Kultur för hälsa

Augusti 2009

Förutom att kultur och konstnärliga upplevelser har ett egenvärde bidrar de till god hälsa.  Många undersökningar visar att patienter, anhöriga och personal mår bra av att möta till exempel konstupplevelser i vårdsammanhang, att konst fungerar både som samtalsämne, för trivseln och som del i läkeprocessen. Forskningen ökar på området och det finns flera exempel på hur medvetenheten kring kulturens positiva hälsoeffekter ökar. 

Vad är egentligen kultur? Tja, det beror på vem man frågar. En bildkonstnär jag frågade svarade -en skapandeprocess, Nationalencyklopedins definition är odling, bildning, en dansare sa -ett sätt att uttrycka känslor och Wikipedia gör en längre utläggning om att kulturen har två betydelser; andlig (konstnärlig) odling eller socialt överförda levnadsmönster.  Så vad är kultur för mig, för dig?

Den gamla kulturutredningen från 1974 hade grundtanken att kulturen skulle vara en motkraft mot det i samhället som verkade i en krass materialistisk riktning. I den nya kulturutredningen från februari i år är tanken att kulturen ska bli en del av den regionala och ekonomiska politiken. Staten och regionerna ska bli överens om en kulturpolitik som sedan ska utvärderas. Bra eller dåligt? Det kan som allt annat vara både och. Med kunniga och engagerade personer vid rodret kan de flesta stormar hanteras. Med okunnigt folk blir det katastrof. Det är väl någonstans däremellan det hela landar.

Kultur + hälsa = sant!

Det är onekligen en del intressanta perspektiv som framkommer när man tittar på svensk kultur och kulturyttringar. Jag har fastnat för ett, eftersom det just nu dyker upp i min omvärldsbevakning från en mängd olika håll: kultur som ett hjälpmedel för att bibehålla eller återfå sin hälsa. Förutom att konst och konstnärliga upplevelser har ett egenvärde bidrar de till god hälsa.

Både friska och sjuka människor finner en stor tillfredsställelse i att ta del av konstnärliga aktiviteter. Många undersökningar visar att patienter, anhöriga och personal mår bra av att möta till exempel konstupplevelser i vårdsammanhang, att konst fungerar både som samtalsämne, för trivseln och som del i läkeprocessen.

Forskningen ökar på området och det finns flera exempel på hur medvetenheten kring kulturens positiva hälsoeffekter ökar. Sverige är ingalunda ledande på området, men följande mångfald är ändå bara några axplock av alla uttryck för ekvationen kultur+hälsa=sant:

– Hälsolots Centrum-Linnéstaden-Majorna i Göteborg. Hälsolots inspirerar till ett liv med god hälsa. De erbjuder ett brett utbud av aktiviteter och information om hälsa såsom dans, utställningar, konst & hantverksgrupper och musik.

– Den 23-24 september arrangeras Kultur för livet II – en nordisk konferens om kulturens roll för hälsa och hållbar utveckling – i Umeå.

– Nätverk för kultur i vården, ett forum för erfarenhetsutbyte och för information om hur man arbetar på olika håll i landet med frågor och verksamhet med kultur i vården. Deltagarna representerar framför allt landsting/regioner och träffas årligen.

– Sedan förra året finns det ett nätverk vid Riksdagen som fokuserar på kultur och hälsa.

– Kultur och hälsa har etablerats som ett särskilt profilområde vid Göteborgs universitet och  man planerar ett forskningscentrum för kultur och hälsa.

– Kursen kreativt fokus vid Löftadalens folkhögskola. Det är en alternativ konstkurs för den som behöver hämta nya krafter och träffa andra i samma situation och den som vill pröva om det skapande arbetet kan göra att man mår bättre och på så sätt komma vidare i livet.

– I Falkenberg har man satsat på ett kulturkort ur hälsoperspektiv.  Redan 2004 beslutade Falkenbergs kommun att erbjuda sina anställda kulturkortet. Även andra arbetsgivare har möjlighet att erbjuda sina anställda detta kulturkort på samma sätt som t ex gymkort och de betalar bara då kortet används. (Tyvärr har inte Skatteverket ändrat sitt regelverk så avdragsmöjligheterna finns inte på samma sätt. Det är likadant med ridsport vilket jag personligen anser är en katastrof)

– Olika kultur-i-vården projekt

– På den nystartade privata vårdcentralen Navet i Varberg kan man läsa: konst och vård hör ihop! Därför satsar man på samarbete med flera konstnärer och har tre konstutställningar på själva vårdcentralen under sommaren och hösten för patienter och allmänheten.

Kultur som terapi

Om ovanstående exempel huvudsakligen handlar  om hälsofrämjande åtgärder och friskvård, finns det andra där kulturen används i terapeutiskt syfte. Terapiformer som inbegriper arbete med dans och rörelse, bild och musik är särskilt lämpade för att nå inkapslade minnen och ge möjlighet till en bearbetning och ett symboliskt uttryck, ett sätt att söka kunskap om sig själv.

Terapiformerna anses särskilt bra att använda sig av för patienter vars ”ord inte räcker till”. Det kan gälla personer med en hög intellektuell och verbal förmåga men med liten kontakt med sin kropp eller sina känslor. En annan kategori är de som har svårt att uttrycka sig verbalt, de som helt enkelt inte hittar ord för sina känslor eller har bara en diffus känsla av att de inte mår bra.

En tredje grupp är de som helt saknar språk. Att kunna själva tekniken dvs. vara skolad dansare, musiker eller bildkonstnär kan vara ett hinder för en patient i dessa terapiformer.  Då är det lätt att fastna i tekniken och värderandet av den egna insatsen istället för att få skapa helt förutsättningslöst.

Alltför smärtsamma minnen kan ligga inkapslade i minnesbanker som inte är tillgängliga för vårt medvetna och berättande själv.  När vi t ex kontaktar vårt inre genom dans och rörelse kan vi komma i kontakt med minnen och känslor. Kroppen minns. Terapeuten tolkar inte utan för mer ett samtal med patienten, där man får hjälp att själv nå insikter. Arbetsfältet är stort, bland annat kan terapierna användas inom sjukvård, psykiatri, skola, själavård, traumabehandling, socialt arbete, kriminalvård, rehabilitering och friskvård. Människor i alla åldrar kan delta.

1991-1996 pågick Konstpsykoterapiprojektet vid Karolinska Institutet i Stockholm. Det visade att långtidssjukskrivna patienter med kroniska smärttillstånd och psykosomatiska symtom i många fall fick mindre ångest och bättre hälsa med hjälp av konstpsykoterapi. Projektet omfattade bild, musik, dans och psykodrama, en terapeut för varje behandlingsform. Projektledare var professor Töres Theorell  och han var även redaktör för boken När orden inte räcker som beskriver projektet.

Den som vill gå i bild-, musik eller dansterapi kan vända sig till psykoterapimottagningen där man bor och fråga om någon där erbjuder aktuell terapiform. Bedöms det att man har behov av det, får man terapi via sjukvården och betalar vanlig patientavgift. Men det ser mycket olika ut på olika orter, till exempel vad gäller tillgång på dessa terapiformer. Via annonser, telefonkatalogen och gula sidorna på nätet kan man hitta privatpraktiserande terapeuter med specialinriktningar som bild, musik eller dans.

Dansterapi

Dansterapin utvecklades i USA under andra världskriget.  I Sverige har dansterapi funnits som behandlingsform sedan början av 1980-talet och blir allt vanligare. Genom dans och rörelse kan man komma i kontakt med lust och kreativitet som i sig har en helande verkan.

Uppmärksamhet på den kroppsliga, emotionella och mentala närvaron leder till ökad medvetenhet om vad som sker både inom individen och i kommunikation med andra. Dans används både som ett diagnostiskt och ett terapeutiskt medel, t.ex. som ett led i att stärka kroppskänslan och identiteten.Dansterapimetoden innehåller en samling tekniker, både från dansen värld och från andra områden som kroppsterapi, sjukgymnastik och yoga.

