Livsstilssjuka och bensinmacksjunkies
maj 2006
Vi förväntas ta ansvar för vår hälsa, men det kräver medvetna livsstilsval och självreflektion. Det här gör ansvarstagandet så komplext att många människor idag inte klarar av det. Det hjälper alltså inte med mer hälsoinformation. Vi kanske borde avskaffa Försäkringskassan, socialen och Arbetsförmedlingen och istället inrätta en förändringsstrategisk myndighet.
Människa, tag ansvar!
Sambandet mellan hälsa, livsstil, kost och motion, har blivit allt tydligare och det märks i våra medier. Ett exempel är filmen Supersize me, av och med Morgan Spurlock, som belyser det hela ur ett personligt perspektiv: sig själv uppkräkandes cheeseburgare. Han åt bara på McDonalds och gick upp 11 kilo under en månad, samtidigt som hans lever och kolesterolvärden försämrades drastiskt.
Ett annat exempel är helsidesannonser i dagspressen om hälsosam mat: ”Sedan Snygg-Lars börjat äta nyttigt och träna mår han väldigt bra. Det vill vi förstås även att du ska göra. Ett tips är att prova ICA Gott liv.”
Att fysisk aktivitet och vistelse i naturen kan hjälpa och lindra vid olika sjukdomstillstånd är också något som är”hett” i medierna just nu, även i våra grannländer. Tidningen Urban (Danmark) 4 maj: Naturen kan hjaelpe kraeftpatienter och en fet rubrik på förstasidan: Får du nok motion på jobbet?
I norska Fjell og Vidde nr 2, kan man också läsa flera artiklar: Tur som kur – friluftsliv kan forebygge de mentale nedturerne, Friluftsliv i behandlingen samt Best å vaere ute. Man kan läsa att friluftsliv är allsidigt och alla kan hitta sin typ av aktivitet. Det är billigt och i stort sett tillgängligt i hela landet.
Den svenske professorn i fysiologi Bengt Saltin, säger att det finns vetenskaplig grund för att motion har effekt på 27 olika sjukdomstillstånd. Bland dessa finns typ 2-diabetes, högt blodtryck, hjärtinfarkt, slaganfall, värk i rygg och knän, olika former av cancer, gallsten och depressioner.
Sätten att uttrycka sig på skiljer alltså, men kontentan är densamma: konsument, valet är ditt, tag ditt ansvar. Du har ingen annan att skylla än dig själv!
Här framträder det motsägelsefulla
De senaste åren har det skett en dramatisk ändring i sjukdomsmönstret i världen. I ett globalt perspektiv är idag fler personer överviktiga än undernärda och många är dessutom både och! Livsstilssjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar har exploderat och står nu för en majoritet av alla dödsfall och nästan hälften av den globala sjukdomsbördan.
Aldrig tidigare i människans historia har så många varit så stillasittande och så otränade som idag. Ändå får folkhälsoåtgärder mindre än 1 procent av de pengar som EU satsar på hälsa, och bara några promille läggs på försök att minska stillasittandet.
Även Sverige upplever en fetmaepidemi som medför stora kostnader för samhället. Vi är oroliga för att få en generation stillasittande barn framför TV och datorer – var femte tioåring väger för mycket. Andelen personer med fetma har fördubblats i Sverige sedan 1980.
Stillasittandet orsakar eller bidrar till 8 procent av för tidiga dödsfall, vilket motsvarar ungefär 7 000 dödsfall årligen. Som jämförelse kan nämnas att ungefär 500 personer omkommer i den svenska trafiken varje år.
Samtidigt rör svenska folket på sig och motionerar allt mer, enligt undersökningar från Riksidrottsförbundet. Folk tycks bli allt mer medvetna om vilken roll motionen har för välbefinnandet och det är faktiskt barn och ungdomar som rör på sig mest. Men för att tydliggöra det paradoxala så ökar både fetma och undervikt bland 16-24 åriga kvinnor!
Många far väldigt illa av vår tids fixering vid smalhet och skaffar sig orealistiska ideal under en känslig fas i livet. Ätstörningar är vanliga hos cirka 15 procent av tonårsflickorna och 5 procent av pojkarna.
Men hur går allt detta ihop?!
Ökande ojämlikhet i hälsa
Det vi nu ser är en ökande ojämlikhet i hälsa. Om vi håller oss till Sverige, ser det ut så här: Dåliga och oregelbundna matvanor, stillasittande fritid och fetma är problem kopplade till låg utbildning och inkomst. De överviktiga mår dåligt, har fler sjukdomar och motionerar mindre än icke överviktiga. 15 procent av befolkningen motionerar inte alls, eller mer sällan än en gång i månaden.
Livsstilsvanorna verkar alltså till viss del styras av plånboken. Ändå röker lågutbildade mer än högutbildade, trots att det kostar massor att röka. Dålig ekonomi förklarar inte heller varför just denna grupp av människor blivit ”bensinmacksjunkies”.
Bensinmacksjunkies
Vi kan kalla det bensinmacksmåltider, svenska folkets nya, ohälsosamma kosthållning av typen quick-fix. Formfranska, bredbar ost, färdigskivad skinka, läsk och en påse chips till efterrätt.
En middag på macken ger snabb energi, men samtidigt ett överflöd av socker och fett och för lite av andra näringsämnen. Dessa nya matvanor skapar ”bensinmacksjunkies” – personer som i princip blivit beroende av mackmaten och det är tydligt vilka det är: ”Många av mina unga, lågutbildade dagvårdspatienter dricker fyra liter läsk om dagen”, berättar Stephan Rössner, professor vid överviktsenheten vid Huddinge sjukhus.
Barn som kommer från hem med låg utbildning och inkomst äter oftare snabbmat till middag, hoppar över måltider och äter ensamma. De äter sällan grönsaker, näringsriktiga frukostar och mellanmål.
De rör sig mindre efter skolan och deltar i färre organiserade fysiska aktiviteter än jämnåriga i rikare områden.
Nyttig mat behöver inte vara dyrare än den onyttiga.
Den som handlar skräpmat för en hundring på macken skulle kunna få en både god och näringsrik måltid för samma summa.
Räknar man alla svenskar som betraktas som överviktiga, talar vi om 2,5 miljoner. Allt fler kommer att drabbas av livsstilssjukdomar och ”Vi kommer att tvingas vräka ut mediciner för att parera effekterna av vår överkonsumtion”, säger Gunnar Ågren, generaldirektör på Folkhälsoinstitutet.
Bland medelålders svenskar finns det ett tydligt samband mellan lusten att motionera och den egna utbildningsnivån, var man bor och om vännerna motionerar. Högavlönade kvinnor i storstäderna är de som främst anger sitt eget välbefinnande som anledning för att röra på sig, medan lågavlönade män på mindre orter motionerar minst. Vi har alltså tydliga hälsoskillnader mellan olika samhällsklasser och regioner.
Dålig ekonomi kan alltså inte förklara problemet, inte heller brist på information och kunskap. McDonalds har till exempel en mycket noggrann redovisning av näringsinnehållet i alla sina menyer på restaurangerna. Forskningen är väldigt tydlig här: ökad kunskap leder generellt sett inte till förändringar. Det handlar istället om något helt annat.
Om någon uppfann ett piller med samma effekt på hälsan och välbefinnandet som god kost och motion, skulle den personen bli rik på nolltid. Ändå krävs bara 30-60 minuters måttlig till intensiv fysisk aktivitet per dag för att nå hälsovinster.
Det nya mantrat handlar om ansvarstagande. Det är inte välfärdssamhället som ska ta ansvar för individen längre, utan det måste vi lära oss att göra själva. Tyvärr funkar inte det heller…
Ta ansvar är för svårt för de flesta
Vi förväntas ta ansvar för vår hälsa, men det kräver att vi kan reflektera över våra egna tankar och känslor och att vi medvetet kan välja livsstil. Det här gör ansvarstagandet så komplext att många människor idag inte klarar av det. Ansvarstagande innebär något mer än att äta sunt och motionera.
Det krävs inte bara viljestyrka utan även förmåga att hantera motgångar och övervinna hinder. Dessutom behöver man kunna sätta mål och göra en handlingsplan. Endast en liten del av alla människor kan göra dessa medvetna livsstilsval. De flesta vill vara ett med gruppen och göra som den säger. Och då beror ju hälsan på i vilken grupp man befinner sig…Det hjälper alltså inte med mer hälsoinformation.
Exempel från företagsvärlden
För att mäta sambandet mellan produktivitet och hälsa har forskarna på Karolinska Institutet studerat företagen Stora Enso i Skutskär, Värö Bruk, Volvo lastvagnar och Sandvik. Det visar sig, inte helt oväntat, att investeringar i hälsa och förbättringar av hälsoläget är starkt kopplat till företagets produktivitet.
En kartläggning av den egna livsstilen kan vara tillräckligt för att minska riskerna både på jobbet och i privatlivet och samtidigt bryta sjukfrånvarotrenden.
Genom minskad sjukfrånvaro har företagen kunnat spara många miljoner. För varje satsad krona på förbättringar får de flera tillbaka. Satsningarna kan handla om allt från viktnedgångsprogram till rökavvänjning i fjällmiljö.
Men det räcker inte att bara prata om kost och motion. För att verkligen lägga om sin livsstil behöver man formulera ett existentiellt mål: vad vill jag med mitt liv? Hur ska jag leva för att må bra?
Samtal är viktigare än informationsbroschyrer!
Inrätta en förändringsstrategisk myndighet
Vad lär sig då Försäkringskassan, socialen och Arbetsförmedlingen av detta?! Det är ju här samhället möter sina lågutbildade, ofta arbetslösa med dålig ekonomi. De som redan känner att fet är ful, de som inte klarar av att ta ansvar.
Vi kanske borde avskaffa dessa myndigheter som de ser ut idag och istället inrätta en förändringsstrategisk myndighet. En myndighet där vi använde skattepengarna på ett kostnadseffektivt sätt. En myndighet där de anställda skulle ge behövande rätt slags hjälp. Hjälp med en förändringsstrategisk verktygslåda!
Sjukskrivning är ohälsosamt
En frisk människa klarar bara av att vara sjukskriven och vila helt någon månad. Sedan börjar musklerna förtvina. Alla som någon gång brutit en arm eller ett ben och en längre tid och gått gipsade vet precis. Det tar lång tid innan musklerna får tillbaka styrkan. I början av 1990-talet var motion ett krav för sjukpenning i dåvarande Bohuslandstinget. Även i Halland hade man projektet Aktiv sjukskrivning. Vad blev det av dessa satsningar?
2001 inleddes en annan försöksverksamhet – nu med fysisk aktivitet på recept – i ett par områden, bland annat Halland. Förra året sa en glad rehabiliteringskonsulent i Svedala att de var först i landet med aktiv sjukskrivning och att hon inte funnit någon annan kommun eller annan arbetsgivare i Sverige, som använder samma metod.
Men vad är detta? Ser vi inte skogen för alla träd? Måste vi ständigt uppfinna hjulet på nytt? Om det nu är som forskarna beskriver: att vi har en fetmaepidemi, hur kan det då komma sig att åtgärderna verkar gå på rundgång? När uppföljningar av Fysisk aktivitet på recept visar att 9 av 10 patienter hellre vill ha detta än medicin, kan man undra varför man inte redan satt detta i system? Jämför med vilka åtgärder som vidtogs politiskt vid galna ko-sjukan, SARS eller fågelinfluensan!
Veta mer?
Förändringsstrategisk verktygslåda – metoder och tekniker för kost- och motionsförändringar
Folkhälsoinstitutet
Forskning om hälsa: www.forskning.se
Världshälsoorganisationen, WHO: www.who.int/en
Karolinska Institutet