Social Return on Investment – att mäta det som är viktigt
Februari 2013
Mäter vi allt utom det som är viktigt i livet och gör det värt att leva? Om vi inte ens försöker ta hänsyn till sociala och miljömässiga värden, är dessa värden då lika med noll.
Kan vi vara lyckligare med lägre BNP? Går det att beräkna värdet av miljön? Svaret är JA! Det finns faktiskt gott hopp. Runt om i världen pågår initiativ för att hitta bredare sätt att beräkna värden av bland annat välfärd. Till och med de värsta marknadsivrarna börjar förstå att man faktiskt inte kan göra affärer på en död planet.
Det har sällan kommit så mycket positiv feedback med anledning av mina artiklar, som det gjorde när jag skrev om landet Bhutan och hur man där jobbar med att mäta bruttonationallycka istället för bruttonationalprodukt (BNP).
Jag skrev bland annat att konceptet presenterades av den buthanesiske premiärministern vid en FN-konferens förra året, där syftet var att få upp begreppet på den globala agendan och diskutera alternativ till BNP-begreppet.
Nu är inte bruttonationallycka det enda alternativa sättet att mäta värden som omfattar mer än de rent ekonomiska. Och kungen i Bhutan är inte den ende statschef som lyft frågan. Redan 1968 sa Robert Kennedy: BNP mäter allt, utom det som är viktigt i livet och gör det värt att leva!
Den tidigare presidenten i Frankrike, Nicolas Sarkozy, tillsatte en grupp under ledning av nobelpristagaren Joseph Stiglitz , med syfte att hitta ett bättre mått än BNP för att mäta samhällsutveckling. De publicerade sin sk Stiglitzrapport år 2009. Den kan sammanfattas i tolv rekommendationer för utformningen av
välfärdsorienterade index. Baserat på dem, finns nu bland annat ett Better Life Index.
År 2009 publicerade även Europeiska kommissionen rapporten ”Bortom BNP – att mäta framsteg i en föränderlig värld”, där behovet a
v nya uppföljnings- och mätinstrument lyfts fram.
Jag har själv vi flera tillfällen föreläst vid Uppsala Universitet på temat Can we be happy within ecological limits?
Många av oss har kanske misströstat och undrat om vi människor någonsin ska börja mäta andra värden än rent ekonomiska. Kan vi vara lyckligare med lägre BNP? Går det att beräkna värdet av miljön? Svaret är JA! Det finns faktiskt gott hopp. Runt om i världen pågår initiativ för att hitta bredare sätt att beräkna värden av bland annat välfärd. Några fler exempel är Ecological footprint, Happy planet index, Dow Jones Sustainability Indexes, The Human Development Index och Environmental Sustainability Index.
Men ett ännu mer intressant sätt att beräkna värde på, som jag ser det, är Social Return on Investment – SROI. Mer om detta lite senare, men först vår naiva tilltro till BNP och ekonomisk tillväxt.
Ekonomiska beräkningar är subjektiva
Bruttonationalprodukten är, förenklat uttryckt, värdet av de varor och tjänster som producerats i ett land under ett år och används för att beskriva hur ett land mår. Det betyder att ju mer mediciner som säljs, ju fler människor som använder sjukvården, ju fler trafikolyckor som sker… ju högre blir BNP. Det är med andra ord ett närmast korkat mått på värdeskapandet i samhället. Frågan är om det någonsin har varit värdefullt som välfärdsmått eller bara varit lätt att mäta?
Även ekonomiska beräkningar är subjektiva, trots att de kanske ger sken av motsatsen. Beroende på hur t ex ett företag eller en kommun gör sin ekonomiska redovisning, vilka avskrivningar och sk bokslutsdispositioner som görs, kan organisationerna med hjälp av duktiga ekonomer och redovisningsspecialister i princip välja vilket resultat en organisation ska ha ett visst år.
Det känns inte så tryggt för oss andra som ska försöka förstå hur väl vår kommun sköts eller vilka aktier jag ska placera mina sparpengar i. I debatten hör man ofta att kommuner som genererar ett överskott är ”duktiga”. Men är det så enkelt? Årsredovisningar är faktiskt ett förlegat sätt att se på organisationers värde.
-Jo, vi förstörde visserligen grundvattnet, människors byar, jordbruksmark och den sociala gemenskapen i samhällena där vi borrade efter olja. Men vi betalade ju folk och vi tjänade maaaassor med pengar till våra aktieägare!
Den förklaringen har vi ju hört från många håll. Svenska Lundin Oil (numera Lundin Petroleum) är bara ett exempel, där dessutom vår svenske utrikesminister suttit i styrelsen. BP, med svensk ordförande, ett annat; i tre månader läckte enorma mängder olja ut från oljeplattformen Deepwater Horizon. Det är det värsta utsläpp som någonsin skett till havs.
Så vi svenskar ska definitivt inte slå oss för bröstet och tro att vi på något sätt är bättre än andra. Snarare tvärtom. Vi med vår kunskapsnivå och världsunikt långa tid utan krig, borde ha kommit mycket längre. Jämför med utvecklingen i Bhutan!
Ett annat dåligt exempel är Dole, bananföretaget. Den svenske filmaren Fredrik Gertten har visat hur företagets ekonomiska vinstintresse lett till elände för bananplantagearbetarna och för miljön. Det blev ett himla liv på Dole när hans dokumentärfilm Bananas hade premiär.
Men grabbarna i Dole fick skicka svansen mellan benen och dra tillbaka sin stämningsansökan, då de fattat att det finns lagstadgad yttrandefrihet, i alla fall i Sverige. Då fick Gertten anledning att göra uppföljningsfilmen Big Boys Gone Bananas. Se dessa filmer, om du inte redan gjort det!
Social Return on Investment – SROI
Istället för att mäta det som är enkelt att mäta, behöver vi lära oss att mäta det som är viktigt. Det är här Social Return on Investment (SROI) kommer in. SROI visar om – och i så fall hur – resursanvändningen inom en organisation – oavsett om det är inom näringslivet, offentlig sektor eller den sociala ekonomin – bidrar till hållbar utveckling.
SROI-analyser innebär att man kan mäta och värdera verksamheter ur ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. Samtidigt! Effekter som till exempel människors ökade välmående, minskade utsläpp av koldioxid och ozon beaktas tillsammans med de traditionella ekonomiska konsekvenserna av en verksamhet. SROI är ett avkastningsmått av så kallad triple bottom line-karaktär.
För mig är det självklart att en verksamhet inte kan sägas vara värdefull bara för att den skapar jobb och genererar ekonomisk vinst till aktieägarna. Om verksamheten inte utvärderas ur alla tre aspekterna samtidigt (miljö, människa och ekonomi), är utvärderingen meningslös. Man kan inte göra affärer på en död planet.
Vad är då SROI?
SROI är både en tankemodell och en metod där den totala nyttan av en verksamhet för miljö och människa tar på allvar, lyfts fram och värderas.
Man kan använda SROI som ett internt styrverktyg och samla data för den egna verksamhetens skull, men man kan även SROI för att visa en verksamhets eller en organisations värde externt. Ett annat sätt att använda SROI är som utgångspunkt för offentlig upphandling. SROI bidrar till en ömsesidig förståelse mellan en organisation och dess intressenter gällande vad som ska åstadkommas.
Metoden är effektbaserad, vilket innebär att man fokuserar på faktiska förändringar över tid istället för de mer kortsiktiga och oftast mer lättberäknade resultaten, som ofta får all uppmärksamhet idag.
Exempel: ett resultat av ett arbetslöshetsprojekt kan vara att 50 personer deltagit i projektets aktiviteter. Mer långsiktigt hållbara effekter kan vara att deltagarna fått bättre självförtroende och ökad disponibel månadsinkomst på grund av att de fått annan sysselsättning/arbete än vad de hade före projektet.
En annan effekt kan vara att samverkande myndigheter och organisationer genom projektet hittat bättre och effektivare samverkansformer, vilket gjort att arbetstid hos vissa personalgrupper frigjorts.
Men vi kan också vända på steken. Andra möjliga effekter, men – observera: med samma resultat, 50 personer som deltagit – skulle kunna vara att deltagarna har fått sämre självförtroende och de samverkande organisationerna fått mer att göra och personalen blivit mer stressad. Sådana effekter kan uppstå när projektet varit så dåligt planerat och genomfört att det faktiskt lett till minskat värdeskapande.
Det räcker alltså inte att mäta resultaten och se till att man håller budgeten!
En SROI-analys genomförs i sex steg
Bruttonationallyckokonceptet i Bhutan innehåller fyra grundpelare och åtta faktorer som mäts. Konceptet SROI innehåller sex steg och sju principer. De sex stegen är:
1. Bestämma analysens omfattning och identifiera de huvudsakliga intressenterna; vem ska involveras och hur?
2. Kartlägga effekter: intressenterna involveras för att tydliggöra hur insatser omvandlas till aktiviteter, resultat och effekter. Leder verkligen insatserna till önskvärda effekter?
3. Mäta effekterna: indikatorer identifieras och används för att mäta om förändring skett och i så fall i vilken omfattning.
4. Fastställa påverkan: kartlägga hur stor del av förändringen som faktiskt beror på den aktuella verksamheten (förändringen kan ju även bero på annat: t ex kan ökade kostnader för sjukskrivningar under ett kvartal i organisation X bero på en kaotisk omorganisation, men de kan även bero på en kombination av svininfluensa och vinterkräksjuka)
5. Beräkna SROI-värdet. Respektive effekt värderas med hjälp av vårt ekonomiska mått för värde – pengar. SROI är en av få metoder som tar hänsyn till värdet av sådant som saknar marknadsvärde, t ex självkänsla, miljöutsläpp och social integration.
6. Redovisa, använd och förankra SROI-processen i verksamheten.
Dessa steg kanske bäst kan beskrivas som parallella flöden och arbetet med dem sker ofta samtidigt.
SROI bygger på 7 principer
De sju principerna i SROI, som är ännu viktigare än ovanstående sex steg, är:
1. Intressenterna, det vill säga de som upplever förändring, är centrala i processen och ska inkluderas (i exemplet med arbetslöshetsprojektet ovan är de arbetslösa de viktigaste intressenterna och en SROI-analys kan inte göras utan deras medverkan)
2. Förstå vad som förändras för intressenterna
3. Värdera det som är relevant genom att värdera hur mycket en förändring är värd för en intressent (kallas att använda monetära proxytermer)
4. Inkludera bara det väsentliga
5. Överdriv inte enskilda aktiviteters betydelse
6. Var öppen och transparent (”genomskinlig”, vilket här betyder att andra ska kunna ta del av hur arbetet går till)
7. Få resultatet granskat. Gärna en oberoende granskning av själva rapporten. Det finns till exempel en svensk SROI-kvalitetsstämpel. De som jobbar med den kan granska rapporter.
Om vi inte ens försöker beräkna sociala och miljömässiga värden, innebär det att vi sätter värdet av dessa till noll. Tänk på det nästa gång du tycker att det är billigt att flyga med Ryanair! Ta reda på hur det är att jobba för dem, vilken (obefintlig) service de ger sina passagerare och kom ihåg att de inte betalar ett öre för miljön de förstör genom utsläppen från flygplanen med mera. -Tycker du det är lika billigt då?
Veta mer?
Boken SROI – Social Return on Investment, Innebörd & Tillämpning av E Nilsson och G Hahn
serus.se
oecdbetterlifeindex.org
happyplanetindex.org
outcomesstar.org.uk, ett verktyg för att mäta sociala förändringar för en individ
Ryanair
Starka reaktioner efter Ryanair-reportage flygtorget.se Publicerad 7 februari 2012
Ryanair toppar listan över flygklagomål i Europa svt.se Publicerad 30 januari 2012
Ryanairs piloter varnar för flygsäkerheten svt.se Publicerad 5 februari 2012
Lundin Oil
Lundin Oil kopplas samman med krigsherre i Sudan, dn.se Publicerad 2012-03-23
BP
Notan för oljekatastrofen: 266 miljarder kronor, svd.se Publicerad 2013-02-05
Dole
Dokumentärfilmen Bananas regisserad av den svenska filmaren och journalisten Fredrik Gertten
Fler artiklar av Margareta Ivarsson
Margareta Ivarsson 19 februari 2013