FALKENBERG. Medan världen hyllar artificiell intelligens som en stor positiv revolution, sitter Margareta Ivarsson kvar efter ett möte och stirrar på siffrorna som inte går att blunda för.
– Jag är djupt bekymrad över det jag ser, säger Margareta.
– Vi pratar om hållbarhet och klimatmål, men samtidigt har en hel AI-industri byggt upp en infrastruktur som håller på att äta upp alla våra framsteg. Och de får fortsätta, utan konsekvenser.
Margareta Ivarsson menar att det är dags att vakna.
– Vi ser inte helheten, vi vill bara att allt ska vara enkelt och bekvämt. Det är att lura oss själva.
Få inser vidden av AI-boomens påverkan
– Som konsult möter jag ledare som vill vara hållbara. Men få frågar: ”Hur stor miljöpåverkan har vår AI-användning?”
Hon refererar till den FN-rapport som publicerades häromdagen, som visar att:
- Den energi som datacenter förbrukade 2025 motsvarar elbehovet för 1,3 miljarder människor i 2,6 år.
- Vattenförbrukningen motsvarar vad 600 miljoner människor använder på ett helt år.
- Markanvändningen för datacentrens elbehov motsvarar en yta 4,5 gånger Stor-Londons.
- Det är den dagliga AI-användningen som är den största boven i sammanhanget
– När jag ser dessa siffror blir jag frustrerad. Och ändå är detta bara början. Förbrukningen förväntas snart ha ökat med minst 40%. Hur kan vi bara fortsätta och agera som om detta är OK?
Inte bara koldioxid
Det som särskilt oroar Margareta är att vi inte ser helheten, varken i debatten eller i våra jämförelser.
– Flyget har kritiserats hårt för sina utsläpp. Men AI-datacentren har inte bara koldioxidutsläpp – de tömmer grundvattenreserver och tar värdefull mark. Det innebär ytterligare nivåer av påverkan.
– Det skapar enorm press på redan stressade regioner. Vi exporterar våra miljöproblem till andra samhällen, medan vi här hemma kan känna oss ”gröna”. Hon hänvisar till att AI-datacentrens utsläpp enligt vissa beräkningar kan komma överstiga flygets redan 2028–2029 – och då räknas bara koldioxiden.
– Lägger du till vatten och markanvändning är vi redan i kris.
”Hållbarhet handlar om ärlighet”
Margareta Ivarsson poängterar att hon inte är emot AI som teknik – men emot den oreflekterade användningen.
– Hållbar förändringsledning handlar om ärlighet. Om att titta på hela bilden, inte bara det som är bekvämt. Och just nu blundar vi för en enorm del av bilden.
Ställ de obekväma frågorna
Vi arbetar för att få företag att förstå sin miljöpåverkan och jag har själv jobbat med dessa frågor i mitt eget företag sedan starten för 24 år sedan. Margareta vill skicka en uppmaning till andra rådgivare och ledare:
– Vi som har förtroendet att guida organisationer måste våga ställa de obekväma frågorna. Annars sviker vi vårt uppdrag. Hållbarhet måste vara centralt i varje beslut, också när det gäller AI.
Som förändringsledare vill Margareta ge konkreta verktyg snarare än bara kritik. Hon efterlyser att alla organisationer börjar ställa dessa frågor:
- Behöver detta vara AI? – Använd det bara där det faktiskt skapar värde.
- Vilken modell använder vi? – Lättare modeller räcker ofta och drar mindre energi.
- Var ligger datan? – Geografisk placering påverkar energimixen. På vissa håll bygger man redan ut kolkraftverken och startar upp nya kärnkraftverk för att klara efterfrågan.
- Vilken leverantör använder vi? – Vilken organisation och vilken affärsetik gynnas? Vilken energimix? Fråga om vattenanvändning och kylning. Och vilken säkerhetsrisk tar vi med denna leverantör?
- Hur mäter vi? – Inkludera AI-förbrukning i er hållbarhetsrapportering. Annars är bilden inte hel.
– Jag har blivit kallad ”most trusted” för att jag vågar säga sanningen, även när den är obekväm. Och sanningen nu är: Vi måste vakna. Innan det är för sent.
___________________________________________________________________________________________________
Margareta Ivarsson driver eget företag sedan 2002 och fick 2025 internationellt erkännande som ”Most Trusted Sustainable Change Management Consultant”. Hon arbetar med organisationsutveckling, ledarskap och lärande med fokus på hållbar förändring. Hennes eget företag certifierades som klimatneutralt för mer än 15 år sedan.
Källor: FN-rapporten ”Environmental Cost of AI’s Energy Use” (UNU-INWEH, juni 2026), IEA Energy and AI Report 2025, ICAO Environmental Report 2025.