Positiva effekter av kulturturism

mars 2009

Vilka positiva effekter kan turism ha för utvecklingen av kulturturism på en destination? Svaren beror bland annat på i vilken utvecklingsfas destinationen befinner sig och hur den offentliga strukturen ser ut i landet. Men det finns ett antal övergripande faktorer som kan ge positiva effekter.

 

Turismen kan leda till att den traditionella kulturen på destinationen stärks

 

Turismen kan leda till att den traditionella kulturen på destinationen stärks. Jag tycker mig själv ha kunnat se detta vid Angkor Wat. Kambodja, ett av världens fattigaste länder med en av världens mäktigaste kulturturismdestinationer, har fått draghjälp av turisternas köpkraft och intresse för att återuppväcka den traditionella kulturen inte minst vad gäller konsthantverk. när Angkor stod på höjdpunkten av sin utveckling arbetade tusentals hantverkare där.

 

Efter folkmordet i på 1970-talet då röda khmererna decimerade den inhemska befolkningen, försvann även stora delar av konsthantverkstraditionen. 1992 startades därför en skola för missgynnade ungdomar från landsbygden för att kunna Apsara dansare i Kambodjautbilda sig till professionella hantverkare. Numera ingår besök i deras ateljéer och tillhörande shop för mängder av turister. Min guide berättade hur viktig verksamheten som går under namnet Artisans d´Angkor var och hur mycket det betydde för dem att vi handlade av deras sten-, lack- och silkeshantverk.

 

Även den traditionella apsara-dansen är numera starkt efterfrågad. Även om man naturligtvis kan ha synpunkter på hur ”äkta” det är att dansa för turister. Men eftersom frågan gällde att diskutera positiva effekter av turismen är det otvivelaktigt så att ett antal kambodjanska kvinnor och män numera tjänar sitt uppehälle på att både utöva och guida i sitt värdefulla kulturarv i ett fattigt land med få andra inkomstkällor. Det får man anse vara väldigt positivt.

 

Turismen kan ge intäkter som kan återinvesteras i kulturarvet

 

Turismen kan ge intäkter som kan återinvesteras i kulturarvet i form av dokumentation, planering, drift och skötsel, vilket är viktigt för den långsiktiga hållbarheten särskilt för attraktioner som har många besökare. Vi kan ta Vasamuseet som exempel. Det är oerhört populärt, särskilt hos utländska turister och vad kan vara ett bättre uttryck för svenskt kulturarv än detta? Totalt hade Vasamuseet 1,14 miljoner besökare under 2008. Med så många besökare och ett entrépris på 95 kr/vuxen besökare blir det stort klirr i kassan till ett kulturarv som kostar mycket pengar att bevara.

 

Den regniga sommaren 2000 hittade man utfällningar på skeppet, vilket ledde till att man startade forskning. Och precis som Vasa var en föregångare när hon började byggas 1626 är forskningen den första i sitt slag. Den följs med intresse världen över eftersom den är viktig för konservering av marinarkeologiska fynd. Även andra svenska kulturarv kan få nytta av intäkterna alltså. Bland annat ska forskningen söka svar på hur snabb nedbrytningen av träet är och vilka påfrestningar det tål. Vasa kommer någon gång att brytas ned men till skötseln av detta kulturarv hör att se till att det går så långsamt som möjligt. Turistintäkterna är en utmärkt källa till finansiering av detta.


Turismen kan skapa möjligheter att utveckla lokala ekonomier, så att man får ett starkare entreprenörskap och större självtillit

 

Turismen kan skapa möjligheter att utveckla lokala ekonomier så att man får ett starkare entreprenörskap och större självtillit. Jag hävdar att Ishotellet i Jukkasjärvi (i alla fall delvis) haft denna effekt på den lokala ekonomin i allmänhet och den samiska kulturens del av den i synnerhet. Icehotel marknadsför något de kallar Arctic Trail: ” Utforska det samiska kulturlandskapet i Lappland. Färdas längs urbefolkningens gamla flyttleder, genom skog och över fjäll. Den samiska vardagen, med byteshandel vid ishavet, renflyttningar och sommarvisten berättar om ett liv i samklang med djur och natur. Följ med på en annorlunda och fascinerande safari – lång bortom de vanliga turiststråken.”

 

En av entreprenörerna som Icehotel samarbetar med heter Lennart Pittja. Han driver sedan 1995 företaget Vägvisaren med genuina, samiska upplevelser. Företaget är Årets ekoturismarrangör 2004 och marknadsför några av de mest unika samiska upplevelserna i Norden.

