2005 – miljöbilens år!

maj 2005

Runt elva kronor för bensinen. Svindyra parkeringsavgifter, bensin- & vägtrafikskatt och så nu trängselavgifter också. Inte undra på om bilisten funderar på alternativ. Lägg sedan till renare miljö, fler arbetstillfällen i Sverige och en mängd nya bilar på marknaden så är succén given. 2005 blir miljöbilens år. Biltillverkare som Toyota och Ford, har redan miljöbilar. Nu följer Saab och Volvo efter. Och inte minst intressant: antalet tankställen ökar stadigt.

Intresset för miljöbilar har ökat rejält. Många säger att de kommer att välja en miljöbil när de köper eller byter bil nästa gång. Enligt en ny undersökning tror återförsäljarna på tredubblad försäljning av miljöbilar 2005.

Var fjärde bil som staten köper ska från årsskiftet vara en miljöbil. Miljöbilar minskar dessutom inte bara avgaserna utan också förmånsvärdena. Och därutöver kan man parkera gratis och slippa trängselskatterna i Stockholm. Varför betala dyrt förmånsvärde för en bensindriven tjänstebil då?

Vad är en miljöbil?

Vad är då en miljöbil? Jo det är en bil som drivs av miljöbränslen såsom el, etanol, biogas eller andra förnybara, icke fossila drivmedel.

Det betyder att bränslet ingår i ett kretslopp och ger betydligt lägre utsläpp av växthusgasen koldioxid. Avgaserna är renare jämfört med bensin och diesel och flera av bilarna är också tystare än vanliga bilar.

Även elhybrider, det vill säga bilar som drivs av bensin samt el i kombination räknas som miljöbilar. Biogasen gör extra stor nytta för både miljö och hälsa när den ersätter diesel i tunga fordon, dessutom bullrar de gasdrivna bilarna betydligt mindre. Enkelt uttryckt: en miljöbil vinner alla på. Både den som kör och den som går bredvid.

Etanol ett alternativ till dyr bensin

Etanol är ett miljöbränsle som har stora förutsättningar att bli storskaligt. Miljövinsten är framförallt lägre klimatpåverkan.

Fördelen med etanol är att den kan göras av vårt eget skogsavfall, av restprodukter från jordbruket och från energigrödor. Och därmed fås ett kretslopp; etanolförbränningens koldioxid tas upp av nya träd och växter. Ingen ny koldioxid släpps alltså ut.

Och man kan faktiskt vara både milljövänlig och få ut mer ur motorn. Etanolen ökar nämligen hästkrafterna från 150 till 180 i vissa bilmodeller. Stora etanolbussflottor finns bland annat i Stockholm och i Umeå.

Varje liter bioetanol som vi tankar motsvarar färre liter bensin som vi behöver importera. Om vi sköter korten rätt, kan vi skapa en ny storindustri runt bioetanol här i Sverige. Många nya arbetstillfällen, som förmodligen hamnar på landsbygden, nära skogsråvaran. Självklart positivt för hela-Sverige-ska-leva-idén. Det är bara att sätta igång att producera och exportera till Europa och övriga världen!

Elbilar

Den batteridrivna elbilen är den klassiska miljöbilen. Fördelarna är uppenbara – tystgående, ”avgasfri” och med hög verkningsgrad. Dagens batteribilar fungerar dock bäst som service- och distributionsfordon i lokal drift. Den batteridrivna personbilen har begränsad räckvidd.

Det har istället kommit fram el-bilar som bygger på flera tekniker. Fordonet har då både elmotor med batterier och förbränningsmotor som drivs med bensin. Årets bil i Europa – Toyota Prius – är en sådan. Den har dessutom fått högsta betyg i krocktester. Det är alltså inget snack om att man måste välja mellan miljö och säkerhet. Den som kör 2.000mil per år sparar ca 7.500 kronor i bensinkostnad med en Prius.

Personbilar med valfrihet

Många av de nya personbilarna kan alltså köras på två bränslen och detta kallas bi-fuel, flexifuel eller hybridteknik. Vissa kan köras på både gas och bensin och föraren kan själv med en knapptryckning växla bränsle under färd.

Andra kan köras på etanol och bensin och en dator känner då av bränslets sammansättning och ställer in motorn därefter. I Sverige blandas 15 procent bensin i etanolen för att underlätta kallstarter. Bränslet innehåller alltså 85 procent etanol och kallas därför E85.

Etanolbilarna på marknaden går lika bra på bensin som på etanol och man behöver bara en tank. Detta gör det möjligt att obehindrat köra etanolbil tills tanknätet är fullt utbyggt. I landet finns idag ett 140-tal tankställen från Luleå i norr till Malmö i söder. Antalet ökar hela tiden.

Det säljs redan tusentals bränsleflexibla etanolbilar i Sverige varje år! Så om du till exempel köper Saabs nya etanolbil 9-5 BioPower, kan du köra på både etanol och vanlig bensin – i vilka proportioner som helst. Får du inte tag på etanol, går det bra att hälla i bensin. Bilen känner själv av vad du tankat. Smart, va´?!

Undvik fossila bränslen

Vitsen med miljöbilar är ändå att undvika fossila bränslen. Bensin, diesel och naturgas är fossila bränslen. När vi förbränner dem ökar växthuseffekten på jorden. Används bensin som ett kompletterande bränsle sker vis förbränning av fossila bränslen. Men visst har du gjort en insats för miljön i alla fall. Förutsatt att du tankar mer etanol än bensin förstås!

Det kanske också ska påpekas att biogas och naturgas inte är samma sak. Biogasen är ett kretsloppsbaserat miljöbränsle, medan naturgasen har fossilt ursprung och tillför koldioxid till atmosfären. Ny koldioxid släpps alltså ut i yttre atmosfären när man kör på bensin, diesel och naturgas.

15 skäl för miljöbil

1. Hållbar utveckling! Har du barn? Barnbarn? Varför tvekar du? De ska ju fortsätta leva här på jorden.
2. Du blir ett föredöme för andra
3. Lika bra som vanlig bil
4. Etanolbilar kostar lika mycket som en bensinbil
5. Du ligger med i framkanten på utvecklingen
6. Rabatterat

   

   förmånsvärde för tjänstebilen
7. Företag och organisationer kan profilera sig som miljövänliga genom att bara välja miljöbilar som tjänstefordon
8. Lägre bränsleskatt
9. Billigare än bensin
10. Inga trängselavgifter för miljöbilar
    Bra arbetsmiljö
11. Inköpsbidrag till miljöbilar
12. Gratis parkering
13. Antalet tankställen ökar stadigt
14. Fler bilmodeller att välja bland

Framtidens bilar går på vätgas

I Sverige ska vi inte tro att vi är bäst i klassen. Det är Island. För ett par år sedan öppnades Europas första vätgasmack i Reykjavik. Här i Sverige får vi intrycket av att vätgas ligger långt borta, långt in i framtiden. Fel, fel, fel. Utvecklingen av vätgassamhället har inte något med tekniken att göra. Den finns redan. Snarare har det med priset och utvecklingen av marknaden att göra.

Framtiden ÄR vätgas. Det menar Bragi Arnason, kemiprofessor på Islands universitet och flera med honom. För att framställa vätgas behövs vatten och el. Island har gott om båda. Därför är Island perfekt för att gå i spetsen för vätgassamhället. Island har bestämt sig för att bli världens första land som är oberoende av fossila bränslen. Från avgasröret på vätgasdrivna bilar kommer då bara vatten. Inget annat.

Island har bland de högsta utsläppen av koldioxid per person o världen och de fortsätter att öka. Fiskeflottan är stor och islänningarna har fler bilar per invånare än i USA. De flesta stora biltillverkare håller på med utveckling av bränslecellsbilar för vätgasdrift. Men än är det långt kvar till serietillverkning och till rimliga priser.

Oljan tar slut

Alla länder kommer att behöva satsa på vätgas. Oljan kommer att ta slut. Det är ett känt faktum, men vi verkar fortfarande göra som strutsen… Bragi Arnasson tror det kommer att ta 50 år att ställa om till vätgassamhället. – Mina barnbarn kommer definitivt att få uppleva vätgassamhället, säger han.

Bragi Arnason, såg möjligheterna för den nu inledda energiomvandlingen redan för 30 år sedan.

När bränslecellstekniken fick sitt tekniska genombrott omkring 1990 stod det klart för honom att väte var framtidens bränsle. På Island är det här en fråga med mycket hög politisk prioritet.

Men, det finns faktiskt redan tecken på att det händer saker på andra ställen:

I Stockholm finns det tre vätgasbussar sedan januari som utan tidtabell går en runda genom stan. Stockholm är med i ett europeiskt projekt där olika städer provar vätgasbussar.

Förra året körde en vätgasdriven bil från Hammerfest i Norge till Lissabon, en sträcka på 1000 mil. Dels ville man testa tillförlitligheten och hållbarheten hos den senaste typen av bränslecellfordon på allmän väg. Dessutom ville man ge allmänhet och beslutsfattare en inblick i vätgasekonomins möjligheter.

Vätgas var en av punkterna på dagordningen vid toppmötet mellan EU och USA i juni 2003. I ett gemensamt uttalande kom de två parterna överens om att samarbeta internationellt i utvecklingen av en vätgasekonomi.

En vätgasdriven bil testas i Sverige. Det är norska miljöstiftelsen Bellona som på uppdrag av Norsk Vejvesen (Vägverket) provar bilen i svenska Haninge. Bilarna som provas är två skåpbilar från Mercedes som konverterats till vätgasdrift. 

Margareta Ivarsson
maj 2005

Läs mer:

 Gröna bilister, föreningen för miljömedvetna bilister