Kommunikationskompetens allt viktigare
februari 2012
I dagens globala by blir kommunikationskompetens allt viktigare. Det handlar inte bara om att det är lätt att missförstå varandra när vi skickar korta elektroniska meddelanden via olika kanaler, utan även ledarskapets kommunikativa aspekt ökar i betydelse. Men kommunikation har även stor betydelse för makt, demokrati, idrott, vården, finanskriser, inlärning, pedagogik och om våra skattepengar ska kunna göra nytta. Bland annat:-)
Kommunikation har alltid haft stor inverkan på människans utveckling, kultur och liv. I dag lever vi i ett kommunikationssamhälle där vi använder en mängd verktyg för att kommunicera med varandra; e-post, mobiltelefoner, elektroniska möten, chattar, twitter, facebook är bara några exempel. De är exempel på mediefenomen som ingen idag kan stå oberörd inför, varken individer eller organisationer. 
Kommunikation har även blivit en viktig del av företagande och offentlig förvaltning.
Det innebär att professionell kommunikation som når sitt syfte får allt större betydelse för om organisationerna ska bli framgångsrika och våra skattepengar ska göra bästa möjliga nytta.
För att inte tala om kommunikationens betydelse för det så kallade personliga varumärket.
Medie- och kommunikationsvetenskap
Medvetenheten om och betydelsen av mediernas centrala roll i samhället ökar. För oss som samhällsmedborgare är det vikigt att kunna hantera och analysera strategisk kommunikation, sådan vi möter till vardags i form av reklam, samhällsinformation och politiska budskap. Men det finns även andra infallsvinklar på kommunikation.
Medie- och kommunikationsvetenskap behandlar de moderna massmediernas historia, uppbyggnad, produktionsvillkor och effekter på individ och samhälle genom att sätta medierna i ett historiskt, politiskt, socialt och kulturellt perspektiv. Det handlar om journalistikens och medieteknikens betydelse för samhällsutvecklingen och den demokratiska processen.
Detta har blivit allt viktigare att förstå, inte minst genom sådant som många medarbetare idag förväntas kunna hantera: informera, reflektera över texter, kritiskt värdera information och nyheter, sköta mediekontakter och skriva text för webb & broschyrer och därigenom kombinera skrivande, bild & layout. Viktig är också helt vanlig och ofta omedveten kommunikation som representerar organisationens och medarbetarens personliga varumärke. Som man uppfattar medarbetaren, så uppfattar man företaget.
Kriskommunikation och mediedrev
Sedan har vi förstås kriskommunikation, ”affärer” och ”mediedrev”. Många kommer fortfarande ihåg vår förra utrikesminister Laila Freivalds, som i en intervju med anledning av den stora tsunamin i Asien, inte visste att Phuket ligger i Thailand och att hundratusentals svenskar semestrar där varje år. Tala om katastrofal kriskommunikation.
Eller Carl-Henric Svanbergs, styrelseordförande i det skamfilade oljebolaget BP, uttalande: – Folk säger att stora oljebolag inte bryr sig om små människor. Men det gör vi. Vi bryr oss om dvärgar. Detta sa han (översatt) vid en intervju utanför Vita huset till miljontals amerikaner när BP ansattes i media efter oljekatastrofen utanför Mexicos kust.
Uttalandet filmades och ligger naturligtvis på You Tube och anledningen till att det blev så fel, var förstås hans dåliga kunskaper i engelska och uppenbarligen ännu sämre förberedelser. Vi får verkligen inte hoppas att det var ett uttryck för något annat.
Det kommunikativa ledarskapet
Då våra organisationer blivit mindre toppstyrda och mer platta, har chefens kommunikationsförmåga blivit central, vilket bland annat tar sig uttryck i det man beskriver som det kommunikativa ledarskapet. Jag skulle då inte vilja att min chef gjorde bort sig i TV som dessa två personer gjort. Det skapar inget gott arbetsklimat för dem som jobbar i organisationen. Snarare leder det till stress, att en massa viktig arbetstid måste läggas på att hantera chefens uttalanden och försämrad arbetsmiljö.
Nu är dessa två personer visserligen inte ensamma, men det gör snarare det hela ännu värre.
Hur arbetar medierna?
Medie- och kommunikationsvetenskap har därför kommit att blir både populärt och viktigt att studera, oavsett vad man gör/jobbar med.
Hur arbetar medierna och varför, vilken logik arbetar de efter? Vilka metoder för omvärldsanalys kan man använda för att förstå detta?
Ämnesområdet kommunikationsvetenskap är tvärvetenskapligt. För att förstå kommunikation och kommunikationsteorier behöver man även förstå hur samhälle, makt, psykologi och retorik samspelar.
Exempel på kommunikationens betydelse
Här följer ett antal färska exempel som visar på betydelsen av kunskaper om medier och kommunikation i dagens samhälle.
Jerringpriset: -Vem fan är Rolf-Göran Bengtsson?
Ett aktuellt exempel är den stora mediedebatt som uppstod då hoppryttaren Rolf-Göran Bengtsson härom veckan vann det prestigefyllda Jerringpriset och sportjournalister i fullt dagsljus visade hur skrämmande dålig kunskap de har om en OS-silvermedaljör, EM-guldmedaljör och världscupledare i en och samma person, dvs. Rolf-Göran.
