Det andra Ryssland

September 2016

Unga kvinnliga schamaner i jeans och välmålade naglar som står till tjänst med konsultationer: mår du dåligt eller behöver du kanske råd om vilket universitet du ska välja för dina studier? Buddhistmunkar i vinröda klädnader med gula hättor och mobiltelefon i handen som spår din framtid med hjälp av astrologi. Läkare med gedigen utbildning i tibetansk medicin som behandlar patienter genom pulsmätning, kostråd och örtmedicin. Välkommen till Burjatien vid Bajkalsjön i Sibirien och det andra Ryssland, en verklighet fjärran från det Ryssland vi oftast hör talas om.

Bajkalsjön

Ryssland är dubbelt så stort som Brasilien och täcker 11 tidszoner. Den bild vi oftast får förmedlad till oss via nyhetsmedier täcker endast en gnutta av detta enorma land. Området runt Bajkalsjön är en mycket speciell del av Ryssland, helt väsensskilt från St. Petersburg och Moskva. 

Bajkalsjön är dessutom en helt unik sjö i sig själv. Det är världens äldsta, djupaste och till volymen största sötvattensjö och innehåller den största ansamlingen, närmare 25 %, av allt sött ytvatten på jorden!

Och som om inte de fysiska dimensionerna är tillräckligt speciella, vimlar området av vilda och unika växter och djur. Bajkalsjön har därför många smeknamn; Sibiriens pärla och Rysslands Galapagosöar är två av dessa.

mrådet runt Bajkalsjön är ett av Rysslands mest skyddsvärda naturområden. Här skapades redan 1916 landets första statliga naturreservat för att rädda sobeln, det pälsdjur som till stor del la grunden för den ekonomiska utvecklingen i Sibirien. Här finns björn, älg, lo och hjortdjur men även världsunika arter som sötvattenssälen nerpa och laxfisken omul.

Bajkalsjön, dess ekosystem och geologi är så komplext att det skapat ett helt eget forskningsämne som på engelska heter baikology.

En viktig anledning till att ämnet existerar, är alla de växter och djur som endast finns här och ingen annan stans i hela världen.

Bajkalsjön är oförutsägbar och styrs av ett eget vädersystem, där stormar kan tyckas uppstå ur ingenstans bara på några minuter, vilket bidrar till mystiken i området. Sjön är 25-80 km bred och 1640 m djup. Fler än 300 floder rinner ut i Bajkal, endast en därifrån.

I byarna runt sjön lever man på fiske, jakt o turism. Två kontinentalplattor skapar en så kallad riftregion, en spricka i jordskorpan, som gör Bajkalsjön ett par cm djupare varje år och som även medför vulkanisk aktivitet i form av varma källor.

En buddhistisk republik i Sibirien

Burjatien är en buddhistisk republik som har mer gemensamt med Mongoliet än med resten av Ryssland. Området runt Bajkalsjön anses av många vara Rysslands viktigaste även när det gäller mystik. Regionens ursprungsfolk berättar legender om Bajkalsjön och anser den vara helig. Särskilt betydelsefull är sjön för ursprungsfolket burjaterna, som bor här. Vid Bajkal träffas fortfarande deras schamaner för att visa sin vördnad, utföra ritualer och be.

Unga kvinnliga schamaner i jeans och välmålade naglar som står till tjänst med konsultationer: mår du dåligt eller behöver du kanske råd om vilket universitet du ska välja för dina studier? Buddhistmunkar i vinröda klädnader med gula hättor och mobiltelefon i handen som spår din framtid med hjälp av astrologi.

Vanliga invånare som stannar bilen vid heliga platser i naturen, går ut med en flaska vodka i handen och skvätter alkohol i alla väderstreck med hjälp av ringfingret för att blidka gudarna. Läkare med gedigen utbildning i tibetansk medicin som behandlar patienter genom pulsmätning, kostråd och örtmedicin. Välkommen till Burjatien vid Bajkalsjön i Sibirien och det andra Ryssland, en verklighet fjärran från den vi oftast hör talas om!

Till de heliga platserna i landskapet runt Bajkalsjön kommer burjaterna fortfarande för att utöva sina ceremonier. En schaman är en person som är ett slags medium mellan människornas värld och andevärlden. Särskilda platser i naturen anses heliga och de känns ofta igen på de färgglada dekorationerna gjorda av tygremsor, som sitter uppsatta där.

I byn Kuzir på Olkhonön i Bajkalsjön  får man en riktig vilda västern känsla. Men folk kommer inte ridandes på hästar, utan körandes med fyrhjulsdrivna bilar. Vi går in på en enkel burjatisk matservering och äter bosi, burjaternas husmanskost; pirogknyten med kött i. Det finns en gammal affär från Sovjettiden i byn. Typ tre hyllor som är tre meter långa fyllda med exakt samma slags bröd, men där finns 23 sorters vodka. Den enda expediten står bakom en lång disk. Men nuförtiden har de förstås även en vanlig affär här bredvid.

I södra Sibirien ligger Burjatien, lite mindre till ytan än Tyskland.  Burjatien sträcker sig längs Bajkalsjöns stränder ned mot gränsen till Mongoliet. Huvudstaden Ulan-Ude har ca 400 000 invånare. Här lever förstås även ”vanliga ryssar” och människor med annat ursprung än burjatiskt, men regionen bär ändå tydlig prägel av det burjatiska arvet.

Under Sovjetunionens tid, särskilt under Stalins utrensningar, skedde barbariska övergrepp på ursprungsbefolkningens levnadssätt och övertygelser – i synnerhet på schamanerna. De sista schamanerna som inte lyckades fly till Mongoliet tog sin tillflykt till Olkhonön i Bajkalsjön.

Olkhonön hade sitt eget Gulag: ett fängelse främst för fångar från baltstaterna men även från andra håll i Sovjet. Fängelset hade under sin ”storhetstid” ca 1200 intagna som jobbade i en fiskkonservfabrik här på ön. Det var inte politiska fångar, utan tjuvar som internerades här. Fånglägret lades ner 1953.

Under Stalins tid förstördes även Aralsjön, som tömdes på grund av bland annat konstbevattning. Förväxla inte Aral med Bajkal.

Bågskytte är en av burjaternas tre nationalsporter. De övriga är brottning och hästkapplöpning.

 Plus 35 grader i skuggan

– Har du varit i Sibirien? Men där är väl jättekallt?

Tvärtom. Sibirien är jättevarmt på sommaren. Plus 35 grader i skuggan eller mer. Det är många missförstånd som florerar, när det gäller vår bild av Sibirien. Visst, i norra Sibirien är det permafrost – ständig tjäle. Men det påverkar en förhållandevis liten del av Sibirien, vars totala yta nästan är lika stor som USA och Europa tillsammans. Vintern är visserligen kall och torr men sommaren är varm, även om den är kort.  Sibirien är ett extremernas land, både vad gäller klimat, storlek och flora och fauna.

– I Ulan-Ude kan det skilja 90 grader celsius mellan sommar och vinter, säger vår lokala burjatiska guide Anastasia. Det är sommar mellan mitten av juni och mitten av augusti, resten är vinter: förvinter, vinter och eftervinter. Hon fortsätter

– Det är lättare att reglera värmen där man bor om man bor i ett eget trähus istället för i en lägenhet, särskilt på vintern.Då orkar centralvärmen inte värma upp lägenheterna när temperaturen går ner mot minus 50. Men har man eget litet trähus, visserligen av enklare standard, kan man styra värmen själv och elda när man vill, vilket är mycket värt.

Burjaternas andliga centra

Antalet burjater uppgår till ungefär en halv miljon, den största gruppen ursprungsbefolkning i Sibirien. Burjaternas religiösa övertygelser är baserade på tibetansk buddhism och schamanism.

En av Burjatiens huvudattraktioner är därför Ivolginski Datsan, ett buddhistiskt tempel-komplex strax väster om Ulan-Ude som även huserar ett buddhistiskt universitet.På senare år har Ivolginski vuxit enormt; vi möter flera busslaster med pilgrimer på besök i sina finaste traditionella klädedräkter.

Det schamanistiska centret Tengeri i Ulan-Udes utkanter byggdes precis efter Sovjetunionens fall och är stort som en hel by. Tengeri har ca 50 schamaner knutna till sig .

Där finns hus för både dem som jobbar på centret och för besökare som kommer dit för att få råd och hjälp. De så kallade konsultationerna kan gälla allt från fysisk och psykisk sjukdom till frågor rörande vardagslivet såsom husförsäljning och giftermål.

Schamanerna genomför ceremonier och ritualer för dem som behöver.På Tengeri håller man på att bygga världens första schamanistiska tempel, som ska bli en plats för ”bön”.

Templet finansieras med donationer från när och fjärran. Konstruktionen är av betong i form av en enorm jurta med blått plåttak.

Vi blir visade runt av den kvinnliga schamanen Ljudmila, som berättar att en av skillnaderna mellan en riktig och en falsk shaman är att en riktig shaman från Tengeri aldrig tar betalt.

Det reser tydligen runt falska schamaner i byarna och utger sig gör att vara från Tengeri. De tar betalt.

– Så gör inte en riktig schaman, säger Ljudmila. Vi ska hjälpa folk och vi tar emot gåvor, men ber aldrig om vare sig gåvor eller pengar.

Aginskoye

Cirka 15 mil från den mongoliska gränsen ligger den lilla staden Aginskoye. På museet känner vi igen mycket av föremålen nu, när vi varit i burjatiska Sibirien i tre veckor.

De som jobbar på museet blir så positivt överväldigade av att vi kommit ända från Sverige för att lära oss om deras burjatiska kultur att de erbjuder sig att personligen visa och guida oss till allt vad de har av sevärdheter i området. De har aldrig sett svenskar förr, men de har hört talas om att vi bor i ett välordnat socialistiskt land. Dessutom uppbådar de både lokalradion, TV och en tidning som gör intervju med vår rysktalande gruppledare. I stadens centrum besöker vi museet med en jurta i trädgården, vilket är ett uppskattat ställe av de lokala korna. De öppnar nämligen grinden och smiter in på området när ingen ser. De blir utjagade och proceduren upprepar sig.

Burjaterna i Aginskoye är ytterst hjälpsamma och vänliga, men vi är såklart beroende av våra två rysktalande personer i det svenska resesällskapet för att kunna prata med dem. Fast å andra sidan hade jag en väldigt lång konversation med en entandad gammal dam och en affärsexpedit i Aginskoyes utkanter, en konversation endast baserad på kroppsspråk. Men det är en helt annan historia.

Burjatien är onekligen det andra Ryssland.

Veta mer?

Insight Guides Russia

Lake Baikal – past present and future
Olgas historia av Stephanie Williams. 2007
Siberia – a History of the People av Janet M. Hartley. 2014

Siberian Shamanism av Virlana Tkacz. 2015.

Margareta Ivarsson

Varberg den 5 september 2016