Terror eller terapi? – en reflektion kring ljud
30 augusti 2013
Den enes välljud är den andres oljud. Oönskat ljud kallas buller och är farligt för hälsan. Riktigt farligt. Trots det är buller den miljöstörning som drabbar flest personer i Sverige. I motsats till andra miljöproblem ökar bullret och sömnstörningar är ett av de allvarligaste problemen. Koncentrationsproblem, inlärningssvårigheter, stress och hjärtproblem är andra. Buller är den enda miljöfaktor som klagomålen ökar på. Ett annat ökande problem är hörlurar och hörsnäckor, som blivit en allt större riskfaktor i trafiken.
Förra året vandrade jag Inkaleden till Machu Picchu i Peru. En fantastisk upplevelse, som jag tog in med alla sinnen. I min vandringsgrupp gick även Luke, 19, en parkour-kille från USA. Parkour går ut på att röra sig fort genom alla sorters miljöer. Luke var en stadskille, så i vanliga fall var det hustak, stolpar, staket och trappräcken han hoppade runt på. Nu var det lämningar från Inkariket han kastade sig över; stenlagda vandringsvägar i trappformationer, murar, fästningar och terrasserade sluttningar. Han var duktig, men han störde mig. Varför? Han hade hörlurar i öronen och lyssnade ständigt på skrålande musik. Högt! Gick man för nära honom, förstörde han hela upplevelsen. Tyckte jag.
Jag frågade honom en kväll, vad det var som gjorde att han inte kunde vandra i Anderna utan musik i öronen.
– Du vet, det är som terapi för mig. Jag kan inte leva utan musik! Kalla det självmedicinering eller vad du vill, men så är det. Jag bara måste ha musik och jag anpassar vilka låtar jag lyssnar på utifrån min sinnesstämning just då. När jag mår bra, mår jag ännu bättre av musiken och när jag är låg, ger musiken tröst.
Den enes välljud är den andres oljud. Hm, intressant. Men varför blir jag irriterad av samma ljud som han inte kan leva utan?
Buller är farligt för hälsan och minskar inlärningsförmågan
Forskningen är enig: det är just oönskat ljud som är negativt för hälsan. Oönskat ljud brukar kallas buller. Ljud som gillas av en person kan alltså vara buller för en annan. Vi blir inte bara stressade och irriterade av oönskade ljud, de ökar också risken för att vi ska bli sjuka. Exempelvis ökar risken för högt blodtryck och hjärtproblem. Särskilt för män.
Men i vårt moderna samhälle finns bullret överallt. Inte minst nu när mer än hälften av jordens befolkning lever i städer. För 60 år sedan bodde ca 80 % av befolkningen på landet och 20 % i städerna här i landet. Idag är det tvärtom. Det påverkar hela vår omgivande ljudmiljö på ett genomgripande sätt och skapar miljöförstöring i form av ljudterror!
Buller är den miljöstörning som drabbar flest personer i Sverige. I motsats till andra miljöproblem ökar bullret fortfarande och det är den enda miljöfaktor som folk fortsätter att öka sina klagomål på. Ljuden kommer ifrån alla möjliga håll; andra människor, mobiltelefoner, datorer, fläktar, trafiken, maskiner.
Vägtrafiken är den största källan till buller i Sverige och mer än två miljoner svenskar utsätts dagligen för vägtrafikbuller i sin boendemiljö och 25 procent blir störda av buller på jobbet. Antalet invånare som störs av vägbuller ökar stadigt. Näst efter vägtrafiken störs vi mest av våra grannar, vilket ofta upplevs som mycket stressande, enligt en miljöhälsorapport från Socialstyrelsen.
Örat har ingen inbyggd skyddsmekanism som säger ifrån när ljud är för starka och man kan ju inte blunda med öronen. Hörseln ”vilar aldrig” och därför blir den trött.
Vid boendemiljöer som störs av buller, visar forskning att man främst upplever sig störd av att inte kunna ha sovrumsfönster eller andra fönster öppna så ofta som man önskar. Bullret försämrar även möjligheten till samtal, vila, avkoppling och sömn.
Minst en miljon år av hälsosamt liv förloras varje år i väst-europeiska länder på grund av trafikbuller. Var femte person får sin sömn störd på natten och var tredje störs dagtid.
Ur WHOs rapport Burden of disease
Kan buller vara en av orsakerna till ökningen av psykiska diagnoser?