Aftonbladets frontfigur inom sportjournalistiken Lasse Anrell, frågade sig t ex ”vem fan är Rolf-Göran Bengtsson”. Då blev det väldigt tydligt för väldigt många hur snedvriden sportrapporteringen i landets medier är. Detta visste förstås hästfolket sedan länge och en del försök har gjorts att påverka det, men de gamla maktstrukturerna med fokus på manlig lagsport har varit extremt svåra att bryta och ridsporten, Sveriges näst största sport, har behandlats skandalöst dåligt, även av public service medier såsom Sveriges Radio och TV.
En av anledningarna, enligt både journalisterna själva och experter på genus, är att den huvudsakligen utövas av kvinnor.
Men ridsportförbundet verkar inte heller själva ha haft koll på hur man jobbar strategiskt för att nå ut med ett mediebudskap. Det som hänt blir förhoppningsvis ett uppvaknande och en möjlighet till kompetensutveckling inom medie- och kommunikationsvetenskap även där.
Dålig finanskriskommunikation från våra myndigheter
Ett annat exempel är hur svenska myndigheter drog viktiga lärdomar av finanskrisen 2008 och sedan dess gjort stora förändringar i kommunikationsarbetet. Under det mest akuta skedet av finanskrisen fanns dock flera brister i myndigheternas kommunikation. Det visar Mittuniversitetets forskare i en ny studie.
– Generellt var myndigheterna inte beredda på krisen och kommunicerade för lite och för sällan. Bemanningen var för snäv, kommunikationen för ryckig och samarbetet mellan myndigheterna kunde varit bättre, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation.
Från hotsamhälle till hatsamhälle
Vi i lever i ett samhälle där osäkerhet och utsatthet blivit alltmer framträdande och det påverkar såväl politiken som demokratins framtid. Mediernas sätt att rapportera risker och hot kan öka rädslan och både starta och förvärra konflikter mellan olika kulturer, grupper och individer, hävdar forskare vid Örebro Universitet. Forskarna varnar för att detta ”hotsamhälle”, kan utvecklas till ett ”hatsamhälle”.
Vårdkommunikation för bättre hälsa
Kommunikation mellan läkare och patient är viktigt för effektiv hälso- och sjukvård. Ett exempel är hur viktig den sk icke verbala kommunikationen är (bl.a. kroppsspråk och tidsåtgång) för hur patienterna uppfattar läkare. Ett genuint intresse hos läkarna syns utan ord.
Tidigare studier har visat en stor andel missnöjda patienter som bland annat tycker att de fått otillräcklig information och att de känt sig kränkande eller stressigt bemötta. De allra flesta vill bli väl informerade och vill också ha inflytande på beslut om behandling. Detta innebär att patientens förståelse och medvetenhet om risker, fördelar och nackdelar bör stå i fokus i kommunikationen, visar forskning från Uppsala Universitet.
Kommunikation minskar belastningsskador
När man intervjuade vårdpersonal om vad som gjorde att de förändrade eller inte förändrade sitt arbetssätt efter en ergonomikurs, kom det fram att detta bland annat hängde samman med personalens förmåga att kommunicera. De som fokuserade på att vägleda och kommunicera med patienterna istället för att lyfta dem, minskade risken för belastningsskador.
– Men på vårdutbildningarna får man nästan bara lära sig hur man lyfter människor, säger Kristina Kindblom-Rising, doktorand vid Karolinska Institutet och ansvarig för studien.
Kommunikativ pedagogik för bättre arbetsklimat i skolan
Elisabeth Cederwald har i en avhandling vid Malmö Högskola studerat vilken betydelse införandet av kommunikativ pedagogik har haft för personalen inom en skolenhet.
– Min slutsats är att skolenheten numera har ett helt annat arbetsklimat. Den kommunikativa pedagogiken har lett till personlig utveckling för pedagogerna, men även arbetslagen och hela verksamheten har utvecklats, säger hon. 
Den kommunikativa pedagogiken handlar om självinsikt, reflektion och om ett empatiskt kommunikationsmönster.
För pedagogerna som testat den nya kommunikativa pedagogiken har det bland annat inneburit schemalagda reflektionssamtal.
I dem har alla lärare deltagit och de har i sin tur haft reflektionssamtal med sina elever.
Från betyg i uppförande till kommunikation för lärande
I debatten om att skolan förlorat sin auktoritet och hur skolresultaten ska förbättras diskuteras kunskap och ordning. Pedagogikforskaren Ninni Wahlström vid Örebro Universitet beskriver ett annat sätt att tänka kring lärande. Hon sätter kommunikationen i klassrummet i fokus.
-Lärandet påverkas av respekt för och interaktion med lärare och skolkamrater. Lärande förutsätter att människor får möjlighet att mötas tillsammans i olika grupperingar för att bearbeta olika frågeställningar som är av vikt för dem.
– Kommunikation är grunden för all utbildning och central för lärandets demokratiska aspekt . Nyckeln till engagemang och lärande finns i kommunikationen.
Veta mer?
Forskningsexemplen kommer från www.forskning.se
Fler artiklar av Margareta Ivarsson
Forskning från Mittuniversitetet om kommunikativt ledarskap
Margareta Ivarsson 6 februari 2012