Börja Taras NEJ-skola!

Artikeln publicerad i Tara nr 15, 2 november 2006

Av Anna-Viktoria Samuelsson

Säger du bara ja, ja, ja? För att bli omtyckt, vara behövd eller för att det är enklast så? Då behöver du lära om. Direkt.

Det är nämligen rena friskvården att lära sig att säga nej.

 

Någon gång på 60-talet lär John Lennon och de andra i Beatles ha klivit in i ett konstgalleri och sett en installation i form av en brant trappstege. Från översta trappsteget kunde man nå ett förstoringsglas fäst i en kedja och i taket satt en liten papperslapp med någonting skrivet på. Bara John Lennon var nyfiken nog för att klättra upp, greppa förstoringsglaset och läsa vad som stod på lappen: "YES."

 

Historien berättades för mig av författaren Lars Hesslind på en skrivarkurs i Marstrand för några år sedan. Och precis som han, så undrar jag vad som hänt om Yoko Ono istället hade skrivit "NO." i sitt meddelande. Hade John Lennon känt samma nyfikenhet på, och lust att träffa konstnärinnan i så fall?

Förmodligen inte. Ett ja är så oändligt mycket mer lovande, lustfyllt och sexigt än ett nej. Och däri ligger problemet. Det är nästan alltid lättare att säga ja.

 

För att vi är uppfostrade till att vara till lags.

För att vi vill känna oss behövda, duktiga och snälla.

För att vi vill vara "en sån där kul typ" som folk gillar.

Vi är helt enkelt rädda för att inte bli älskade av dem vi vill bli älskade av, om vi säger nej.

 

"Är man rädd för att säga nej, handlar det nästan alltid om att man inte vet vad man ska säga ja till"

 

För vem vill riskera att bli betraktad som oartig, värdelös, elak eller trist? Går det överhuvudtaget att älska en människa som säger nej? Undrar jag och ringer upp beteendevetaren Margareta Ivarsson, som i sin firma specialiserat sig på personlig utveckling.

 

-Visst blir även människor som säger nej älskade, men det beror på vad man har förhandlat om tidigare i relationen med den person vars behov man nu säger nej till. Om du och din partner från början haft en aktiv kommunikation och pratat om vad som är ett bra liv och ett bra äktenskap, då finns en medvetenhet hos båda om att ni är två personer med behov. Då behöver ett nej inte bli så stort.

 

Samma sak på jobbet. Om din chef vill att en rapport ska vara klar till i morgon, måste du inte säga ja för att fortsätta vara en värdefull medarbetare. Om du förklarar att Pelle redan bett dig skriva en annan rapport som gör att du inte hinner, så har du inte avvisat chefen utan jobbet.

 

Kommunikation av det slaget är nödvändig för att en arbetsplats ska fungera. Biter du ihop och säger ja till allt för att du tycker att det är obehagligt att säga nej, blir arbetssituationen till sist omöjlig att hantera. Det är då du bryter ihop helt och vrålar av ilska, skriker om Pelles krav och chefens krav och rycker sladden ur datorn.

Men ingen börjar förstås med att säga ja till sånt de inte vill, utan anledning.

 

Lilla 3-stegskursen

1. Ta reda på vad som ger dig kraft

2. Ta reda på vad du mår bra av

3. Ta reda på vilka människor du trivs med

 

Att det är lätt att trilla dit och bli en ja-knarkare vittnar många insändare som kommer till Taras redaktion om. Det finns ju till en början så mycket positivt förknippat med att säga ja. Du känner dig duktig och behövd och alla är nöjda och glada. Prolemet är att människor inte är sena att utnyttja dig. Och till slut orkar du inte med det du behöver orka med för att trivas själv. Du har fått en överdos.

 

Sverige tycks vara fullt av kvinnor 40+ som efter att barnen kan stå på egna ben gör upp med sitt beroende på det mest radikala vis. De skiljer sig från mannen, säljer huset, byter bostadsort, jobb och vänner. Allt för att slippa konfronteras med de människor och miljöer som förknippas med ja-missbruket. Men till skillnad från droger är lösningen sällan bara att säga nej.

