Social kapitalism

Juni 2008

Ansvarsfulla företag och samhällsentreprenörer, det är två samhällstrender som håller på att gå ihop till en gemensam och mycket starkare trend både i Sverige och utomlands. De som inte tar hänsyn till detta riskerar sitt varumärke och sin verksamhet.

Först är några definitioner på sin plats.

1. Corporate Social Responsibility – CSR – definieras av EU som att företag på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenter utöver vad lagen kräver. 

2. Samhällsentreprenörskap är initiativ som syftar till att förbättra det som saknas eller inte fungerar i samhällsbygget. Nya lösningar som vill skapa ett hållbart samhälle: ekonomiskt, socialt och ekologiskt.

Vad är CSR?

CSR är ett område som utvecklas fort. I Sverige har benämningen ”företagens sociala ansvar” använts. CSR är en slags kombination av Sustainability (hållbar utveckling), Corporate Accountability (företagens ansvar) och Corporate Governance (hur företag sköts). En annan viktig engelsk trebokstavsförkortning i sammanhanget är SRI – Social Responsible Investments – också kallat etiska investeringar eller hållbara investeringar.  De som äger aktier och värdepapper, till exempel fond- och försäkringsbolag, har under de senaste åren växt fram som en av de starkaste drivkrafterna bakom tillväxten av CSR.

Andra drivkrafter är avregleringar, individualisering och en värderingsförskjutning från materiella till immateriella värden. De har gjort att människors uppfattning om vad som skapar värden för både företag och individer har förändrats ordentligt. Det är därför viktigt idag och kommer att bli ännu viktigare i morgon, att kunna förklara varför och hur företaget skapar sina värden.

CSR i praktiken

Vad innebär då CSR i praktiken för ett företag? Det kan vara att:

-företagets ledning klart deklarerar sin ståndpunkt och själva handlar därefter

-man tar fram och följer tydliga policys

-man inför regler för inköp

-företaget minskar sitt ekologiska fotavtryck

-man ställer upp målsättningar för sitt CSR-arbete

-förvaltat kapital som man äger rätten till förses med restriktioner  

-man visar upp ett aktivt engagemang  

-konsumenter utbildas i hur produkter bäst används  

-man har en redovisning av verksamheten inom alla ovan nämnda områden som är öppen och tydlig

Varför CSR och hur gör man?

Varför ska företag alls hålla på med CSR? Jo, för att flera av världens viktiga resurser håller på att ta slut och i dag ska företagens värdetillväxt i allt högre grad utgöra grunden för våra framtida pensioner.  Vi är därför mer beroende av företagen än vi någonsin varit. Samtidigt sätter mediernas starka framväxt fokus på företagen och kvinnor utgör idag – direkt eller indirekt – en stor del av ägarna och kunderna i företagen. Sett både ur ett samhälls- och ett rent affärsmässigt perspektiv borde det då vara listigt att företagets sammansättning och beteende speglar detta. 

När jag i början av premiepensionens tillkomst studerade hur män och kvinnor valde att placera sina pengar slog det mig hur stor skillnad det generellt sett var i beteendemönstret: män satsade på risker och stora klipp medan kvinnorna satsade långsiktigt och på etik- och miljöfonder. Det är till stor del fortfarande så (senaste statistiken från PPM, den svenska Premiepensionsmyndigheten, är från 2006). Kring det kan man reflektera länge.

Ett sätt att se på saken är det kortsiktigt ekonomiska:

Men hur korkade får kvinnor blir? De får ju kanske mindre pension av val grundade på etik och miljö.

En annan infallsvinkel är den långsiktigt hållbara:

Men hur korkade får män bli? De har visserligen större möjlighet att få mer pengar i pension, men de kanske samtidigt gynnar företag som förstör våra gemensamma resurser.

Naturligtvis är ovanstående draget till sin spets, världen är sällan svart eller vit, men oavsett hur man resonerar får förhållningssättet och beteendet stor effekt på företag och organisationer.

När man arbetar med CSR ställer man sig därför frågor som:

-Vilken är vår värderingsgrund – hur ska vårt företag bedriva sin verksamhet? 

-För vilka ska företaget verka – vilka är våra kunder?

-Vad har vårt företag för existensberättigande – vad är företagets uppdrag i ett större perspektiv? 

-De företag som inte tar hänsyn till detta riskerar sitt varumärke och sin verksamhet, säger affärsadvokaten Michael Karlsson i en artikel i Dagens Industri. Han är även ny ordförande för SOS-Barnbyar.

Värderingar allt viktigare

Det handlar om att leva som man lär, inte hävda något man inte gör och bara säga sådant man kan hålla. Om till exempel företag X annonserar om att ”vi värnar om människor och miljö” och du samma dag blir omkörd av en firmabil från företag X i 90 kh utanför en skola och chauffören slänger ut en halvsläckt cigarettfimp genom bilfönstret, är det ju kört för det företaget. Du kommer inte att tro på det som står i nästa annons för du har ju sett med egna ögon hur deras medarbetare själva bryter mot sin egen policy.

Medarbetarna i en organisation tar massor av beslut varje dag som påverkar företagets rykte och framgång. För att få de anställda att gå åt samma håll är det därför vanligt att formulera en värderingsgrund. Det gäller i alla organisationer från skolor och sjukvård till fondförvaltning och industri. På webbplatser som www.konsumentsamverkan.se, www.tripadvisor.com, och www.facebook.com sprider sig konsumenternas synpunkter om organisationer och företag från konsument till konsument.

Värderingsgrunden hänger ofta ihop med den så kallade missionen – uppdraget. Värderingsdrivna företag har ofta en stark position i samhället, ett existensberättigande som syftar till något större än att bara tjäna pengar. Märkligt nog förefaller de trots det bli finansiellt framgångsrika och vara det under längre tid 🙂 ”Värderingsdrivna företag är hållbara företag” skriver författarna till boken Det ansvarsfulla företaget. 

Var konsekvent!

Men företaget/organisationen måste vara 100 procent konsekvent för att det ska lyckas och för att lyckas behövs enligt samma författare en uppsättning förhållningssätt och attityder. Några av dem går ungefär ut på följande:

-Var modiga och ta ställning i viktiga frågor 

-Era kunder är era ambassadörer – gör dem delaktiga 

-Gör det som företaget/organisationen är bäst på 

-Låt inte bli att göra gott bara för att andra inte gör, eller för att ni tror att det inte betyder något

-Bygg en lärande och uthållig organisation

-Lev som ni lär

-Förvalta och skydda företagets själ

-Visa upp era svagheter, medierna hittar dem ändå

-Var noga med utvärdering och mätning av resultat, då blir det gjort

-Företaget/organisationen måste vara ekonomiskt uthållig

Satsning på samhällsentreprenörer

Stiftelsen för kunskap och kompetensutveckling – KK-stiftelsen bildades då löntagarfonderna gjordes om till stiftelser. Sedan dess arbetar man för att stärka Sveriges konkurrenskraft och drar under 2008 igång en stor satsning för att lyfta samhällsentreprenörskapet i Sverige. Under nio år satsas det cirka 120 miljoner kronor på utbildning och forskning i samhällsentreprenörskap.

Vad skiljer en samhällsentreprenör från en vanlig entreprenör? Enligt Wikipedia är entreprenör ett begrepp för en företagsam person, ofta i betydelsen företagsgrundare. I vidare bemärkelse används termen om en person som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång. En samhällsentreprenör genomför idéer som är till nytta både för sig själv och för samhället

Kommersiella humanister, Trendbrytare och sociala entreprenörer

Ny forskning vid Handelshögskolan visar att vinster och godhet går hand i hand för samhällsentreprenörer, kommersiella humanister och sociala entreprenörer. Kärt barn har många namn! Statistiken visar också att antalet företag som inte enbart drivs av vinstintresse, utan även utifrån en ekologisk eller social dimension ökar.

Nu hjälper det kanske inte att satsa på vuxna blivande samhällsentreprenörer, när det är våra barn och ungdomar som ska leva i framtidens samhälle. Och i skolan är allt sig likt…

Det är ett stort glapp mellan skolan och samhället enligt forskaren Gunter Kress: ”För att eleverna ska uppfatta skolan som en del av samhället och känna sig motiverade att gå dit krävs ett helt annat synsätt…. Framförallt måste beslutsfattare och lärare bli bättre på att analysera det omgivande samhället och anpassa undervisningen därefter. Man måste också lyssna mer till varje elev och vad de är intresserade av.”

Jag hade själv den stora förmånen att få arbeta med ett projekt med fokus på samhällsentreprenörskap redan 1996-1997. Att analysera det omgivande samhället och anpassa undervisningen efter det och deltagarnas personliga förutsättningar var själva huvudsyftet med Trendbrytarna. Deltagarna var arbetslösa ungdomar eller unga som hoppat av skolan.

Ordet samhällsentreprenörskap användes visserligen inte då, men det gläder mig enormt att se att det äntligen börjar hända något på detta så viktiga område! Jag såg hur mycket Trendbrytarna kom att betyda för deltagarna. Det borde vara självklart att dagens skola arbetade på motsvarande sätt.

Veta mer?

Beställ rapporten Trendbrytarnas Arv till världen (gratis så länge lagret räcker)

Boken Det ansvarsfulla företaget – corporate social responsibility i praktiken av Löhman & Steinholtz

Exempel på värderingsdrivet företag: Patagonia

Referensartikel från Dagens Industri: 

Vinster och godhet går hand i hand, di.se Publicerad: 17 juni 2008

Margareta Ivarsson
24 juni 2008

uppdaterad 2014-01-28