Kreativitet – framtidens konkurrensmedel

oktober 2005

Vill du ha jobb i framtiden? Utveckla din kreativitet! Forskningsrapporter och ett antal nya böcker beskriver det tydligt:
kreativitet lyfts fram som den anställdes viktigaste egenskap. Industrialismens hierarkiska företag anställde lojala arbetare och tjänstemän. I dag behövs inte fler ja-sägande tjänstemän och fler medarbetare vid det löpande bandet. Istället blir behovet av kreativitet i arbetslivet allt större. 

Kreativitet framstår alltmer som livsnödvändigt för individer, regioner och nationer som vill vara med i framtiden. Har du den relativt välbetalde men icke-kreative löntagaren som ideal? Då är det hög tid att tänka om…

Den amerikanske professorn Richard Florida, beskriver den globala utvecklingen i flera böcker. Han hävdar att en ny klass har vuxit fram: den kreativa klassen. Det är både positivt och negativt. Positivt för att det gynnar ekonomiskt tillväxt. Negativt för att det skapar ojämlikhet.

Förut var det arbetarklass kontra tjänstemannaklass. Nu är det den kreativa klassen kontra de icke-kreativa. Richard Florida menar att tillväxt idag skapas i regioner med en förmåga att attrahera och gynna kreativitet. Företag kommer framöver att lokaliseras till områden med tillgång på kreativ arbetskraft.

Ett stort problem är att både skolan och politiken verkar vara kvar i industrisamhällets klassperspektiv. I den svenska skolan har vi lärt oss att tänka kritiskt, inte kreativt. Vi har lärt oss att kritisera allt och alla, men inte tänka nytt. Kan det möjligen vara så att våra tankevanor är begränsade och otillräckliga?

– ” Kritiskt tänkande saknar de produktiva, skapande, kreativa och konstruktiva inslag som är nödvändiga för att angripa problem och kunna gå vidare.” säger Edward de Bono. Han anses vara en av världens största inom området kreativitet.

Enligt honom är en intelligent person som använder sin intelligens för att försvara sin åsikt, en mycket dålig tänkare.

Ju skickligare personen är, desto mindre behov har han (hon) av att undersöka saken, lyssna på andra eller överväga alternativ. Hos dessa människor studsar nya idéer bort från medvetandet som om sinnet vore täck av teflon.

För att vara kreativ måste man motstå trycket från sin omgivning. Trycket att göra som alla andra gör. Personer som är kända för att vara mycket kreativa är ofta kända för att ha ett annorlunda sätt att tillägna sig kunskap. Briljanta personer som Albert Einstein och Thomas Edison är typexempel på kreativa personer som inte lyckades i skolan. Vi vet väl alla hur framstående de blev sedan!

”Om vi vill ha en förändring av tänkandet i samhället, måste vi förlita oss på att utbildningen utför sin fundamentala uppgift, vilken är att lära ut tankefärdigheter. Detta är viktigare än någonting annat” säger de Bono.

Alla har en kreativ potential, men få har utvecklat den så långt som de skulle kunna. Det är viktigt att bli medveten om de saker man själv gör helt automatiskt i vardagslivet, utan att tänka på det. Hur gör du t ex; handlar du på samma ställe, har du en viss ritual på morgonen, sitter du vid samma plats vid matbordet? I så fall ska du nog prova att göra något nytt.

Undersökningar visar nämligen att automatiskt handlande begränsar vår kapacitet för kreativitet. Vi utesluter därmed omedvetet den oberoende tanke som skulle kunna utmynna i kreativ handling av något slag. Mardrömmen är alltså en arbetslös person, som går hemma hela dagarna med mycket noggrant invant handlingsmönster. Det kommer inga nya kreativa tankar där inte!

Ledarskap för kreativitet

Om vi nu tänker oss att alla medarbetare skulle utveckla sin kreativitet, har vi ett annat problem: avsaknaden av kreativt ledarskap! Det krävs helt andra saker av en ledare för den kreativa klassen, än för industrisamhällets tjänstemanna- och arbetarklass. Då gick det bra med ordergivning och information. Glöm det!

Om chefen säger:

”Perfekt, de tänker ju precis som jag, så bra!”
”Vi måste i första hand ha någon som passar in”…

…har organisationen snart problem. Där avvikande åsikter uppfattas som besvärliga, gör man möjligtvis saker rätt, men förmodligen inte rätt saker.

Vilka egenskaper bör en ledare för kreativitet ha? Läkaren och forskaren Jan Rollof uttrycker det såhär: ”Om jag själv tvingades välja de tre främsta egenskaperna skulle jag nämna nyfikenhet, djärvhet och förmåga att tända den kreativa glöden hos andra människor. Jag skulle våndas för att inte kunna ta med entusiasm, humor och förmåga att hantera både-och – men måste man välja så måste man.” Läs mer i hans bok Ledarskap för kreativitet.

Men det räcker inte att bara komma med idéer. Man måste få något gjort också! Att omsätta kreativiteten i handling är det viktigaste av allt! Man behöver vara flera som tänker och arbetar tillsammans.

”Lämna aldrig någon ensam med en idé. Hjälp honom!” Den uppmaningen ger Guy Aznar, fransman och ordförande i Crea France (Association Francaise pour le development de la creativite)

Veta mer?

Ledarskap för kreativitet av Jan Rollof

böcker av Edward de Bono

Köpenhamns institut för framtidsforskning (Instituttet for Fremtidsforskning) har ganska nyligen gett ut boken Creative Man.

Margareta Ivarsson
30 oktober 2005

Foton: Istockphoto