 

-Är man rädd för att säga nej, handlar det nästan alltid om att man inte vet vad man ska säga ja till istället, säger Margareta Ivarsson. Om du vet vilket liv du vill leva är det lättare att säga nej till sånt som inte stämmer överens med det livet. Jag fick en fråga av en kvinna en gång om jag tyckte att hon skulle lämna sin man eller sin älskare? Då frågade jag vilket liv hon ville leva, men hon kunde inte se att de frågorna hängde ihop. Om hon hade vetat vilket liv hon ville leva, hade hon förmodligen känt på sig vilket slags man som skulle passa henne bäst.

 

Margareta Ivarsson

 

Margareta Ivarsson

Ålder:44. Familj: Sambon Jerry. Bor: På en liten gård i Glommen utanför Falkenberg. Gör: Beteendevetare, framtidsutvecklare, pedagog, författare

och föreläsare. Läs mer om hennes arbete och få inspiration på www.margaretaivarsson.se

 

Margareta som ibland föreläser i ämnet folkhälsa på universitetet i Halmstad ser det som ren friskvård att arbeta med sin förmåga att välja bort och säga nej. -Även om det också finns män som blir utbrända så är det mest kvinnor som blir långtidssjukskrivna för utbrändhet.

Orsaken är aldrig bara "lite för mycket på jobbet". Utan för många krav, för länge, och på många fronter. Det tror jag till stor del beror på den förändrade kvinnorollen. Vi har kommit ut på arbetsmarknaden på ett sätt som saknar motstycke i världen, men männens roll har inte ändrat sig i samma utsträckning.

 

Lägg sedan till ekonomiska åtstramningar och omorganiseringar, inte minst i den offentliga sektorn. Det är inte säkert att alla förändringar var dåliga, men det blev för mycket på för kort tid för dem som inte kunde säga nej.

 

I traditionellt kvinnodominerade yrken, till exempel inom vård och omsorg, finns dessutom en annan problematik med nej-sägandet vid sidan av eventuellt irriterade chefer och arbetskamrater. Rädslan för att säga nej är där bokstavligen kopplad till liv och död.

 

Om någon som står i kassan på macken vägrar arbeta övertid när avlösaren inte dyker upp som avtalat innebär det i värsta fall att kunderna inte kan köpa en kvällstidningen och en varmkorv. Tanka kan de alltid göra i automaten och världen slutar inte att fungera.

 

"Orsaken är aldrig bara lite för mycket på jobbet"

 

Men om sköterskan på akuten stoppar ner mobilen och läppglanset i handväskan fast besluten att gå hem om fem minuter och en mamma med ett astmatiskt barn på armen kommer in i väntrummet - vad händer då? Sannolikt ser sköterskan, utbildad i att lindra och läka, inte likgiltigt på det allt blåare barnet och förklarar för mamman att de får vänta på nästa skift som är lite sent idag...

 

Omsorgsinstinkten är alltså en viktig men öm punkt som det är löjligt lätt att trycka på, inte bara på jobbet. Även om man av media kan förledas att tro att den perfekta kvinnan har stora bröst och platt mage, så har hon historiskt och traditionellt snarare haft abnormt långa armar, redo att famna alla och envar som behöver hjälp, mat eller tröst.

 

Och det behöver inte alls vara av ondo. Det finns människor - både kvinnor och män - som väljer att viga sitt liv åt att tjäna. De kan tjäna en gud, en sjuk anhörig, världsfreden eller något helt annat, och oavsett vilket är de värda all respekt för att deras armar räcker så långt. Nyckelordet här är just att de väljer, samt väljer bort. Det är när vi inte väljer aktivt, med mod och insikt, som vi mår dåligt.

-Då lever du det liv du tror din omgivning vill att du ska leva, i stället för att leva ditt eget liv, säger Margareta.

 

För att bryta den onda cirkeln krävs en närmast total omprogrammering av ditt innersta. Målet är att det ska kännas lustfyllt i stället för ångestskapande att säga nej till det du inte vill göra.

-För att komma dit måste du först och främst ta reda på vad som ger dig kraft, vad du mår bra av och vilka människor du trivs respektive inte trivs med. De allra flesta människor ställer sig inte de frågorna, särskilt inte de som blir utbrända. Jag har frågat många människor "hur gör du för att må bra?". Det är otroligt i detta välfärdssamhälle, hur många som inte vet! Mitt råd är att stanna upp och reflektera tio minuter om dagen, säger Margareta, som själv hämtar kraft hos djur och natur.