Många stressade människor har problem med sin andning. Ofta tar det sig uttryck i en forcerad andning, utan att egentligen ”andas med magen” vilket i sin tur leder till att kroppen inte syresätts tillräckligt.  Genom dans och rörelse kan man på ett naturligt sätt jobba med andningen utan att nämna det med ord.  De som deltagit i dansterapin känner ett ökat inre lugn och trygghet, och det betyder också minskad stress och oro. Dansterapi utgår från att den konstnärliga och kreativa processen i dans har en läkande verkan och man kan studera en 120-poängs utbildning på Danshögskolan i Stockholm. Det finns även en introduktionskurs i dansterapi vid Karlstad Universitet.

Bildterapi

I länder som USA, England, Holland, Tyskland, Finland och Frankrike är bildterapin väl etablerad och i Sverige har bildterapin funnits sedan 1960-talet. Bildterapi är ett sätt att lära känna sig själv och sina känslor. Varje bild är i någon mening ett självporträtt. Man får hjälp och stöd i utforskandet av sig själv och sin situation där bilden används som uttrycks- och kommunikationsmedel.

En bearbetning sker både genom skaparprocessen; teckning, måleri, tredimensionellt formande och reflekterande samtal.

I bilden kan komplexa samband uttryckas och olika tidsperspektiv speglas.  I bilderna blir inre processer synliga och därmed möjliga att förstå. I och med detta kan även en inre förändring äga rum.

Det meditativa tillstånd som ofta uppnås i mötet med färger och former är i sig helande. Man kan även känna lättnad över att ha fått ur sig starka och svåra känslor på papperet. Att öva upp förlorade eller outvecklade funktioner som uppmärksamhet, minne och kroppsuppfattning kan vara ytterligare syften.

Bildterapi används bland annat för att väcka livslust, eller att för en stund glömma smärta och malande tankar. Andra användningsområden för bilden som terapeutiskt verktyg som återges i boken Självbilder är: personalgrupper i bildcoaching, barn med cancer kan få utlopp för det svåra som inte kan sägas med ord, bearbeta sorg och trauma efter svåre händelser såsom tsunamin, att finna sinnesfrid inför döden, ”utbrändhet”, flyktingar som bearbetar minnen av krig och tortyr, obearbetad sorg, vid tandläkarskräck, unga brottsoffer som bearbetar sina känslor samt patienter med ätstörningar.

Det finns ett Magisterprogram i bildterapi vid Umeå Universitet.

Goldsmiths University of London har producerat flest doktorer i bildterapi. Där kan man även studera musikterapi, konstterapi, dansterapi m m.

Sverige ligger efter

Slutligen en liten reflektion kring tillståndet i Sverige. I USA finns sedan länge sjukhus och medicinska kliniker som antar en helhetssyn på patienten som grundar sig i både skolmedicin och alternativ- eller som man numera säger integrativ medicin. We take a holistic or ”whole-person” approach to your health. En terapiform av många som man använder sig av är musikterapi.

I Sverige i är vi faktiskt väldigt dåliga på integrativ medicin. Här har läkare och den klassiska skolmedicinen tolkningsföreträde. Jag skulle faktiskt vilja säga att vi inte hade haft något center eller central funktion för alternativ/integrativ medicin överhuvudtaget i detta land, om det inte var för en stor donation härom året.

Då Barbro Osher i egenskap av ordförande för Bernad Osher foundation donerade en stor summa pengar blev Karolinska Institutet helt enkelt tvungna att skapa ett forskningscenter för så kallad integrativ medicin! Barbro Osher är Sveriges generalkonsul i San Francisco. Det är allt lite pinsamt för Sverige att man inte själv tagit tag i detta tidigare.

Veta mer?

Det har kommit två nya böcker på svenska på detta tema.

Självbilder: att komma vidare genom skapande av Annika Berg-Frykholm

Dansens helande kraft av Monika Thelin

Margareta Ivarsson