Hjälp! Är jag känslomässigt ointelligent?
Då är det kört
mars 2004
Arbetslivet förändras och därmed kraven på medarbetarna. Vi bedöms efter en ny måttstock, där sakkunskap och utbildning i allt högre grad kompletteras med hur vi beter oss.
Det nya sättet att mäta har nästan inget gemensamt med vad vi lär oss i skolan. Nåja, i alla fall vad de flesta av oss lärt sig i skolan. Det är de nya måtten som avgör vem som ska rekryteras till det lediga jobbet, vem som sorteras bort, vem som blir uppsagd, vem som ska befordras och vem som blir förbigången.
Förändrade krav i arbetslivet
Jag läste en platsannons i helgen, där följande stod att läsa ”Vi förväntar oss att du har en humanistisk människosyn och att du är serviceinriktad. Vi fäster stor vikt vid personlig lämplighet och värdesätter högt egenskaper som förändringsvilja, flexibilitet, samarbetsförmåga och drivkraft. Vi förutsätter att du har hög personlig integritet och rättsmedvetenhet.”
Annonsen gäller inte den nye chefen man rekryterar till Skandia, utan arbetet som besiktningstekniker på Bilprovningen i Falkenberg.
Formell utbildningskompetens som krävs är examen från gymnasiets fordonsprogram! Oj, oj, oj, tänker jag då. Har skolan verkligen utvecklats så mycket under senare år, att gymnasieelever lärt sig allt det som efterfrågas i annonsen?
Nästa fråga som dyker upp är; hur går det för alla oss äldre i det nya arbetslivet då? Vi verkar leva farligt. Om vi inte snabbt som bara den lyckas anpassa oss till de nya kraven, finns det risk för att vi blir de första som får sparken vid nästa uppsägning.
Är du känslomässigt ointelligent?
Då är det kört!
Känslomässig intelligens
Daniel Goleman, doktor i psykologi och författare av den banbrytande boken Känslans intelligens, hävdar i uppföljaren Känslans intelligens och arbetet att det är en revolution på gång, när det gäller vår syn på hur man gör karriär.
Glöm höga examina, tekniskt expertkunnande och IQ (intelligenskvot). Det är känslomässig intelligens som gäller!
Egenskaper som att vara katalysator för förändringar, vara uthållig, ha initiativförmåga, optimism och anpassningsförmåga, vilka inte var särskilt viktiga sådär på 1970-talet, har fått ett helt nytt värde. Nya utmaningar kräver nya talanger.
Okej, vi måste bli lite bättre på det här med känslor, men än sen?
Forskning visar tyvärr att medan vi västerlänningar blir allt smartare, räknat i IQ, är den känslomässiga intelligensen på nedgång.
Goleman säger att den nuvarande generationen barn kan komma att bli mer känslomässigt störd än den föregående.
I genomsnitt börjar barnen bli mer deprimerade, mer arga och oroliga, mer nervösa, bekymrade och impulsiva. Impulsiviteten hos en 10-årig pojke, kommer med större sannolikhet än hans IQ, att avgöra hans framtid. Särskilt vad det gäller kriminalitet och drogmissbruk.
Känslomässig intelligens och ledarskap
När IQ-resultat jämförs med människors framgång i karriären, ligger uppskattningen av hur mycket IQ betyder på mellan 4 och 25%. För framgång i ledande ställning är den emotionella kompetensen av helt avgörande betydelse. Det räcker alltså inte med formell utbildning och IQ längre.
Precis som känslomässig intelligens ger ett tillskott i värde, betyder ett underskott att organisationen får betala ett högt pris: personalomsättning. Detta gäller på alla nivåer.
När det gäller toppchefer, är det särskilt två egenskaper som stjälper dem:
| • | stelbenthet: oförmåga att anpassa sig till förändringar i organisationskulturen, eller så kan de inte ta till sig feedback om egenskaper de behöver förändra och förbättra. De kan helt enkelt inte lyssna och lära. | |
| • | dåliga relationer: vanligast är att man är alltför fränt kritisk, okänslig eller krävande, så att man stöter bort människor man arbetar med. |
Brist på känslomässig intelligens i en föränderlig värld, leder nästan säkert till misslyckande. Eller som Kevin Murray, kommunikationschef på British Airways har sagt:
”Organisationer som genomgår de största förändringarna är de som bäst behöver emotionell intelligens.”
Genomgår kanske din organisation förändringar just nu?
Känslomässig medvetenhet
Medvetenheten om hur våra känslor påverkar det vi gör, är den grundläggande emotionella kompetensen. Utan den blir vi sårbara och kan spåra ur på grund av känslor som löper amok.
”Människor som inte kan förstå sina känslor hamnar i ett svårt underläge. De är på sätt och vis emotionellt illitterata, omedvetna om en hel värld av verklighet som är avgörande för framgången i livet i stort, särskilt arbetslivet” säger Goleman.
Känslomässigt medvetna personer känner igen sina egna känslor och deras effekter. De vet vilka känslor de har och varför. De förstår sambanden mellan känslorna, tankarna, handlingarna och talet. De har insikt i hur känslorna påverkar de egna prestationerna och de är medvetna om sina egna värderingar och mål i livet.
Men vad gör jag då, om jag inte tror mig vara särskilt känslomässigt intelligent? Det är faktiskt inte alls kört. Forskning visar att nästan alla kan förbättra sig inom detta område och det finns olika vägar man kan gå. Att lära sig meditation, är något som många föreslår. Eller varför inte försöka få omgivningen att hjälpa dig: be om feedback på hur du är!
Sedan finns det massor med kurser och utbildningar i personlig utveckling, mer eller mindre bra. Kvaliteten varierar här, liksom inom alla andra områden. Du kanske gillar att läsa om saken?
Börja gärna med Daniel Golemans böcker.
Lycka till!
Margareta Ivarsson
2004-03-06
Foton: Istockphoto