.


Så vi har onekligen mycket att lära oss. Om oss själva. I alla fall om vi vill ha en bra chef och kul på jobbet!

 

Veta mer?

 

 

Texten bygger på följande böcker som presenteras tillsammans under pakettips: (scrolla)

Chefen som kunde tala med medarbetare

Arbetsglädje

Arbetsgrupper

Social Intelligens

 

Lycka till!

Margareta Ivarsson

Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies