Agil betyder smidig och är benämningen på ett arbetssätt som vuxit fram i IT-branschen från slutet av 1990-talet och på senare år fått fäste i allt fler branscher. Ursprunget i IT-sektorn kanske inte är så konstigt, då just IT-projekt har namn om sig att ofta bli så mycket längre och dyrare än planerat.
IT-projekt har också varit typiskt traditionella planeringsprojekt, ledda genom planering, styrning och avvikelsekontroll. Men detta passar allt sämre med det process- och utvecklingsarbete som krävs av våra organisationer idag. Framförallt fungerar inte dessa gamla sätt att leda projektet i en värld med hög komplexitetsnivå. Man kan därför säga att de agila metoderna har utvecklats som en motreaktion.
Det talas alltmer om ”agila projekt” men vad innebär det egentligen? Kan verkligen en metod med ursprung i dataprogrammering och japansk biltillverkning göra nytta i andra organisationer? I vilka sammanhang funkar agila metoder bra och när funkar de sämre? Vad krävs av en agil projektledare? Det är frågor som besvaras i denna artikel >>
Från en presentation vid Hanken School of Economics, Finland
Det behövs mer fokus på kommunikation i dagens projekt.