Men buller är inte bara buller, så där rakt av. Olika människor är nämligen olika känsliga. Personer som är extra ljudkänsliga har starkare stressreaktioner än andra. Riktigt starka ljud ger oss fysiska stresspåslag och kan skada vår hörsel oavsett varifrån de kommer. Även lågfrekvent buller från exempelvis fläktar, klimatanläggningar, fartyg, vindkraftverk och elektronisk utrustning, kan göra oss trötta och försämra vår prestationsförmåga.
Lågfrekvent buller är särskilt lömskt, därför att det påverkar oss trots att det nästan inte hörs. Det som påverkas mest är läsning, uppmärksamhet, problemlösningsförmåga och minnesförmåga. Lågfrekvent buller kan även leda till huvudvärk, yrsel, illamående och störd sömn.
Visst har man själv upplevt en lättnadskänsla när ventilationen, som man inte ens noterat var igång, plötsligt stängdes av!
I en bullrig skolmiljö kan alltså Stinas inlärning påverkas negativt, men inte Lisas. Samma sak i kontorslandskap; Pelle klarar det fint, men inte Olle. Är man dessutom redan stressad av någon annan anledning, ökar känsligheten. Skrämmande är att
bland de värst bullerdrabbade arbetsplatserna är skolor och förskolor. Var fjärde 12-åring känner obehag av buller i eller nära skolan/fritidshemmet.
Då kanske det inte är så förvånande att svenska skolresultat fallit i förhållande till omvärlden? Och när barnen växer upp till unga vuxna, fortsätter ljudnivån att vara hög i konsertlokaler och barer, på biografer och i träningslokaler. För att inte tala om de egna hörlurarna som kopplats till mp3-spelare eller mobiltelefoner.
Är det kanske därför fler barn diagnosticeras med ADHD och allt fler vuxna sjukskrivs med psykiska diagnoser i Sverige?
– En bra tumregel, vare sig man pratar i telefon eller lyssnar på musik, är att man inte ska höja volymen så mycket att ljudet överröstar vanligt tal i omgivningen, säger Ann-Christin Johnson, docent vid centrum för hörsel- och kommunikationsforskning, vid Karolinska institutet.
Sömnstörningar är en grym variant av tortyr
Att få sin sömn störd är en av de allvarligaste effekterna av samhällsbuller. Ostörd sömn är en förutsättning för att vi människor ska funka överhuvudtaget. Det är därför en särskilt grym variant av tortyr är att se till att den torterade inte får sova. Sömnbrist under tillräckligt lång tid är faktiskt dödligt!
-Ett varierande ljud, till exempel trafikbuller stör mer än ett jämnt ljud, säger Annbritt Skånberg forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Och det blir inte bättre med tiden. Definitivt inte när det gäller upplevd sömnkvalitet och ökad hjärtfrekvens. Man vänjer sig alltså inte vid buller, vilket många tror.
Det hjälper inte heller med öronproppar och hörselskydd. Eller; det hjälper till viss del men skallbenet leder ljudet, så du påverkas ändå.
Ljud och musik som terapi
Musik påverkar hjärtat. Forskare tror att långsam musik kan användas för att lugna
patienter till exempel vid en operation. De tror också att musik kan fungera som stöd vid rehabilitering, till exempel efter en stroke. Det är tempot i musiken som verkar helt avgörande. Ökat tempo, ökad vakenhet. Då stiger pulsen, andningen går upp och handsvetten ökar.
Musik ger tydliga känslomässiga effekter. Att bli upphetsad eller lugn av viss musik är förhållandevis gemensamt för alla. Men om man gillar musiken man hör eller inte, är beroende av vilken musik man är van vid, har lyssnat på tidigare i livet och i vilket sammanhang som man hört musiken.
Idag kan man även ordineras dansterapi, dans på recept i rehabiliteringssyfte.
Redan i mammas mage påverkas vi av plötsliga, starka och dissonanta ljud, men även av snabbt tempo i musiken som spelas. Fostret får snabbare puls och rör sig mer, medan stilla musik ger tvärtomeffekt.
Hörlurar och mobil allt större riskfaktorer i trafiken
Ny tid, nya risker. Har du också stött på dem? De som cyklar i serpentiner på cykelbanan för att de skriver sms? De som går i mitten av cykelbanan med hörlurar i öronen och inte hör när du ringer på ringklockan allt vad du kan? De som blev påkörda av tåget, för att de gick över järnvägsspåret utan att se sig för när de lyssnade på musik?
Inom en kort tidsperiod härom året dödades fyra personer av tåget i Sverige. Samtliga offer bar hörlurar. Att skylla på att järnvägen är obevakad (!?) som någon av deras föräldrar gjorde….kanske säger mer om förälderns sorg, än om den verkliga verkligheten. Lokförarna hade dessutom sett alla offer och försökt varna dem med ljudsignaler – utan framgång.
– Vi ser ett ökat samband mellan hörlurar och olyckor, sa Sten Wickberg, dåvarande säkerhetschefen på Trafikverket. Hörlurar som blockerar trafikljuden har blivit ett stort problem. Trafikverket avråder nu ifrån att ha hörlurar på sig i trafiken, oavsett om man går, cyklar eller kör bil.
Genom hörlurar och hörsnäckor kopplade till mobiler och andra musikspelare injicerar vi ljud rakt in i våra kroppar. Då har vi varken koll på trafiken, eller hinner uppfatta omgivningens varningar när en olycka är på väg. Under senare år har antalet dödsolyckor med fotgängare fördubblats i Sydney. Teknikprylar som musikspelare och mobiltelefoner anses vara en viktig orsak.
Manifest för en bättre ljudmiljö
I Manifest för en bättre ljudmiljö, skrivet av Ljudmiljöcentrum vid Lunds universitet, hävdas den enskildes grundläggande rätt till tystnad. Forskarna menar att den akustiska nedsmutsningen är omfattande: Överallt och när som helst på dygnet utsätts vi för ljud vi inte önskar. Den totala ljudnivån ökar på ett i det närmaste okontrollerbart sätt.
De menar att hörselsinnet hamnat i skymundan i vår visuellt dominerande kultur och att den ljudande miljön inte har samma juridiska och politiska status som andra centrala miljöområden som till exempel vatten och luft.
De hänvisar till förslagen i utredningen ”Handlingsplan mot buller” (SOU 1993:65) när de säger att ”Förslagen i utredningen bör genomföras i form av effektiv och tydlig lagstiftning för att verkningsfullt dämpa bullernivån i samhället, beivra överträdelser och i det allmänna medvetandet ge eftertryck åt frågornas vikt. Att endast utfärda rekommendationer eller lita till frivilliga överenskommelser räcker inte.”
De vill också se en ny högskoleutbildning i akustisk ekologi. En utbildning som skulle kombinera miljövård, stadsplanering och arkitektur. Yes, vilken bra idé!
Akustisk/konstnärlig kompetens skulle spela en stor roll i en sådan utbildning, menar forskarna och föreslår även en ljuddesignutbildning som kan etableras vid t ex industridesignutbildningar. Inga nya produkter borde få lanseras utan att också ljudnivån testats.
Reagera!
Om tillräckligt många av oss anmäler att ljudmiljön och ljudnivån stör mig som konsument/gäst/kund blir ljudförorenarna tvungna – av kommersiella skäl – att ta hänsyn. Om alla tiger och lider, händer ingenting. Varför blåser man till exempel numera löv och snö med väldigt högljudda maskiner – måste allting låta så högt och så mycket?
Fast jag vet inte om det hjälper. Trots allt. Ett äldreboende framförde till kommunen att de önskade lugn och ro och att få slippa höra den höga musiken från ett angränsade kommersiellt etablissemang, nu i sommar. Det hade inte ansvariga politiker någon förståelse för. Det fick man helt enkelt tåla. Vilken tur att inte jag är gammal, trött, sjuk och bor på det äldreboendet!
Inte ens landsbygden är tyst nuförtiden. Förr hörde man naturliga ljud från lantbruken; råmande, kackel och gnägg. Nu hörs en ständig ljudmassa från silos, traktorer, spannmålstorkar, ventilationsfläktar och en mängd olika maskiner. För att inte tala om alla leksaker som plingar, plongar och låter. Högt!
Hur kunde det bli såhär? Är vi inte mer rädda om oss själva och våra barn?
Margareta Ivarsson 30 augusti 2013
Veta mer?
Boktips: Var är du? – människan och mobilen av Katarina Bjärvall
Många artiklar om ljud på Forskning & Framtids webbplats