När du har negativ påverkan på omgivningen har ditt mobilberoende gått för långt

 

Uppmärksamhetsekonomi och digitalberoende. Vi har blivit fullständigt uppslukade av våra ”smarta” telefoner och digitala teknik. Vi ser dem överallt; människor som beter sig fullständigt tokigt och orsakar stora problem både för sig själv, men än allvarligare; för andra. Allt för att de väljer mobilerna framför människorna runt omkring dem. Till och med dom som skapat tekniken börjar inse hur beroendeframkallande den är och sätter sig själva och sina familjer på rejäl digital detox. Var det så här vi ville ha det?

 

Tar du mobilen med dig på toaletten? Till middagsbordet? Kollar du sms på natten? Då är du dessvärre inte ensam. Dessvärre, för att den digitala tekniken och det beroende den framkallar håller på att förstöra mångas liv. Och många barn, kollegor, partners och medtrafikanter råkar helt oförskyllt illa ut, på grund av omgivningens dåliga vanor.

 

Här är några exempel:

 

  • pappor på lekplatsen, vars ungar pockar på uppmärksamhet men inte får det

  • mammor på stranden, vars ungar vill bygga sandslott men mamma vill kolla mobilen

  • tjejer som fipplandes på mobilen cyklar in i lyktstolpar eller ängar timmar åt att fota sig själva med mobilen

  • killar som kollar porrfilmer till hotellfrukosten eller orsakar krockar i trafiken för att de läser sms

  • pensionärerna som högljutt vrålar i sina telefoner eftersom de själva inte hör

  • småttingarna som är så uppslukade av sina paddor att deras hjärnor aldrig kommer att utvecklas normalt


Jäpp. Där är vi idag. Dom som skapat tekniken har insett hur beroendeframkallande den är och sätter sig själva och sina familjer på rejäl digital detox. Var det så här vi ville ha det?

 

 

Tokiga turister som instagrammar i Norge

 

I somras träffade jag ett helt resesällskap från Chicago som rest till Norge för att Instagramma. Det betyder att besöka alla spektakulära geografiska platser och stå i kö där för att fota sig själva i coola ställningar med eller utan kläder för att sedan kunna lägga ut på Instagram.

 

Vilka platser de besökte? Trolltunga, Kjerag, Reinebringen, Preikestolen … dvs. samma platser som norska Röda Korset vid flera tillfällen har måst stänga för att de ideellt arbetande fjällräddarna måste vila för de inte orkar hämta fler skadade människor därifrån. Samma platser som norska Visit Norway skriver säkerhetsinformation om på sina webbsidor. Varningar som många (utlänningar) struntar i. Eller så fattar de helt enkelt inte hur lite de fattar. Människor som inte har en aning om vad de ger sig in på men som har sett andras coola bilder på Instagram därifrån och nu vill ta egna.

 

Har vi blivit dumma på riktigt?

 

Kjerag
Ung kvinna står på Kjeragbolten vid Lysefjorden i Norge

 

 

 

Detta handlar även om dig

 

Om du nu händelsevis tänker att detta inte rör dig, så sluta inte läs, för det rör dina barn, dina kollegor, din familj och dig som trafikant i allra högsta grad. Därom är forskarna eniga. Vi tar i genomsnitt upp våra mobiler 150 gånger under en dag. Unga människor upp till 300 gånger.

 

-Det gör att din hjärna fastnar i en dopaminloop, säger självhjälpscoachen Patrik Wincent.

 

Ja, sådana anlitas numera för att folk behöver hjälp att ta sig ur sitt mobilberoende. Testa själv att lägga ifrån dig mobilen en hel dag. Hur känns det? Har du svårt att koncentrera dig? Fylls du av en stark längtan att kolla sociala medier? Då har du redan skaffat dig en rejäl o(vana) som om du fortsätter kan utvecklas till ett fullfjädrat beroende.

 

 

Dataspel och hårdporr

 

Philip Zimbardo, en av världens mest kända psykologer, har tillsammans med en kollega, skrivit boken Man (dis)connected – how the digital age is changing young men forever. De målar upp en otäck bild av hur unga män, främst i USA och England men förstås även på andra ställen i världen, blivit beroende av sina mobiler och dess lockelser i form av dataspel och hårdporr. De hävdar att den digitala teknologin skapar alternativa världar som många unga män och pojkar finner mindre krävande och mer uppskattande än själva livet.

 

Därför är dessa pojkar och män hopplöst förlorade när det gäller mänskliga kontakter; hur man dejtar en flickvän, hur man beter sig på ett jobb, ja hur man ens talar till en annan människa utan att använda mobilen som skydd. Skicka textmeddelanden är det enda man möjligen kan tänka sig. Onekligen skrämmande, men det finns många grader på skalan. Alla är inte lika däran även om de är på väg mot ett beroende.

 

 

Uppmärksamhetsekonomin skapar beroende 

 

Justin Rosenstein, han som skapade Facebooks like-knapp, jämför Snapchat med heroin och menar att marknadsföringsekonomin på Internet skapat en ny uppmärksamhetsekonomi. Han är bekymrad över de negativa psykologiska effekter som kan följa av att vi tar i, sveper över eller klickar på våra telefoner 2167 gånger per dag, vilket forskning visar att vi gör.

 

Forskarna är inte bara oroade över ett vane- och beroendeskapande, utan oroas även av att vårt beteende skapar en ständig splittrad uppmärksamhet. Det i sin tur begränsar vår förmåga att fokusera och kan t o m sänka vårt IQ (intelligenskvot).

 

 

Mobilen sänker din intelligens - även när den är avstängd

 

Det är bevisat att våra telefoner sänker vår sk kognitiva kapacitet – även när de är avstängda! Det räcker att de ligger i jämte oss för att effekten ska märkas. Och när 58 % av all prestation, enligt Katarina Gospic, beror på emotionell intelligens där självkontroll och själv kännedom är viktiga delar, kanske problematiken börjar framträda med full kraft?

 

-Alla är distraherade hela tiden, säger Rosenstein.

 

Nu börjar alltså en del av dem som skapat dessa digitala produkter få kalla fötter och slutar använda dem själv. Men författaren Nir Eyal, som skrivit boken Hooked – how to build habit-forming products menar att alla designers som är bra på sina jobb, vet precis hur man skapar beroende. Han har själv undervisat i hur man gör och beskriver processen för hur framgångsrika företag skapar vanebildande produkter som folk inte kan sluta använda. 

 

Mobile phone
Är du mobilberoende? Foto:iStockphoto

 

 

 

Så här gör de digitala företagen för att göra oss beroende

 

1. Trigger: först ser man till att skapa något som får igång vårt beteende, t ex e-post, en länk till en webbplats, en app-ikon på en telefon. Det kallas för yttre triggers. Att man mår dåligt eller upplever negativa känslor är en stark inre trigger; du känner dig deppig och slår ihjäl lite tid med Instagram för att liva upp dig. Typ. Produkter eller appar som knyter an till dessa inre triggers erbjuder en quick-fix på dina må-dåligt-känslor. När väl en app eller annan produkt skapat en association hos användaren att den är lösningen på användarens problem, kommer användaren att återvända till den.

 

2. Handling: det beteende vi gör för att vi förväntar oss någon form av belöning. Det kan vara så enkelt som att klicka på en intressant bild i ett Facebook-flöde.

 

3. Oförutsägbar belöning. Det som är vanebildande är att man inte vet vad som ska hända. Hur många har klickat gilla? Fem? Hundra? Vår nyfikenhet kräver att vi återvänder till produkten, t ex Facebook, igen och igen. Det som är förutsägbart skapar inte denna önskan att återvända och använda produkten igen.

 

4. Investering. Här är det användaren som gör jobbet och investerar tid, data, engagemang, socialt kapital eller pengar. Det kan handla om att bjuda in vänner till sociala medier, svara på frågor om vad man gillar, att lära sig använda nya appar eller betala för att spela på online-kasinon.

 

När du väl är där, är du ”hooked” – fast på kroken – som Eyal uttrycker det. De ovanstående fyra punkterna har som enda mål att få besökarna att återkomma vid upprepade tillfällen, utan att producenten behöver betala för dyr annonsering eller marknadsföring av annat slag. Och genom att vi använder dessa digitala produkter, får företagen en stor möjlighet att påverka våra beteenden.

 

 

Det är dags för lagstiftning om det här

 

Eyal och flera med honom, lyfter nu frågan om företagens (läs Facebook, Google, porrsurfing-sajter, nätkasinon m fl) ansvar och hoppas på lagstiftning, som idag helt saknas inom området.

 

Våra val är inte så fria som vi tror. Tristan Harris, som tidigare arbetat på Google, säger att en handfull människor som jobbar på en handfull teknologiföretag, kan genom sina val styra vad miljarder människor tänker idag.

 

Enligt en läckt rapport från Facebook, kan företaget t ex identifiera när tonåringar känner sig, osäkra, värdelösa och i behov av en självförtroende-kick, baserat på deras beteende när de använder programvaran. En perfekt kunskap för vilka knappar du ska trycka på hos en viss person.

Hemska tanke.

 

iGen - första generationen med iPhone och mer psykiska problem

 

Forskaren Jean M. Twenge drar det hela ett steg längre och har döpt en hel generation, född mellan 1995 och 2012 till iGen.

 

-De tar längre tid på sig för att bli vuxna. De lägger mindre tid på att träffa kompisar. De är öppnare och tolerantare, men i högre grad i riskzonen för stress, ångest och depression. Lanseringen av iPhone 2007 präglade på många sätt deras uppväxt, säger Twenge.

 

Hon pekar på att det finns ett tydligt samband mellan hur mycket tid denna generation lägger på nätet och hur de mår. Twenge har kritiserats för att dra det hela för långt. Konstigt vore det väl annars, när så mycket pengar står på spel. 2,5 miljarder användare av sociala medier jorden runt – vilken enorm målgrupp!

 

Men oavsett om det är lanseringen av iPhone som orsakat det, eller något som samvarierar med denna lansering, är saken glasklar: ungdomars upplevda psykiska hälsa har försämrats radikalt helt i takt med att iPhones och andra smarta telefoner har invaderat våra liv. Naturligtvis kan det vara något annat som skapar denna samvariation. Men vad skulle det vara som har denna kraft?

Idéer, någon?

 

 

Tänk om det är roligare på den andra festen just nu

 

Smartphones är användbara verktyg. Men de är vanebildande och kan skapa beroende. En ny ”diagnos” som dykt upp är FOMO – Fear Of Missing Out. Rädsla för att missa en upplevelse. Har andra roligare än jag just nu? Gick jag på rätt fest när de verkar ha så kul på den andra? FOMO förstärks av sociala medier eftersom man kan kolla nästan i realtid vad andra gör.

 

Detta har skapat en ny gren inom marknadsföringen: neuro-marknadsföring. Vi tror att vi är logiska men vår förmåga att handla logiskt är begränsad.  Att plötsligt upphöra med snabba belöningar kommer att skapa ångest, om du blivit beroende.

 

Alla andra verkar så glada. Foto: iStockphoto

 

Vad ska vi göra?

 

Barn och ungdomar behöver guidning, råd och stöd av oss vuxna på Internet, precis som i resten av livet. Vi behöver föregå med gott exempel. Vad gör dina barn på nätet?

 

Börja med att skapa regler för dig själv och din familj. Vad är OK och vad är det inte. Reglerna bör t ex svara på följande frågor:

 

  • Är det OK att barnen tittar på film på sina paddor vid middagen? Att föräldrarna kollar jobbmejl eller sociala medier samtidigt som de äter?

  • Är det OK att föräldrarna använder barnens paddor som sysselsättning för barnen när de själva är lite trötta?

  • Hur mycket tid för vanlig lek – utan skärm - har barnen?

  • På jobbet: se till att det skapas en mobilpolicy, om ni inte redan har det (Läs mer i artikeln Workfulness och social smitta på jobbet)


Är det OK att inte gilla allt som far förbi i mina sociala medier-flöden (eller gillar inte du mig då?)

 

 

Några tips

 

Här kommer några tips på åtgärder ur boken Hjärnskap av Malin Gutestam. Allt för att hjälpa dig fokusera på en sak i taget och stressa ner.

 

Äta: Lägg undan alla saker som distraherar dig nästa gång du äter eller fikar. Lägg undan mobilen, stäng av tv:n eller datorn och lägg undan böcker och tidningar. Ägna dig bara åt din mat eller ditt mellanmål. Se hur maten ser ut och känn hur den luktar och smakar. Sitt i lugn och ro och ät färdigt utan att göra något annat samtidigt. Hur känner du dig efteråt?

 

Promenera: Ta ur hörlurarna nästa gång och försök att uppleva promenaden som om du gick där för första gången. Du kan också välja en ny väg istället för den du brukar ta. Vad kan du se, höra eller känna som du inte har lagt märke till förut? Den här typen av promenad fungerar också extra bra när du har kört fast i plugg eller jobb och behöver friska upp dina tankar

 

Närvaro genom tre sinnen: Sitt eller stå avslappnat och ta ett djupt andetag. Se dig omkring och lägg märke till två saker du inte har lagt märke till förut. Blunda sedan och lyssna. Lägg märke till två olika ljud du inte har märkt tidigare. Uppmärksamma sedan två saker som du kan känna med kroppen. Det kan vara hur fötterna känns i skorna, hur kläderna känns mot kroppen eller hur det känns att sitta på stolen. Sedan börjar du om och öppnar ögonen för att lägga märke till en ny sak du inte har sett förut. Blunda och lyssna efter ett annat ljud än tidigare. Avsluta med att känna ännu en sak med kroppen. Avsluta med ett lugnt andetag och öppna ögonen

 

Checka in i nuet: Sitt eller stå bekvämt och börja med att besvara frågorna nedan för dig själv. Det hjälper dig att vara här och nu:

 

1. Vad ser jag framför mig just nu?

2. Vilka olika ljud kan jag höra just nu?

3. Hur känns min andning?

4. Hur känns mina fötter (i skorna) mot golvet

 

Aktivt lyssnande: Var medvetet närvarande när du kommunicerar. Missförstånd uppstår ibland på grund av att vi inte lyssnar ordentligt på den vi pratar med. Det kan bero på många olika saker, som till exempel att vi har bråttom och vill bestämma något snabbt eller att vi gör flera saker samtidigt och mest tänker på vad vi själva ska säga. När vi låter uppmärksamheten flyga iväg till något i omgivningen, så tappar vi tråden i samtalet och den vi pratar med kan känna sig oviktig. Bestäm dig för att lyssna och verkligen försöka förstå vad personen du pratar med vill säga till dig. Lyssna med ett öppet sinne och hjärta. Ha mer fokus på att lyssna än att själv prata. När du själv ska prata så försök koppla tillbaka till vad den andra personen pratade om så att du visar att du har lyssnat.

 

Aktivt lyssnande motverkar missförstånd. Foto: iStockphoto

 

 

Skapa medvetna vanor: Fokusera uppmärksamheten på det du gör och välj medvetet när du byter till en annan aktivitet. När man gör saker många gånger så skapar man vanor. Ett exempel kan vara att du blir stressad för att du hela tiden försöker svara på allt som sker i mobilen samtidigt som du försöker vara uppmärksam när andra vill dig något. En ny vana kan vara att tydligt visa att du gör klart en sak innan du börjar på nästa. Gör det tydligt för dig själv och andra när du byter uppgift och gör klart den innan du byter tillbaka. Gör man detta tillräckligt många gånger så kommer det att ske automatiskt efter ett tag.

 

Planera för att vara mindful: Skapa platser i din omgivning som påminner dig om medveten närvaro. Det kan till exempel vara att du hemma har en speciell plats för dator, surf­platta och mobil där du lägger tillbaka sakerna när du har använt dem. Det underlättar när du vill komma ifrån det impulsiva användandet som gör att massor av tid försvinner - tid som du egentligen skulle vilja använda till annat.

 

 

Veta mer?

 

Böcker

 

Hjärnbalans av Katarina Gospic

Hjärnskap av Malin Gutestam

Hooked av Nir Eyal

iGen av Jean M. Twenge

Irresistible av Adam Alter

Man disconnected av Philip Zimbardo

 

Artiklar

 

Jag levde en månad utan smartphone – och blev rädd. Lars Berge. SvD 15 juli 2018

Our minds can be hijacked: the tech insiders who fear a smartphone dystopia. Paul Lewis. The Guardian 6 oktober 2017

Social media is an addiction that millennials’ parents never had to face. Tony Rao. World Economic Forum 19 juni 2017

Workfulness och social smitta på jobbet.

 

 

Margareta Ivarsson november 2018

 


17-25 augusti: Norgeexpedition!
Läs här

7-8 augusti: Örenäs slott
Läs här

31 juli: Norgeföreläsning
Läs här

Acceptabelt ledarbeteende på 2000-talet
Läs här

Vandringssemester 21/6 - 1/7
Läs här


Läs alla nyheter »

Bevaka nyheter på margaretaivarsson.se med RSS
Detta gör jag för dig

Om min bok Reseglasögon

Pågående projekt

Bra sagt - citat

Till föregående sida Skriv ut sida Tipsa en vän

Sajtbolagets webbplatser använder cookies för att förbättra och anpassa ditt besök på vår webbplats. Genom att klicka på \"Jag accepterar-knappen\" samtycker du till att cookies används. Läs mer om cookies