 

"Det är svårt för andra att respektera dig

om du inte respekterar dig själv"

 

Som guldmedaljör i laghoppning i student-VM 1990 har hon ett brinnande hästintresse, men för tillfället har hon valt att inte ha egen häst. Däremot jobbar hon ibland ideellt som domare i hopptävlingar. Och minst en gång varje år åker hon iväg och fjällvandrar. Två dagar efter vårt samtal går turen över Hardangervidda i Norge.

 

-De här storslagna naturupplevelserna...Jag insuper dem med hela mitt väsen och laddar allt på hårddisken i hjärnan så att jag kan "spela upp videon" för mitt inre de dagar när allt känns för jäkligt. Efter bara en eller två minuter kommer de där fantastiska lyckokänslorna tillbaka.

På fjällturen är mobilen avslagen, Margareta har själv inga problem med att sätta gränser. Så vad är då hennes förklaring till att vissa av oss är så usla på just det?

 

-Liksom allt annat är vi människor bra på olika saker. Vi föds med olika personligheter och skaffar olika erfarenheter genom livet. Men i grund och botten handlar det om självkänsla och självinsikt. Det är svårt för andra att respektera dig om du inte respekterar dig själv, för då sänder du väldigt konstiga signaler till personerna i din omgivning.

 

Margaretas 5 bästa "säg nej"-tips

1. Ta tio minuter varje dag och reflektera över vilket liv du vill leva, vad som får dig att må bra.

2. När du kommit på vad som får dig att må bra, sök aktivt upp de omständigheterna och tillfällena. Se också till att ladda ner känslan på din mentala hårddisk, så att du kan peppa dig själv de dagar när självkänslan tryter.

3. Öka på din självinsikt genom att aktivt be om återkoppling från din partner, dina vänner och dina kollegor. Lyssna utan att gå i försvar. Här gäller att "har du gett dig in i leken får du leken tåla!"

4. Omgivningen gör som du gör, inte som du säger. Du måste sätta tydliga gränser och våga står för ditt nej, om du vill att andra människor också ska respektera det.

5. Ta först och främst itu med dina egna problem, och nedvärdera inte andra människors förmåga att lösa sina.

 

 

Att stärka självkänslan och förmågan till självinsikt är förstås inte något som är gjort i en handvändning.

-Nej, det är en ganska lång process som handlar om att våga se sig själv så som omgivningen ser en. Att lugnt och stilla sitta och ta emot återkoppling kan vara en jättenyttig övning. Jag brukar göra så själv, särskilt när jag befinner mig i ledarrollen på ett jobb. Då ber jag medarbetarna göra en PMI efter ett tag. PMI står för Plus, Minus, Intressant.

 

Är de inte vana att ge kritik, så får de svara anonymt. Är de vana så pratar vi. Jag gör det för att få veta om min och andras bild av verkligenheten stämmer. Jag kan få veta att personer uppfattar mig på ett sätt som jag inte hade en aning om, och det kan vara både positivt och negativt. Men det har aldrig hänt att folk varit elaka! Det är helt enkelt en övning i självinsikt, och har du inte självinsikt kan du aldrig sätta gränser.

 

Samma återkoppling kan man naturligtvis be att få från sina närmaste, familjen och vännerna. Vi lever ju i sammanhang och inte i vakuum. Man måste veta vad det är för fel på bilen för att kunna laga den. Många tror att de bara är trötta, och så åker de på spa och kommer hem efter ett par dagar i tron att de har vilat upp sig. Men eftersom de inte tagit reda på varför de blev trötta, så är problemet bara tillfälligt löst, säger Margareta Ivarsson.

 

Då har man alltså glömt det viktigaste, att reflektera över vilket liv man vill leva. För att så småningom urskilja en målbild, och staka ut kompassriktningen som ska ta en dit. Successivt kan man på så vis få styrkan att ta mer ansvar för sitt eget liv och sina behov, och släppa ansvaret för omgivningens alla möjliga och omöjliga behov.

 

Egentligen är det ju inte svårare att säga nej än det är att säga ja. Prova! Nej tack. Jag vill inte. Rämnade jorden? Eller var det ett lustfyllt pirr ända nerifrån tårna som fick marken att gunga till under dina fötter?

Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies