Våra tankar behöver farthinder och reflektionstid

 

November 2013

Det verkar som att hjärnforskningen är på väg att ta oss in i en ny tidsålder med en djupare självkännedom. Mycket av det som skulle ha låtit som science fiction för trettio år sedan är verklighet idag. Vi kan nu bland annat med hjälp av den nya disciplin som kallas neuroekonomi – studiet av det som händer i en mänsklig hjärna när den fattar beslut - bevisa hur vi fungerar. Vi vet nu också varför vi fattar dåliga beslut, både som individer och i grupp, om vi inte stannar upp och tänker.

 

Vår hjärna behöver farthinder och reflektionstid för att kunna tänka med kvalitet!

 

Forskningen kan nu även förklara varför känslorna kör över logiken när vi blir upprörda och varför vårt humör har så stor påverkan på våra prestationer. Det är nu bevisat att:

 

-dåliga typsnitt eller tryck med blek färg påverkar vår möjlighet att värdera sanning

 

-politiska experter levererar oftast sämre prognoser än pilkastande apor

 

-investerare skulle tjäna mer på att ta en dusch än på att byta aktier

 

-män följer sina värdelösa infall betydligt oftare än kvinnor och kvinnor investerar därför med bättre resultat än män

 

-vi faller lättare för frestelser som att äta godis, när vi är upptagna av en krävande tankeuppgift

 

Manlig investerare 

 

-domare fattar andra beslut i domstolarna strax efter lunch än sent på eftermiddagen

 

-vi är mer lättlurade när vi är på gott humör

 

-vi är mindre lättlurade då vi gör en bister min

 

-människor låter sig lättare påverkas reklambudskap när de är trötta

 

-om man tänker på ålderdom beter man sig som om man vore gammal, och beter man sig så förstärks tanken på -ålderdom

 

-en flygkrasch som får stort utrymme i medierna kommer tillfälligt att påverka vår uppfattning om hur säkert det är att flyga

 

-politiskt okunniga väljare som tittar mycket på teve väljer tre gånger så ofta politiker med ansikten som har en framträdande haka och ett svagt leende som andas självförtroende, än politiskt kunniga väljare

 

-vi kan hysa orubblig tilltro till vad som helst, även de mest korkade uppfattningar, så länge vi stöds av en grupp likasinnade

 

-en kort, svalkande vindpust en stekhet dag kan få oss att känna oss lite mer positiva och optimistiska oavsett vad vi bedömer för stunden

 

Alla kan lära sig att tänka med bättre kvalitet. Det gäller bara att träna och har ingenting med utbildningsnivå att göra. Ta Ron White till exempel, han är minnesmästare men har ingen högre utbildning. -Jag ser det som en sport att utmana mig själv! säger han.

 

Varför vi behöver farthinder och reflektionstid

 

Att känslorna har en förmåga att ta kommando över våra tankar när de blir tillräckligt starka, vet kanske många av oss. Tankarna blir mer primitiva och om det dessutom händer något obehagligt vi känner igen, kan vi reagera starkt även för småsaker. Jag träffade till exempel en person härom veckan som vid 50-års ålder fortfarande blev livrädd när någon sa ordet råtta – bara för att hennes syskon skrämt henne med en råtta när hon var liten!

 

När vi är starkt påverkade av känslor som exempelvis glädje, rädsla eller ilska väljer vi snabbt väl inlärda sätt att handla och tänka. Men dessvärre blir det ofta fort och fel i dessa situationer.  Att våra bedömningar och beslut oftast styrs direkt av känslor som gillande och ogillande och inte mycket av övervägande och resonerande, gör att livet kan bli komplicerat på många sätt.

 

Anledningen är att vi inte stannar upp och tänker, utan bara agerar reflexmässigt. Men det finns hopp: vi kan faktiskt bygga om våra hjärnor genom hur vi tänker, eftersom synapser ombildas genom vår erfarenhet. Synapser är de kontaktställen där en nervimpuls överförs från en nervcell till en annan.

 

Idag vet vi också att vi och vår hjärna hellre tänker sådana tankar vi tänkt förut, än nya. 

Woman, upset

Orsaken är att det tar mer energi av oss och är jobbigare att tänka nya tankar än gamla. 

 

Genom att testa olika tankar och val i huvudet innan vi går till handling kan vi undvika att göra dumheter. Vi behöver alltså stanna upp och ge oss själva tid till reflektion och tankekvalitet för att inte fatta korkade beslut. Särskilt när allting omkring oss går fort, behöver vi mentala farthinder. Det är riskabelt att dra snabba slutsatser när situationen är obekant, insatserna höga och det inte finns tid att samla in ytterligare information. Det är i sådana situationer som vi riskerar att begå misstag, som hade kunnat undvikas.

 

Vi har väldigt svårt för att acceptera att något beror på slumpen. Följden blir att vi upplever världen som enklare och mer sammanhängande än den i själva verket är.

 

Förmågan att tänka bra, varierar mycket från person till person. Vi har alla olika sätt att tänka, men för oss alla gäller att bra tankar kräver uppmärksamhet, förmåga att koppla ihop olika fakta och känslor samt minne. Särskilt det här med uppmärksamheten verkar vara en bristvara idag. Vi tror att vi kan göra flera saker samtidigt – och det kan vi visserligen – men kvaliteten på det vi gör blir lidande. Det kan få allvarliga följder både för oss som individer och för organisationer och samhällen.

 

Vi kan exempelvis inte skilja på igenkännande och sanning: ett säkert sätt att få människor att tro på falska påståenden är därför att upprepa dem ofta. Man behöver inte ens upprepa hela påståendet för att det ska verka sant och du behöver inte ens vara medveten om att du exponerats för det.

 

Ett annat stort problem är att vi är obotligt inkonsekventa när vi ska bedöma något med stöd av komplex information. Vi kan väl alla tänka oss vad det betyder om röntgenläkaren ger helt olika svar vid två bedömningar av samma röntgenbild…

 

Att tänka bra, med tankar av god kvalitet kräver vår fulla uppmärksamhet och är inte något man kan göra när man surfar, kollar mailen, TV eller kör bil.

 

Då minskar vår tankeprestationsförmåga direkt. När man är bra på något, har man ofta skaffat sig effektiva sätt att lagra och tänka på saken.

 


Time pressure

Slutsatsen är uppenbar: självkontroll kräver uppmärksamhet och ansträngning. Det är ansträngande att växla mellan olika uppgifter, särskilt under tidspress.

 

  

Hur Kalle, Lisa och Stina funkar hemma

 

Psykologerna Keith Stanovich och Richard West beskriver intellektet som uppbyggt av två system. Arbetsfördelningen mellan de båda systemen är mycket effektiv, vilket gör ansträngningen så liten som möjligt och prestationen så stor som det bara går.

 

System 1 funkar automatiskt, snabbt, med liten ansträngning och utan medveten styrning. Det uppfattar varifrån ett plötsligt ljud kommer, gör en ogillande min när någon visar en obehaglig bild, uppfattar ovänlighet i någons tonfall och andra automatiska aktiviteter.

 

System 2 kräver uppmärksamhet och skapar känslan av kontroll. Vi använder System 2 när vi gör svåra beräkningar eller kollar giltigheten i ett komplext logiskt resonemang. När uppmärksamheten avtar, avbryts verksamheten i System 2.

 

Man kan faktiskt känna igen liknande skillnader hos enskilda personer: somliga liknar mer System 1 och andra står närmare sitt System 2. Fortsättningsvis kallar jag dem därför vid namn System 1 får namnet Kalle och System 2 heter fortsättningsvis Lisa. De är gifta. Lisa har även en syster som heter Stina. Så här går det till hos dem.

 

Kalle är impulsiv och går på sin magkänsla. Han tänker aldrig efter innan han agerar. Han är ganska lättlurad och känner han igen något, tror han att det är sant. När allt flyter på, vilket det oftast gör, tycker Lisa att förslagen från Kalle är helt okej och köper dem rakt av. Men när det blir för besvärligt, t ex när de ska bestämma vilken bil de ska köpa, tar Lisa över och får sista ordet.

 

Kalle är inte mycket för självkontroll, han tycker tankearbete är jobbigt och litar precis som många andra alldeles för mycket på sin intuition.  Kalle låter gärna omdömen om en enda egenskap gälla generellt för en person, han struntar i andra bevis och han frågar aldrig efter några. Han tvivlar aldrig. Han vet. Därför ersätter han ibland en svår fråga med en enklare, för då kan han svara tvärsäkert. Tvivel är jobbigt.

 

Kalle hittar även på orsaker och avsikter och bortser från sådant som kan misstolkas. Han är helt okänslig både för kvalitet och kvantitet, men har han själv upplevt något glömmer han det inte. Kalle känner ingen som skadats i en trafikolycka, därför tror han inte att han själv kan råka illa ut i trafiken. 

 

Kalle har större inflytande över vardagen när Lisa är upptagen. Då tror hon nästan på vad som helst, vilket skapar problem i familjen.

 

En annan sak som gör det jobbigt är Kalles reaktioner på förluster. Han blir upprörd när han måste göra sig av med något. Kalle spelar gärna, men storvinsten på Lotto förra månaden har inte gjort honom gladare direkt.

 

Lisa resonerar och är försiktig. Hon är mer osäker och tvivlar ofta på Kalle. En av hennes viktigaste uppgifter är att tygla Kalles impulser. Lisa är engagerad, alert, intellektuellt aktiv och nöjer sig inte med ytliga svar.

 

No self control

 

När Lisa är på riktigt gott humör måste hon se upp, för då är hon mer lättlurad än vanligt. Annars är Lisa bra på självkontroll och skeptisk till sin egen intuition. Hennes kollegor säger att hon är rationell.

 

Men Lisa har det inte så lätt alltid. Hon tycker det är svårt att förstå och lära sig nya saker. Hon hörde på teve häromdagen att några tonåringar gjort inbrott i staden där hon och Kalle bor. Kalle sa direkt att stölderna ökar i staden och är ett stort problem, men Lisa stod emot Kalles snabba slutsats och frågade sig själv: -Tror jag verkligen att stölder begångna av tonåringar är ett stort problem bara för att det har hänt två gånger i min stad på sistone?

 

Det är jobbigt att fråga sig sådana här frågor hela tiden och Kalle tycker att Lisa är korkad som gör det. Lisa säger att det är viktigt, för det är hon själv som vill styra sitt eget liv, inte bli styrd av andra. Ju mer hon tränar på att stanna upp och tänka och ställa frågor till sig själv, ju bättre blir hon och ju bättre kontroll och livskvalitet upplever hon att hon har.

 

Lisa vet också att ovanliga händelser som finanskris, klimatförändringar och tsunamis ges för låg vikt både i experiment och i verkligheten. En viktig anledning är att många inte har upplevt den ovanliga händelsen och därför tänker som Kalle gör på trafikolyckor: det gäller andra, eftersom han inte har upplevt det själv!

 

Men även personer som faktiskt har råkat ut för den ovanliga händelsen ger den för låg vikt, vet Lisa. Hon har insett att vår hjärna helt enkelt inte skapad för att handskas med ovanliga händelser. För invånarna på en planet som riskerar att drabbas av händelser som ingen ännu har upplevt är detta inget bra utgångsläge. Vi behöver verkligen stanna upp, tänka och fatta bra beslut. Kalle bryr sig inte om vilket

 

Stina är lik sin syster Lisa, men precis som många andra är hon lite latare och har inte tränat på att stanna upp och tänka lika mycket som Lisa. Hon är också mycket upptagen och prioriterar andra saker framför reflektion. Hon älskar sin smarta mobiltelefon och håller på med den hela tiden. Kalle har större inflytande på Stina än på Lisa. Det beror på att Stina är ouppmärksam, latare och inte lika bra på att tänka som Lisa. Stina lyssnar bara med ett halvt öra, ifrågasätter inte lika mycket och tror därför på vad Kalle säger.

 

Med tanke på hur snabbt Kalle besvarar frågor om sitt liv, och på hur starkt han påverkas av sitt humör för stunden, kan vi dra slutsatsen att han inte gör någon djupare bedömning av tillvaron.  

 

Stina påverkas inte lika mycket av sina humörsvängningar och håller med Lisa om att klimathotet är allvarligt, men hon lägger inte så mycket mer tankemöda på det. 

 

Stina behöver hjälp för att förstå vad som är viktigt i livet. Någon som påkallar hennes uppmärksamhet för att tänka efter vad hon egentligen vill göra och stå för, någon som kan hjälpa henne att sätta saker i sitt rätta perspektiv.

 

Busy woman

Lisa hjälper henne med det, men Stina tycker fortfarande att det är jobbigt. Hon är ju lite lat, men inser ändå fördelen med att bli kritiskt granskad, att ta personligt ansvar och växa som människa.

 

Stina brukar citera en känd idrottsman, en av Europas bästa hoppryttare som heter Jens Fredricson: -"Att sitta på läktaren och bli inspirerad kräver inte något. Men att bli inspirerad och att sedan omsätta det i handling kräver mod. Att ta ansvar för sin egen utveckling. Att bestämma sig.” Det tycker Stina är viktigt för sig själv och inte minst för sina barn!

 

Hur Kalle, Lisa och Stina funkar på jobbet

 

Finns det många Lisor på arbetsplatsen, ökar sannolikheten att man fattar väl grundade beslut. Finns det för många med Kalles personlighet, ökar risken för korkade beslut. Särskilt om Kalle är chef och ingen vågar säga till honom. Våra tankar och beteenden påverkas mycket mer än vi vet eller önskar av vår omedelbara omgivning.

 

Ämnen som ofta förs på tal stannar kvar i medvetandet medan andra trängs undan. Det är därför det är viktigt att alla Stinor tar ett kliv framåt på jobbet och hjälper till att skapa farthinder och reflektionstid. Det kanske inte är Stinorna som ställer de bästa frågorna, men de skapar utrymme för Lisorna att göra det. Eftersom Lisorna ofta är självkritiska och osäkra, behöver de denna knuff i rätt riktning.

 

Lisa har kommit fram till att alldeles för många projekt misslyckas på grund av att alltför många låter bli att framföra sina farhågor.

 

Hon har därför bett chefen göra följande övning, när organisationen nästan har fattat ett beslut: kalla till ett kort möte med en liten grupp sakkunniga som får följande uppmaning:

 

-Tänk er att det har gått ett år. Vi genomförde den plan som nu föreligger. Utfallet blev katastrofalt. Ta nu tio minuter på er att skriva en kort berättelse om katastrofen!

 

Lisa vet nämligen att det ansträngande att göra sig av med en övertygelse och hon blir snabbt trött. 

Engagerad kvinna                        

Övningen är viktig, för den motverkar det grupptänkande som drabbar många team när ett beslut verkar vara taget och den ger fantasin hos sakkunniga personer en skjuts i rätt riktning… Inte nog med det - de som stödjer beslutet uppmanas att söka efter möjliga hot som de kanske förbisett.

 

De flesta projekt leder inte till långsiktiga effekter och forskning visar att det till stora delar kan förklaras av hur projektägare och styrgrupp agerar. Men är inte chefer vana vid styrgruppsarbete? Jo de flesta är erfarna, men de axlar av olika anledningar inte den roll som krävs. Styrgruppsmedlemmarna gör dessutom oftast som Kalle; de tar sällan upp frågan om styrgruppens roll utan anpassar sig till givna dagordningar och det rapporteringsflöde som styrgruppsmöten ofta fylls av. Det är enklast. Finns det Lisor med i styrgruppen kan det funka, om de inte har för låg status i gruppen eller nonchaleras av andra anledningar.

 

Mer om vad som bör vara styrgruppens fokus och hur ordföranden behöver agera för att se till att styrgruppen gör vad den ska finns i skriften Från mötesproffs till utvecklingsmotor, som gavs ut nu i höst.

 

Lycka till - Kalle, Stina och Lisa!

 

 

Margareta Ivarsson 6 november 2013

 

Veta mer?

Webbplatsen se hjärnan på forskning.se

Boken Tänka, snabbt och långsamt av Daniel Kahneman

Boken Från Mötesproffs till utvecklingsmotor av Margareta Ivarsson med flera

TV-kanalen National Geographics program Testa din hjärna

 


28/11 Hallands Ridsportförbund Talang
Läs här

27/11: Reseföreläsning Backa Kulturhus
Läs här

22/11: Hallands Ridsportförbund Talang
Läs här

18/10 - 7/11: Sydgeorgien
Läs här

1-5 oktober: jobb i Finland
Läs här


Läs alla nyheter »

Bevaka nyheter på margaretaivarsson.se med RSS
Detta gör jag för dig

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies