Boktips: Att fånga effekter av program och projekt

2013-08-18

 

Genom EU finns stora möjligheter till projektfinansiering inom olika områden. Det är många projekt, som drivs av olika aktörer och med olika syften.


 Några vanliga inriktningar är: 

 

- arbetslöshetsprojekt

- kompetensutvecklingsprojekt

- regionala utvecklingsprojekt

 

Hur tar man reda på om projekten är lyckade?

Att fånga effekter

 

Enligt författarna till denna bok använder man i alltför stor utsträckning traditionella metoder för kalkylering och planering, vilka förväntas utvärderas genom kvantitativa utvärderingar. Det är enkelt för politiker och det är enkelt för chefer och tjänstemän: att visa på hur många nya jobb som skapats eller "vad vi fått för pengarna". Fast egentligen är det inte alls enkelt, eftersom orsakssambanden är svåra att fastställa.

 

Det är däremot enkelt att kommunicera. Anledningen är, enligt Evert Vedungs kapitel i boken: "Politiker och andra ledare hemfaller nämligen gärna åt ta-åt-sig-äran-syndromet (credit claiming) när de väntade effekterna är goda. När de är dåliga ägnar de sig i stället åt undvika-att-få-skulden-manövrer (blame avoidande)."

 

I boken framhålls att de traditionella och kvantitativa metoderna snarare är kontraproduktiva, när det gäller komplexa projekt som de ovan beskrivna. Det är istället önskvärt att de inblandade faktiskt lär sig av det som sker i projekten. Författarna är tydliga: det krävs ett radikalt perspektivskifte i synen på projekt, hållbarhet och lärande. Det går inte att jämföra utvärdering av mediciner med utvärderingen av innovationer och entreprenörskap!

 

Centrala faktorer för framgångsrik projektstyrning är ett aktivt projektägarskap, samverkan och utvecklingsinriktat lärande. Särskilt inom projektets styrgrupp och de samverkande organisationerna. Det är viktigt att projektet inte lever sitt eget liv, utanför de ordinarie organisationerna utan att det finns arenor för gemensam reflektion.

 

Flera av de projekt som fått stor uppmärksamhet i medierna, har dessutom inte skapat några långsiktigt hållbara effekter. Trots alla skattepengar.

 

I boken står att det är särskilt viktigt att utvärdera oavsedda och överraskande effekter. För att kunna göra det, krävs upphandling av utvärdering som har en lärande och utvecklingsstödjande inriktning. Inte bara en revision, som talar om hur pengarna använts. Men detta ställer krav på kompetens hos dem som upphandlar utvärdering. En kompetens som dessvärre till stor del saknas i offentliga organisationer idag (de flesta projektägare till de ovanstående beskrivna projekten är offentliga organisationer). Man underskattar både utvärderingens betydelse och vilka resurser och kompetenser som krävs för att utföra den.

 

Författarna framhåller betydelsen av så kallad teoribaserad utvärdering. Den handlar om att man i förväg ska förklara sina teorier och antaganden om den förväntade förändringen och dess effekter, något som brukar benämnas programlogik. Effekter kan inte enbart mätas med kvantitativa metoder, utan ofta krävs en kombination av metoder. 

 

Ett annat problem är tidsperspektivet för utvärderingar: det går inte att utvärdera den fulla effekten av ett treårigt projekt inom ramen för projekttiden. Men väldigt få utvärderingar planeras in några år senare. Då är ju projektmedlen slut. Inte konstigt att avsaknaden av aktiva ägare är den kanske viktigaste förklaringen till att projektresultat sällan leder till långsiktiga effekter!

 

Detta är en mycket läsvärd bok, särskilt för projektägare, styrgruppsledamöter och projektledare i komplexa utvecklingsprojekt.

 

Veta mer?

 

Nyhetsbrev: Projektutvärdering

 

Artikel: Utvärdering

 

Artikel: Efter EU-projektet då?

 

Artikel: Lärande utvärdering

 

Examinationsuppgift: Lärande utvärdering, Malmö Högskola, Margareta Ivarsson

 

  



  Tillbaka

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies