Efter EU-projektet då?
mars 2011
Det drivs en massa projekt överallt i vårt samhälle och många är de skattekronor som går till offentligfinansierade och arbetsmarknadsinriktade projekt. Ett antal hårt arbetande projektledare ser till att projekten ger resultat för deltagarna. Men den organisation som är formell projektägare har inte lärt sig något av projektet, eftersom inga arenor för lärande har skapats under projekttiden. Hur tänker man egentligen på ledningsnivå? Svar: Våra surt förvärvade skattepengar går alltså down the drain på grund av att ingen tänker.
Mycket verkstad men inget lärande
Det drivs en massa projekt överallt i vårt samhälle och många är de skattekronor som går till offentligfinansierade och arbetsmarknadsinriktade projekt. Inte minst efter att ha tagit en omväg via EU. Och efter att ha varit där och vänt, kommer våra skattepengar tillbaka som fina möjligheter att söka projektmedel till innovations- och utvecklingsarbete med fokus på att minska arbetslösheten och utveckla ett mer konkurrenskraftigt arbetsliv i landet.
Hur funkar det då? Bra på kort sikt men inte särskilt bra på lång sikt, enligt utvärderingen av den förra programperioden.
Vad betyder det konkret? Jo, enligt min analys är det full rulle i projekten. Ett antal hårt arbetande projektledare ser till att projekten ger resultat för deltagarna. Det kan vara utbildningsinsatser, stärkt självkänsla, bättre ”anställningsbarhet”, känsla av sammanhang för personer som kanske stått utanför arbetsmarknaden länge (forskningen visar att ökad känsla av sammanhang ger bättre hälsa), ökad kunskap på företagen etc. Jättebra!
MEN, när projektledaren försvinner – vilket sker eftersom hen ofta är externt rekryterad – och deltagarna går hem, händer inget mer. Det kanske till och med är så att den arbetslöse deltagare som stärks inom projektet faller ännu hårdare tillbaka?!
Den organisation som är formell projektägare har inte lärt sig något av projektet, eftersom inga arenor för lärande har skapats under projekttiden. Styrgruppens deltagare har varit fullt upptagna med att representera sina egna organisationer och kanske till och med fokuserat på att markera revir i styrgruppen.
Projektledaren har inget mandat att påverka ägar- och samverkansorganisationer, så där vidtas inga åtgärder för att använda sig av projektets lärdomar. Våra surt förvärvade skattepengar går alltså down the drain på grund av att alltför få tänker långsiktig hållbarhet och implementering.
Men utvärdering då?
Vän av ordning ställer nu säkert frågan: men utvärdering då? Finns det ingen som utvärderar projektet? Njae, säger jag då. I bästa fall finns det någon, ofta en revisor eller annan ekonom, som kollar projektets ekonomi och/eller eventuellt stämmer av efter projektslut om de mål som skulle nås i projektet verkligen nåddes.
I bästa fall resulterar detta arbete i en slutrapport som sedan ställs i en bokhylla någonstans och samlar damm, tills det blir dags för lokalbyte eller det helt enkelt blivit för trångt i bokhyllan. Då slängs rapporten. Börjar det kännas som dina skattepengar slösas bort?
För att göra dig ännu mer desillusionerad, kan jag berätta att när jag härom året läste upphandlingsunderlaget till en stor, skattefinansierad organisations upphandling gällande projektutbildning, stod inte ordet utvärdering med någonstans, varken i det omfattande anbudsunderlaget eller i de 10 bilagorna.
Jo, förresten, ordet utvärdering stod med i sammanhanget av att utvärdera inkomna anbud och företag. Inte för att utbildningsdeltagarna skulle lära sig något om att utvärdera projekt. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Men man tänkte sig i alla fall att utbilda både projektledare och beställare, vilket förstsås var bra.
(Hur) tänker man på ledningsnivå?
Hur tänker man egentligen på ledningsnivå? Skaffa hem så mycket projektpengar vi bara kan? Visa hur duktiga vi är på att ”ta hem EU-pengar”? Köra så det ryker något år och sen gå vidare till andra (chefs)jobb själva, så vi inte behöver ta något ansvar för hur projektets lärdomar ska omsättas i handling i vår egen organisation?
-Nu har vi ju anställt duktiga projektledaren Stina, så hon får fixa detta! Eller ännu värre: nu fixar vi hem projektpengar för sådant som enligt lag är skyldiga att betala med kommunala medel ändå. Då har vi ju ”tagit hem EU-pengar” två gånger och fåt bättre ekonomi i kommunen! Att vi bryter mot lagen har vi ingen aaaaaning om.
Naturligtvis är denna beskrivning ställd på sin spets, men alltför ofta helt korrekt. Våra skattepengar ger inte maximal nytta då projektpengarna inte används på rätt sätt. Tyvärr visar både erfarenheter och formella utvärderingar att så är fallet.
När har vi inplanerad tanketid?
Den dagliga verksamheten styrs av regler och traditioner som är svåra att förändra. En projektorganisation syftar till att organiserat och fokuserat påverka en trögrörlig verksamhet. Vill man nå syftet, måste organisationen, metoderna och tankarna skilja sig från det vanliga. Då måste det finnas utrymme för att tänka dessa tankar och lära sig något av det som händer.
Särskilt viktigt är det om projektet är ett så kallat samverkansprojekt. Alltså då flera, ofta stora, organisationer tillsammans ska utveckla ett nytt arbetssätt, någon ny metod, en ny verksamhet eller vad det nu är man vill åstadkomma. När finns tanketiden? Vem ska lära sig? När? Vem ska leda lärprocessen? Finns kompetensen för processledningen?
Det finns faktiskt en lösning på ovanstående problematik: lärande utvärdering. Utvärderingar av projekt kan grovt delas in i två kategorier – summativa och formativa. Den summativa är den traditionella utvärderingen som genomförs efter projektets slut och som syftar till att kontrollera, summera och bedöma det.
Formativ utvärdering genomförs under tiden projektet pågår och syftar till att stödja, forma och förändra det. Den formativa utvärderingen passar därmed bra för att stimulera lärande och processutveckling.
Varför använder man inte formativa utvärderingar med tydlig lärande inriktning då? Svaret har du redan fått: man kan inget om det! Om ledningsgrupper i våra offentliga organisationer inte ens anser att kunskap om utvärdering ska ingå i en projektutbildning, hur ska de då kunna beställa lärande utvärderingar, om de nu händelsevis skulle upphandla utvärderare till något projekt?
Jag gjorde en sökning på beställarkompetens+utvärdering på Google. Det gav inte mycket. Nästan alla träffar handlade om beställarkompetens i IT-projekt…Hm. Det känns onekligen som om våra surt förvärvade skattepengar skulle kunna användas bättre. Vill du göra något åt det? Lär dig lite grand om lärande utvärdering!
Veta mer?
Artiklar
Projektstrategier för 2000-talet
Fler artiklar av Margareta Ivarsson
Högskoleuppsats
Bok
Att äga, styra och utvärdera stora projekt
Lycka till!
Margareta Ivarsson
uppdaterad oktober 2021