Mobilen kan göra oss deprimerade

2019-06-01

  

Har kanske du som jag funderat över varför den psykiska ohälsan hos unga verkar ha exploderat över hela världen samtidigt som alla unga fått smarta mobiler? Det enkla svaret är att mobilen kan göra dem deprimerade.

 

Psykiatrikern Anders Hansen skriver i sin nya bok Skärmhjärnan att ett ”högt tempo, konstant stress och en digital livsstil med ständig uppkoppling börjar få konsekvenser för vår hjärna och vårt mående. Vi får allt svårare att fokusera, vi sover dåligt, vi umgås allt mindre med varandra IRL, vi är avundsjuka på varandras upplevelser på sociala medier och vi blir allt mindre empatiska. Den psykiska ohälsan håller på att bli ett stort hälsohot.”

 

Förra året skrev jag artikeln När du har negativ påverkan på omgivningen har ditt mobilberoende gått för långt och jag får alltfler förfrågningar om föreläsningar om balans i arbetslivet i en digital värld. Nu kommer alltså mer fakta på samma tema. Denna gång av den mycket pålästa och kunnige Anders Hansen. Om du bara ska läsa en bok i år, är det hans bok du ska läsa!

 

Skenande mobilanvändning hos barn och unga

I Sverige använder vart tredje barn 2-3 år gamla en surfplatta varje dag. 98 % av svenska 11-åringar har en mobil. Vart fjärde spädbarn (0-12 månader) använder internet, 80 % av alla tvååringar använder nätet regelbundet och mer än hälften av alla tvååringar använder nätet varje dag.

 

Mobilberoende och depression

Mobilen är vår nya drog. Vi rör den fler än 2600 gånger per dag och plockar upp den i genomsnitt var tionde minut – alla vakna timmar. En av tre (50 % av alla 18-24-åringar) kollar mobilen minst en gång mitt i natten. Bland 15–24-åringar har andelen som diagnosticerats med en sömnstörning ökat med ofattbara 500 % sedan 2007, samma år som Iphone kom. Ju mer tid framför skärmar, desto vanligare med sömnsvårigheter.

 

Nästan 1 miljon svenskar över 16 år får antidepressiva läkemedel utskrivna. Den vanligaste orsaken till att man får en depression är långvarig stress. Tävlingsinriktade personer med dålig självkänsla som utsätter sig själva för mycket stress löper störst risk för att bli mobilberoende. Personer med en mer avslappnad inställning till livet har inte samma problem med mobilberoende, enligt forskningsstudier. ”Kanske är mobilens viktigaste effekt att den tar så mycket av vår tid att vi inte hinner göra sådant som skyddar mot depression, som att motionera, umgås med andra och sova ordentligt” skriver Hansen.

 

Många unga anger att de har ångest. Ångest är egentligen bara kroppens sätt att ta ut stress i förskott. ”Stress är en reaktion på något som är ett hot, ångest på något som skulle kunna vara ett hot. Stress hjälper oss möta faror, men varför har vi ångest? Ångesten hjälper oss att planera och fokusera på det som är viktigt.

 

Den som tänker att ”det löser sig” och tittar på Netflix istället för att plugga ökar inte direkt sina chanser att lyckas med provet” skriver Hansen i sin mycket intressanta bok. I nio av tio undersökningar kunde ångest kopplas till att använda mobilen för mycket.

 

Den som går runt med ångest har ett stressystem som alltid står på vilket kan leda till flera saker såsom mental rastlöshet, fysisk rastlöshet, trötthet, besvär från magen, illamående, muntorrhet, svettningar. Lösningen ligger i att förebygga psykisk ohälsa. Forskarnas slutsats är enkel: barn behöver röra på sig minst en timme varje dag, sova mellan nio och elva timmar och använda mobilen max två timmar per dag. Hur många barn är det som faktiskt uppfyller det? Fem procent!

 

 

Boken Skärmhjärnan av Anders Hansen

Boken Skärmhjärnan av Anders Hansen

 

Hos försökspersoner som tvingas lämna ifrån sig sin mobil stiger nivåerna av stresshormonet kortisol efter bara tio minuter. När de får lämna ifrån sig mobilen och man därefter mäter deras oro och ångest visar det sig att ångesten växer ju längre tid de varit ifrån telefonen och de som använder mobilen mest blir förstås mest oroliga. De som använder mobilen mycket är mer impulsiva och har svårare att skjuta upp en belöning.

 

Den största förändringen som skedde i ungas liv under perioden 2010-2016, då många fler började söka hjälp för psykisk ohälsa, var att mobilt internet gick från att nästan inte existera till att vi i genomsnitt ägnar fyra timmar per dag åt det. En så omfattande och snabb förändring vårt beteende har troligen aldrig skett någon gång i mänsklighetens historia. Och så förvånar vi oss över varför vår stackars hjärna, skapad i en helt annan tid och inte anpassad till dagens digitala samhälle, inte klarar av denna enorma förändring!

 

Inga mobiler i klassrummen

I klassrummen gör man klokt i att vara särskilt försiktig med mobiler. Det är inte bara koncentrationsförmågan och arbetsminnet som äventyras då mobilen är framme, utan även förmågan att skapa långtidsminnen. Att bombardera hjärnan med snabba kast mellan Instagram, sms, tweets, mejl, nyhetsflashar och Facebook stör processen där våra intryck blir till minnen. Barn skriver mer och lär sig mer om de inte har mobilen med sig i klassrummet.

 

Sociala medier kan få oss att må dåligt

Andras upplevelser gör oss mest avundsjuka på Facebook. ”Semesterbilder från exotiska platser gör oss mer avundsjuka än en dyr soffa eller en snabb sportbil” och är det vi delar med oss mest av. Hansen fortsätter ”Samma fenomen såg forskare från Yale som mätte över femtusen personers mående under två års tid. Ju mer tid de lade på sociala medier under en viss period, desto lägre välbefinnande under kommande månader. Personer som är neurotiska, ständigt oroliga och osäkra påverkas mer negativt av att vara på sociala medier än de som inte har så mycket av dessa drag. Passiva användare, som bara tittar på andras bilder och varken lägger upp egna eller deltar i diskussioner, verkar må sämre än de som är aktiva.”

 

De som redan mår dåligt och har ett svagt självförtroende riskerar att må ännu sämre och få ännu sämre självförtroende om de använder sociala medier för mycket. Mobiler och sociala medier är skapade för att vara så beroendeframkallande som möjligt. Sean Parker, som tidigare satt i styrelsen för Facebook, säger att företaget utnyttjat en sårbarhet i människans psykologi. "Bara Gud vet vad det gör med barns hjärnor".

 

Ökad skärmtid gör oss fysiskt inaktiva

Fysisk aktivitet gör oss mer koncentrerade, men nästan hälften av alla vuxna har nu så dålig kondis att det utgör en direkt hälsofara. Särskilt illa är det för unga. Fjortonåringars fysiska aktivitet har minskat med 24 procent hos flickor och 30 procent hos pojkar sedan millennieskiftet. En så snabb minskning kan knappast ha skett tidigare i människans historia. Den viktigaste orsaken till fjortonåringarnas minskade rörelse? Skärmtid.

 

 

Några goda råd från Anders Hansen i en digital tidsålder

 

  • Kartlägg ditt användande av mobilen.

  • Köp en väckarklocka och ett armbandsur.

  • Stäng av mobilen ett par timmar om dagen.

  • Stäng av alla pushnotiser.

  • Gör mobilen svartvit.

  • Slå på ljudlöst när du kör bil.

  • Lägg mobilen i rummet bredvid när du arbetar

  • Avsätt tid för att kolla sms och mejl, till exempel ett par minuter varje timme.

  • Ha mobilen på ljudlöst och en bit ifrån dig när du umgås med vänner.

  • Att ta fram mobilen är smittsamt.

  • Ingen mobil i klassrummet! Den försämrar inlärningen.

  • Sätt gränser för skärmtiden. Två timmar är maxgräns för hur mycket vi bör ägna åt mobiler och skärmar på fritiden. För barn yngre än åtta år gäller en timme

  • Föregå med gott exempel.

  • Stäng av mobilen, surf- eller läsplattan minst en timme innan du ska lägga dig.

  • Öppna inte jobbmejlen strax innan du ska lägga dig.

  • Ha inte mobilen i sovrummet

  • Följ bara personer du aktivt vill interagera med på sociala medier

  • Avinstallera sociala medier i telefonen och använd dem bara i datorn.

 

 

 

 

 

 



Birger Svenssons väg 29 B, 432 40 Varberg - Tel: 073-775 60 02 Epost: mi@margaretaivarsson.se - Webbplats: www.margaretaivarsson.se