Vägvisaren - samiska upplevelser har varit med i Naturens Bästa sedan starten 2002 och Lennart fick förra året Svenska Ekoturismföreningens uppdrag att bli projektledare för en storsatsning på samisk turism: I samarbete med ett antal samebyar och ca 20 upplevelsearrangörer ska samisk turism utvecklas, kvalitetssäkras och bidra till att stärka renarSverigebilden på utländska marknader.

 

Detta är en stor möjlighet för den samiska kulturen när det gäller utvecklandet av en lokal ekonomi samtidigt som man får ett starkare entreprenörskap och större självtillit. Kan Lennart P. så kan fler! Särskilt viktigt är detta just för den samiska kulturen, då den samiska befolkningen under lång tid känt sig som andra klassens medborgare och haft dåliga ekonomiska förutsättningar i samebyarna.

 


Intäkter från turismen kan användas till förbättring och utvecklande av den lokala infrastrukturen

 

Intäkter från turismen kan användas till förbättring och utvecklande av den lokala infrastrukturen. Här tar jag åter exemplet med Angkor Wat. Aven om det var trafikkaos kunde jag tydligt se att man satsat på bättre lokal infrastruktur. Den bästa vägen fanns mellan Siam Reap och Angkor Wat och man höll på att asfaltera och bygga ut även andra sträckningar. Övriga vägar i ytterområdena av Angkor var fortfarande år 2006 i sådant skick att de inte kunde kallas vägar. Hade det inte varit så många turister som varit intresserade av att besöka Angkor Wat hade man säkerligen inte byggt ut infrastrukturen på detta sätt. Det gäller även flygplatsen.

Kulturellt utbyte med turister kan leda till större tolerans för kulturella skillnader i multikulturella samhällen

 

Kulturellt utbyte med turister kan leda till större tolerans för kulturella skillnader i multikulturella samhällen. Jag väljer återigen ett samiskt exempel. Olika kulturer har olika förhållningssätt till tid. Folk från västvärldens städer och kontorsjobb är vana vid att ha en omfattande almanacka med tydliga mötestider, konferenser osv. inbokade i noggrann ordning och det anses som oartigt att komma en halvtimma försent till ett möte. Först gör man en sak, sedan en annan och det är viktigt med hålltider. Denna tidsuppfattning kan man kalla linjär. I den traditionella samiska kulturen har man av tradition en annan tidsuppfattning som följer naturen och renarna (mina far- och morföräldrar hade förmodligen en liknande tidsuppfattning i det gamla svenska bondesamhället så det är inte så långt borta generationsmässigt).

 

Den samiska kulturen har en cirkulär tidsuppfattning. Allting upprepas, men det spelar ingen roll hur mycket klockan är en viss dag. Detta leder till problem om man ska jobba med turister. När jag var på besök i Sapmi 2007 sa en av mina samiska guider (en norsk sjösame) följande -Om du ska jobba med turister måste du kunna två saker; service och klockan! Särskilt intressant var detta då vi just besökt Kautokeino där man berättat för oss att gymnasieskoleleverna på den samiska skolan hade svårt att passa tiderna på morgonen. De kom en halv, till en timme försent varje morgon.

När jag hörde det, vet jag att jag reagerade med förvåning och lite nedvärderande tankar om samiska skolelevers Klockamoral: hur svårt kan det vara att ställa klockan och gå upp när den ringer?

 

Men när jag sedan hörde den samiske guiden berätta hur få samer det var som han kände som faktiskt klarade av att både vara serviceminded och hålla tiden började jag få en större förståelse för att det låg mycket andra värderingar bakom.

 

Jag bad honom och senare en kvinnlig norsk renskötare att utveckla sin syn på tid, vilket har fått mig att få en mycket större förståelse för den samiska kulturens tidsuppfattning och att vi stadsbor i västvärlden förmodligen har mycket att lära oss av dem ?

 

Om attraktionen presenteras för turisten på ett adekvat sätt kan turisten få ökad förståelse för behovet at bevarandeåtgärder i allmänhet

 

Om attraktionen presenteras för turisten på ett adekvat sätt kan turisten få ökad förståelse för behovet at bevarandeåtgärder i allmänhet. Om attraktionen presenteras på ett levande och underhållande sätt, som turisten efterfrågar, betalar för och är intresserad av och dessutom känslomässigt påverkar turisten och ger ny kunskap/insikt, finns stor möjlighet att turisten ska få ökad förståelse för kulturarvets behov av bevarandeåtgärder.

 

Ta Visby som exempel: under medeltidsveckan på Gotland betalar turisterna för att bli förda 650 år tillbaka i tiden. Medeltidsveckan innehåller allt av vad en framgångsrik kulturturismattraktion behöver: den berättar en historia, gör att kulturtillgången känns levande, skapar deltagande, är relevant för turisten och fokuserar på kvalitet och autenticitet. Jag vågar påstå att de flesta turister som varit där under medeltidsveckan samtidigt känner av de historiska vingslagen. På Gotland finns det ett ovanligt rikt utbud av museer och hembygdsgårdar och turister som varit på medeltidsveckan inser säkert att detta unika kulturarv med ringmur osv. naturligtvis behöver underhållas. Förhoppningsvis leder denna förståelse även till bevarandeåtgärder för kulturarvet i allmänhet.

 

Svenskt midsommarfirande - Kulturturism som möjlighet och risk

 

Som ett svenskt exempel där kulturturism kan ses som både möjlighet och risk tar jag det svenska midsommarfirandet. För en utländsk turist är det svenska traditionella midsommarfirandet oerhört exotiskt. Vi har alla ingredienser för att det ska bli lyckat: det är lättillgängligt, finns i en autentisk miljö, är återkommande, är starkt förankrat i det svenska kulturarvet, tilltalar vuxna och barn, innehåller natur, kultur, musik, glädje, fest, det är levande, berättar en historia, gör alla delaktiga, har fokus på kvalitet (oftast, det finns tyvärr svenskar som dessvärre gör destruktiva handlingar hela midsommarhelgen…) och autenticitet och är förmodligen hyfsat relevant för de flesta utländska turister.

 

De kan i alla fall känna igen sig andra festligheter hemifrån, även om midsommarfirandet är helt unikt svenskt. Att sälja midsommar-resepaket till Siljansområdet, polcirkelområdet, Skansen i Stockholm etc. skulle inte medföra några svårigheter, rätt marknadsfört till en inte alltför stor grupp betalande utlänningar. Det kanske t o m skulle bättra på Sveriges rykte som turistland eftersom vår nationella turistorganisation och dessvärre hela landet hittills varit usla på turism jämfört med många andra länder. Det kanske även skulle leda till att de flesta utlänningar äntligen lärde sig skillnaden på Sverige och Schweiz.

 

Svenskt midsommarfirandeSagan om hur man dödade midsommarsnapsen

 

MEN: svenskarna själva skulle känna sig uttittade om det blev stora mängder utländska turister som stod och stirrade när de dansade kring stången. Eller blev beglodda under inmundigandet av sin årliga sill med snaps.

 

Eller bevare oss väl: om det gick så till den milda grad bra att sälja det svenska midsommarfirandet utomlands att koreaner, kineser, argentinare, nya zeeländare och andra gärna betalade enorma belopp för att komma hit och åse detta exotiska, att turistoperatörerna bara inte kunde låta bli, utan hyrde in betalda skådespelare för att med blomkransar i håret sjunga, dansa och spela vid sju föreställningar varje dag mellan maj och augusti i alla svenska orter med turistintresse.

 

Svenskarna skulle börja irritera sig och inte tycka att midsommar var lika kul att fira längre och detta icke påtagliga kulturarv skulle sakta men säkert dö ut i sin naturliga form och helt och hållet blir ett turistspektakel för rika utländska turister. Med andra ord: bli sagan om hur man dödade ett icke påtagligt kulturarv och gjorde det till en dramatiserad disneyvariant.

 

 

 

Veta mer?

 


Rapporter: Uppsatser/PM från Mittuniversitetet VT-2009 (scrolla ner på sidan)

 

Artiklarna:

  • The Puck Fair in Killorglin

  • Positiva effekter av kulturturism

  • Oerfarna marknadsförare gör samma misstag

  • Välkommen till upplevelsesamhället

Margareta Ivarsson
21 mars 2009


18/10 - 7/11: Sydgeorgien
Läs här

12/10: Hallands Ridsportförbund Talang
Läs här

1-5 oktober: jobb i Finland
Läs här

19/9: storytelling i Halmstad
Läs här

15 september: projekt i Skåne
Läs här


Läs alla nyheter »

Bevaka nyheter på margaretaivarsson.se med RSS
Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies